Intervju med Kjell Magnusson

Sammanfattning av intervju med Kjell Magnusson på Näs

Intervjudatum: 26 oktober 2026
Intervjuperson: Kjell Magnusson, född 1943
Ämne: Lokalhistoria, gårdar, människor och livet i Ånimskog under 1900-talet.

Ljud- och textfiler

Här finns inspelningarna av intervjun:

Kjell Magnussons familj och gården Näs

Kjell Magnusson är född 1943 på gården Näs i Ånimskog, där han fortfarande bor. Bostadshuset byggdes 1935, medan ett äldre hus på gården finns kvar.

Hans farföräldrar, Mauritz och Lotta Magnusson, flyttade till Näs den 14 mars 1924 och blev arrendatorer under kyrkan, som då ägde gården. Mauritz avled i februari 1943, innan Kjell föddes. Lotta levde betydligt längre och avled troligen under 1960-talet.

Kjells föräldrar hette Hjalmar och Elsa. Familjen hade fyra barn.

År 1985 köpte Kjell gården från kyrkan efter långa förhandlingar som påbörjats omkring 1979. Han beskriver stiftsjägmästaren som en mycket hård förhandlare. Arrendet hade varit lågt, omkring 1 200 kronor, men byggnaderna var i behov av underhåll.

I samband med gårdsköpet förvärvade Kjell även Hilda och Oskar Karlssons mark i Stormossen. Hilda hade avlidit 1984.

Markägande och arrenden

En stor del av intervjun handlar om hur jordbruksmarken kring Näs har varit uppdelad mellan olika fastigheter.

Kjell berättar bland annat om:

• Lilla mossen, som han arrenderade och som senare övertogs av kommunen. En konflikt uppstod när kommunen inte förstod att ett giltigt arrendekontrakt fanns. Efter förhandlingar träffades en överenskommelse där Kjell fick köpa annan kommunal mark till ett förmånligt pris.
• Stormossen, där han köpte mark från Hilda och Oskar Karlsson.
• Hillebol, ett äldre boställe som tidigare ingick i fastighetsbeteckningen Näs med Hillebod. Huset låg på en höjd i närheten av en ladugård. Enligt samtalet hade fastigheten någon gång skänkts till kyrkan.
• Bäckströms marker, som bestod av ett stort antal utspridda åkerlappar kring vägar och andra fastigheter.
• Skallekullarna, Mössekasa och Bosänd, där äldre marknamn, torplämningar och ägoförhållanden diskuteras.

Kjell beskriver det äldre jordbrukslandskapet som ett komplicerat lapptäcke av små åkrar med olika ägare.

Han berättar också att han har två fiskerätter i Ånim, varav en följer fastigheten Näs och en annan hör samman med mark som han förvärvat.

Gamla torp, hus och gårdar

Intervjun innehåller många uppgifter om äldre bebyggelse som helt eller delvis har försvunnit.

Hillebod

Ett äldre boställe som låg på en kulle nära en ladugård. Kjell känner till platsen, men är osäker på vilka som bodde där sist.

Mössekasa

Ett gammalt torp i skogen. En skylt eller stolpe har satts upp för att markera platsen.

Bosänd

Ett äldre namn som enligt samtalet ibland har blivit felaktigt återgivet på kartor och i handlingar.

Området vid kraftverket

Kjell beskriver flera hus som funnits i närheten av kraftverket. Bland de boende nämns Svan och Stina Eriksson samt Gustaf Häll.

Ett större hus hade två lägenheter, och Gustaf Häll bodde i den östra.

Kjell minns också att familjen hade kvigor på sommarbete i området. Han konstaterar att markerna numera är så igenvuxna att det är svårt att förstå hur djuren kunde hitta tillräckligt med bete.

Södersvängen

Här diskuteras ett äldre boställe och en stor stensatt källare som fortfarande kan urskiljas i terrängen.

Ingen av deltagarna vet säkert vilken byggnad källaren har tillhört. Det spekuleras i om den kan ha haft samband med äldre bebyggelse eller mark som tillhört kyrkskolan.

Människor och familjer i det gamla Ånimskog

En betydande del av intervjun ägnas åt personer som tidigare bodde i bygden.

Bland dem som nämns finns:

Ragnar Bäckman, vars familj hade anknytning till ett äldre hus i området. Kjell berättar om vänskapen med Lars-Göran och om släktförbindelser med familjen Sörqvist.

Gustav Bäckström, som ägde mark och byggnader i närheten av Näs.

Karl Olsson, som ägde en gård och senare byggde ett mindre hus för sin pensionering. Sonen Karl Gustaf nämns också.

Gustaf Fredriksson, som bodde på en av gårdarna i samhället.

Oskar i Hässelbom, som Kjell hjälpte med höskörden under flera somrar. Kjell minns honom och hans familj som mycket vänliga.

Torbjörn Lindström, en välkänd lokal personlighet som det berättades många historier om.

Axel Främling, som bland annat förknippas med jakt och affärsverksamhet.

Stollegusta på Bräcke, en säregen person som Kjell minns för sina dagliga promenader för att hämta posten, med skärmmössa, stor väska och käpp.

Intervjun innehåller också uppgifter om släktskap mellan familjerna i bygden. Kjell berättar hur en släkting en gång kom cyklande med ett mycket stort släktträd för att visa hur familjerna var besläktade.

Affärer, post och samhällsliv

Kjell beskriver ett Ånimskog där samhället hade fler verksamheter och där människors vardag var starkt knuten till närområdet.

Postverksamheten

Posten har under olika perioder funnits i flera byggnader.

Bland annat nämns ett hus där det tidigare hade funnits slakteri i källaren. Senare byggde Hilmer Hermansson ett hus med lokaler för postverksamhet.

Kjells mor Elsa arbetade med postutdelning.

Han minns också en brevbärare vid namn Lindstrand, som först cyklade och senare använde en Victoria-moped.

Affären och banken

Det fanns en bankverksamhet inne i en av affärerna. En person som kallades KG förknippas med verksamheten.

Bröderna Främling nämns i samband med handeln.

Nykterhetslogen

IOGT-NTO:s loge, som i utskriften tycks kallas Fyrbocken, hade en samlingslokal i samhället.

Kjells far var engagerad i verksamheten.

Ett litet geografiskt universum

Kjell beskriver hur begränsad människors värld kunde vara under hans uppväxt.

Till en början sträckte sig hans vardagliga värld ungefär från hemmet till affären. När han började skolan blev området större.

Resor till släktingar i andra delar av socknen var betydelsefulla, medan en resa till staden kunde upplevas som något mycket stort.

Jordbruk och vardagsliv

Intervjun ger flera konkreta bilder av hur jordbruket bedrevs förr.

Kjell berättar om höskörd med häst, mjölktransporter, kvigbete och brukandet av små och svårtillgängliga åkrar.

Han minns bland annat hur han hjälpte Oskar i Hässelbo med höet. Vid ett tillfälle föll han av hölasset bakom hästen Putte. Hästen stod lyckligtvis helt stilla, vilket sannolikt förhindrade en allvarligare olycka.

En annan dramatisk händelse inträffade när två kvigor försvann från ett bete.

Det visade sig att de hade ramlat ner i en gammal källare under en byggnad. Kjell fick använda motorsåg för att såga upp golvet och sedan lägga ner tegelpannor för att skapa en möjlighet för djuren att ta sig upp.

Till slut lyckades han få ut båda kvigorna.

Berättelsen illustrerar både de praktiska svårigheterna i jordbruket och riskerna med övergivna byggnader.

Viss osämja under vägbygget av genvägen genom Kaseskogen

En av intervjuns mer färgstarka berättelser handlar om en långvarig konflikt om en väg i Stormossen under 1950-talet.

Bland de inblandade nämns Elin Pettersson, Ragnar Bäckman och Axel Pettersson.

Konflikten tycks ha handlat om vägens sträckning och trafiken förbi bostadshusen.

Den gamla vägen var dålig och svårframkomlig med bil. Trafiken gick mycket nära ett bostadshus, vilket skapade irritation.

Efter mycket bråk byggdes så småningom en ny väg.

Kjell är dock osäker på om de inblandade någonsin blev sams igen. Han konstaterar att vissa människor kunde vara mycket långsinta.

Kyrkan, prästgården och äldre institutioner

Samtalet berör även Ånimskogs kyrkliga historia.

Bland annat diskuteras prästgården och vilka präster som bodde där under 1900-talet.

Namnen Nordström och Lingner eller Lingö nämns, men tidsuppgifterna är osäkra.

Kjell berättar att han under sin militärtjänst 1962–1963 bodde en tid i prästgården eftersom familjens eget hus genomgick reparationer.

Det framgår också att det tidigare funnits en hushållsskola i en äldre byggnad vid Näs. Kjells syster var en av eleverna.

Intervjun innehåller dessutom uppgifter om äldre skolor, kyrklig mark och byggnader som försvunnit.

Miljöförändringar i sjöarna

Mot slutet av intervjun diskuteras hur vattenkvaliteten i sjöarna förändrats.

Kjell minns en tid när vattnet var kraftigt förorenat av utsläpp från industrin.

Han berättar att vattnet kunde vara missfärgat och skumma längs stränderna. På vissa platser slutade människor bada på grund av föroreningarna.

Vid ett tillfälle under slutet av 1960-talet tänkte han bada efter att ha arbetat med höskörd, men avstod när han såg hur dåligt vattnet var.

Senare förbättrades vattenkvaliteten kraftigt.

Kjell beskriver sin förvåning över att återigen kunna se bottnen i sjön.

Samtalet berör också undersökningar av kvicksilver i fisk och hur nedläggningen av industriverksamhet bidrog till att vattnet blev renare.

Övergripande bild av Ånimskogs förändring

Intervjun ger en tydlig bild av hur Ånimskog förändrats under Kjells livstid.

Jordbrukslandskapet: Tidigare öppna marker med små åkrar och betesmarker har till stor del vuxit igen eller planterats med skog.

Bebyggelsen: Många små bostadshus, torp och ekonomibyggnader har försvunnit. Kjell beskriver hur människor tidigare kunde bo mycket enkelt, ibland i ett enda rum ovanpå ett uthus.

Samhällslivet: Affärer, post, bank, föreningslokaler och andra verksamheter spelade en större roll i det lokala vardagslivet.

Kommunikationerna: Cykeln var det viktigaste transportmedlet för många. Vägarna var ofta dåliga och resor till andra orter ovanliga.

Familjerna: Många invånare var släkt med varandra och familjerna hade ofta bott i området under flera generationer.

Miljön: Industriföroreningarna i sjöarna har minskat kraftigt, samtidigt som landskapet förändrats genom igenväxning.

---

Särskilt intressanta lokalhistoriska uppgifter

För fortsatt dokumentation av Ånimskogs historia är följande uppgifter särskilt värdefulla:

Ämne	Uppgift från intervjun
Näs	Mauritz och Lotta flyttade dit 14 mars 1924.
Näs	Nuvarande bostadshus byggdes 1935.
Näs	Kjell Magnusson köpte gården från kyrkan 1985.
Stormossen	Hilda och Oskar Karlssons mark köptes omkring 1985.
Hillebod	Äldre boställe vars hus låg på en kulle nära ladugården.
Mössekasa	Gammalt torp med markerad torpplats.
Bosänd	Äldre ortnamn som ibland återgivits felaktigt.
Kraftverket	Flera bostäder fanns i området, bland annat ett tvåfamiljshus.
Södersvängen	Rester av en stor källare vars ursprung är okänt.
Hushållsskolan	Verksamhet bedrevs i ett äldre hus vid Näs.
Stormossen	Lokal vägkonflikt på 1950-talet kallad ”Koreakriget”.
Posten	Flera idigare postlokaler och brevbärare identifieras.
Sjöarna	Kraftiga industriföroreningar under 1900-talet följdes av förbättrad vattenkvalitet.

Sammanfattande bedömning

Intervjun med Kjell Magnusson är framför allt en värdefull muntlig källa till Ånimskogs lokalhistoria under perioden cirka 1930–1980.

Dess största värde ligger inte i en sammanhängande kronologisk berättelse, utan i de många detaljerna om människor, gårdar, torp, markägande och vardagsliv.

Särskilt betydelsefullt är Kjells förstahandskunskaper om det äldre jordbrukslandskapet och hans minnen av byggnader och personer som inte längre finns kvar.

Samtidigt innehåller intervjun en del osäkra uppgifter om namn, årtal och släktskap. Den automatiska transkriberingen verkar dessutom ha misstolkat flera ortnamn och personnamn.

För lokalhistorisk forskning bör därför uppgifterna betraktas som muntliga vittnesmål som i vissa fall behöver kontrolleras mot kyrkböcker, historiska kartor, fastighetshandlingar och andra källor.