Kingebols gård

---

Lägg till ny plats
Kingebols gård
Landskap	Dalsland
Socken	Ånimskog
Namn	Kingebols gård
Typ	Gård
Hemman	Kingebol
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Om gården

Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter KINGEBOL 1:30. I dagligt tal kallas gården för Kingebol.

Det var på och i närheten av Kingebols gårdsplan som de så kallade byatomterna låg före enskiftesutbrytningen år 1818-1825.

Vid enskiftet bestämdes bl a att:

”ett allmänt kreatursvallningsställe skulle uttagas, jämte därvid befintlig källa eller brunn, med utrymme däromkring, emellan Hagarna och tomtberget vid Stallbyggnaden, under nr [?], samt ett annat vallningsställe under nr [?] eller mellan [?], med behövligt utrymme där omkring, tillika med vägar till dessa bägge vattenställen av 20 alnars bredd, till vardera, beräknad från allmänna bergevägen som leder från körervägen, emellan åkerjorden även berget och ned till Sjön, vilken väg uttages med lika bredd eller 20 alnar.”

Och att ”ler och sandtäkter skulle uttagas, vilket skedde på 4 särskilda ställen, som å Cartan är utmärkta.”

Det var troligen 1825 som samfälligheterna utmättes på gårdsplanen och längs med landsvägen. Detta för att alla hemmansägarna i Kingebol skulle få väg till sjön och tillgång till andra viktiga ställen. Samfälligheterna försvann genom lantmäteriförrättning år 2006. De kom därefter att tillhöra fastigheten 1:30. Fastigheterna på östra sidan av landsvägen 1:24, 1:25 och 1:26 fick i samband med förrättningen parkeringsplatser vid Ropareberget vid Ånimmens strand och andelar i Kingebols samfällighetsförening, som förvaltar vägen till sjön.

Nu finns det bara en samfälld mark kvar i Kingebol. Den ligger i nordost, vid Torpet, och gränsar till Galmen och Säbyn.

Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera personer.

31/64 mtl

Hela fastigheten, nuvarande KINGEBOL 1:30, är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol. De södra fastigheterna (15/64 mtl) i Kingebol, 1:18, 1:19, 1:4, 1:3 och 1:2 ägs sedan många år tillbaka av Gyltungebyns ägare.

1831-1864 ägare/delägare Carl Svensson

Brukaren och nämndemannen Carl Svensson (1797-1872) flyttade från Säbyn till Kingebol 1831. Han var född i Långerud i Fröskog. I husförhör från år 1861 står det att han var ägare och häradsdomare. Hans hustru hette Lisa Pettersdotter, f 1797 i Sannebohl, Ånimskog. Hennes föräldrar var nämndemannen Petter Andersson och Britta Olofsdotter. Carl Svensson och Lisa Pettersdotter fick 8 barn. Första barnet Sara Maja föddes 1818 och år 1841 föddes det åttonde barnet Gustaf Adolf.

Carl Svensson flyttade med sin hustru till Vingnäs 1/11 1864 och Kingebol överlät han samma år till yngsta sonen Gustaf Adolf. Carl Svensson dog i Vingnäs 8/1 1872. Enligt bouppteckningen ägde han ingen fast egendom vid sin död. De många gårdar, som han hade köpt i trakten, hade han redan överlåtit på sina barn. I bouppteckningen står det att han och hustrun genom testamente överlåtit ”1/2 mtl Wingnäs med Strömens qvarn” till den avlidne sonen Sven Petters fyra barn, som sedan de blivit föräldralösa bodde hos farföräldrarna i Vingnäs.

1864-1879 ägare Gustaf Adolf Karlsson, son till Carl Svensson

Enligt husförhör avseende åren 1863-1871 bodde Gustaf Adolf Karlsson (1841-1879), i Kingebol, tillsammans med sin första hustru Maja Kajsa Larsdotter (1845-1871) från Fröskog.

De fick barnen:

Karl Linus f 1863
Maria Adolfina f 1865
Lisa Kristina f 1866
Anna Laura (1868-1872)
Lars Gustaf (1871-1871)

Den första hustrun avled 23/12 1871 och Gustaf Adolf Karlsson gifte sig en andra gång, 22/11 1872, då med Inga Sofia Eriksdotter, f 1844 i Bollsbyn. De fick sonen Erik Johan Adolf den 11/6 1873. Gustaf Adolf Karlsson avled 11/1 1879.

1879-1896 ägare Gustaf Adolf Karlssons dödsbo

Nya ägare till gården blev änkan och den bortgångne makens omyndiga barn i första äktenskapet och deras gemensamma son Erik Johan Adolf Karlsson (som senare fick namnet Kignell).

Änkan Sofia bodde med sin son Erik Johan Adolf i Bollsbyn under tiden nov. 1883 – nov. 1884. Sen flyttade de tillbaka till Kingebol.

Delägaren, sonen som flyttade till USA 1885, (Charles) Karl Linus Gustavsson sålde sin del till syskonen år 1890.

Enligt avskrift av annons i Åmålsposten januari 1889 utböjds Kingebol 31/64 mtl till arrende. Arrendator blev Gustaf Adolf Hahne, f 1852 i Bjurkärn i Värmland. Han flyttade till Kingebol 1890 tillsammans med sin hustru. Hahne gjorde konkurs i december 1893 och familjen flyttade från Kingebol i oktober 1894.

1896-1896 ägare Jan Petter Larsson från Laxarby

G A Karlssons arvingar, änkan Sofia Karlsson, Adolfina Karlsson med hennes man S Hedlund, Elise [Lisa] Karlsson med hennes man A E Jansson och Erik Johan Adolf Karlsson-Kignell, sålde sina 31/64 mtl till Jan Petter Larsson (1834-1896) enligt köpebrev 12 mars 1896.

Jan Petter Larsson från Heden i Laxarby flyttade till Kingebol den 4/4 1896 tillsammans med hustrun Maria Olofsdotter f 1838 och två barn Olof Adolf f 1870 och Edla Maria f 1876.

De hade äldre barn, några var utflyttade och några var avlidna:

Elisabeth f 1856
Alma f 1858
Anders Alfred (1860-1862)
Hedda Wilhelmina (1863-1863)
Anders August f 1864 och
Gustaf (1866-1867)

Ägaren Jan Petter Larsson avled efter att ha bott knappt 1 månad i Kingebol, den 28/4 1896.

1896-1898 ägare Jan Petter Larssons dödsbo

Enligt bouppteckning 27 juni 1896 blev de nya ägarna till 31/64 mtl änkan Maria Olofsdotter, sonen Olof Adolf, dottern Elisabeth med maken Mårten Jansson, dottern Alma med maken Alfred Wingberg och dottern Edla Maria. Kingebol 31/64 mtl var upptaget till taxeringsvärdet 13400 kr i bouppteckningen.

1898-1911 ägare Kristina Olsson i Steneby

Den 14 mars 1898 blev, enligt köpebrev, hemmansägare Kristina Olsson (1829-1911) i Enet, Steneby, ny ägare till 31/64 mtl. Kristina Olsson var änka sedan 1876. Uppgifter har inte hittats som visar att hon var släkt med tidigare ägare och inte heller att hon flyttade till Kingebol.

Den 30 november 1908 flyttade tre av Kristina Olssons barn, från Steneby till Kingebol. Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina 'Amalia' Olsson.

1911-1912 ägare Kristina Olssons dödsbo

Änkan Kristina Olsson avled 1911 i Steneby, och nya ägare blev barnen Gustaf Hjalmar Olsson f 1859, Olof Gottfrid Olsson f 1861, Torsten Albert Olsson f 1863, Anton Olsson f 1866, Emil Olsson f 1868 och Kristina Amalia Olsson f 1870.

1912-1917 ägare syskonen Torsten Albert, Emil och Amalia Olsson

Gustaf, Olof och Anton sålde sina andelar till syskonen. Nya ägare blev Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina Amalia Olsson enligt lagfarter 30 sept. 1912 och 16 febr. 1914.

1917-1919 ägare AB Mangan

Enligt köpebrev av den 10 januari 1917 sålde syskonen Olsson gården till AB Mangan. Syskonen Olsson flyttade till Skållerud 18/10 1917 och därifrån, som hyresgäster, till Gyltungebyn 22/11 1919.

1919-1922 ägare AB Mangano-Silicium

Enligt avhandling 28 dec 1918 och lagfart 14 april 1919 sålde bolaget AB Mangan Kingebol till AB Mangano-Silicium. Disponenten för AB Mangan, Ernst Albin Ericson med hustru flyttade från Kingebol till Stockholm 22/11 1921. De hade då bott i Kingebol i 3 år.

1922-1922 ägare Petter Eliasson och Thor Westin

Vid exekutiv auktion den 8 februari 1922 inropades Kingebol 31/64 mtl av nämndemannen Petter Eliasson i Hult, Ånimskog, och fd förvaltaren och arrendatorn Thor Westin i Kingebol. Detta enligt köpebrev 22 mars 1922 och lagfart 10 april 1922.

1922--> ägare syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson

Samma dag som Eliasson och Westin köpte de 31/64 mtl sålde de dessa till de tidigare ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, enligt lagfart 10 april 1922. Syskonen Olsson flyttade tillbaka till Kingebol år 1922.

-->1963 ägare syskonen Olsson och dödsbon efter syskonen<

Albert Olsson avled 1939, Amalia Olsson 1959 och Emil Olsson i nov 1961. Emil bodde den sista tiden på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

AB Mangans tid

Under AB Mangans tid i Kingebol byggdes det fyra hus på gården. Grus hämtades på Ekekullen söder om Sandkullen. Ett sågverk uppfördes vid ”Vassen” intill Ånimmen. Grundstenarna till sågverket finns kvar än idag. Dessutom uppfördes en transformator som gav 110 V, som levererades ut till husen i trakten. Malmen som bröts i gruvorna på Kingebols skog transporterades under vintern till en brygga vid Ånimmen, nedanför gården, och hämtades senare med båt.

Boende

Hus nr 1

Det här är det äldsta huset, så i det bodde troligen häradsdomaren Carl Svensson, hans son Gustaf Adolf Karlsson och Jan Petter Larsson med sina familjer. På Mangans tid var det förmodligen disponentbostad.

År 1930 flyttade kontoristen och ordf. i kommunalnämnden Erik Olsson, f 1881 i Fröskog, till Kingebol, och till detta hus, med sin mor Gustafva Fredrika Johansson f 1855.

Hus nr 2

Här bodde ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, från 1908 tills de dog, med undantag åren då AB Mangan var ägare. Den allra sista tiden bodde Emil på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

Hus nr 3

Virket till huset kommer delvis från torpet V Ulverud. Huset höjdes på Mangans tid. Änkan Hedvig King bodde där på 40-talet.

Hus nr 4, arrendatorbostaden

Huset består av två lägenheter.

Under åren 1920-1930 var Thor Westin arrendator i Kingebol. Han kom med sin familj från Skaraborgs län.

21/8 1931 flyttade arrendatorn Josef Oskar Martin Nilsson, f 1894, från Fagerhult i Kalmar län, till Kingebol. Han var ensamstående. Den 22/11 1935 flyttade han därifrån.

Från 1935 var Karl Frödén arrendator. Karl Frödén och hustrun Nanna Wik kom inflyttande från USA till Kingebol 1910. Deras son Harry föddes 28/9 1910 i Ånimskog. Karl Frödén var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Troligen bodde Frödéns hos föräldrarna den första tiden. Karl Frödén köpte fastigheterna Galmen 1:2 och 1:3 i mars 1913 och familjen flyttade dit 1914. Från 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där.

Karl Frödén köpte omkring 1940 skolhuset i Skogsgården.

Ekplantering

Vid torpruinen Vinterhålet finns en ekplantering bestående av ca 25 träd, som Emil Olsson planterade på 40-talet.