Ånimskogs Kyrka

Från Sockipedia

Socken: Ånimskog Platsnamn: Ånimskogs Kyrka Typ: Kyrka Koordinater: [58.89184,12.541828] Visa på Kartbild.com


Ånimskogs Kyrka
Interiör predikstol

Ånimskogs kyrka är uppförd under 1100-1200-tal, som en romansk stenkyrka. Delar av de ursprungliga murarna står kvar och antyder ett nästan kvadratiskt långhus, eventuellt hade den en liten absid i öster och huvudingång var i söder. Dopfunten är av sandsten med avtappningshål, vilket daterar den till 1200-talets början eller tidigare. Kyrkans nuvarande form, en rektangulär planform med tredelat kor mot öster, har tillkommit genom tillbyggnader under 16- och 1700- talen. Då byggdes också ett vapenhus mot söder. År 1768 tillbyggdes ett nytt vapenhus mot väster med en kraftig träport in mot långhuset, och det gamla vapenhuset förändrades till sakristia. Vapenhuset har två våningar med en trappa mellan våningsplanen. Öppningen mellan nuv. sakristian och långhuset är kyrkans ursprungliga södra ingång och den smala järnbeslagna dörren är enligt uppgift senmedeltida.

Under 1700-talet skedde betydande interiöra förändringar i kyrkan. Interiören präglas av dekor och inventarier från den tiden och är ett mycket välbevarat exempel på s k provinsiell barock från tiden. Då tillkom bl a det bemålade plana trätaket av målarmästaren Hans Georg Schüffner år 1739. Han kallades allmänt "Guds målare på Dal och i västra Värmland" och tillhör den västsvenska måleriskolan.

Dopfunt av sandsten, tidigt 1200-tal
Mässhake, krigsbyte 30-åriga kriget

Dopfunt av sandsten från 1200-talets början. Foto M.Nilars På predikstolen finns en trätavla från 1774 med text om dess donator, gästgivaren Anders Månsson Wall (1636-1738). Anders Wall ligger begravd med sina hustrur under en gravhäll i korgolvet framför altarringen. På altartavlan finns också två vapensköldar, ätterna Ulfsparres och Soops. Altartavlan är en gåva av Erik Månsson Ulfsparre 1729 och är liksom predikstolen snidad av bildhuggaren Nils Falk. Senare målad av Schuffner. Den gamla altartavlan såldes till Ödskölt socken och kan ses i sakristian i Ödskölt kyrka. På läktarbarriären syns apostlamålningar (Kristus och de tolv lärljungarna) utförda av okänd konstnär på 1700-talet. Den slutna bänkinredningen i långhuset är från 1700-talets början och närmast koret finns patronatsbänkar med adelsvapen på sidorna. Bänkarna är ombyggda och målade av arkitekt Sven Brandel vid en renovering 1928-29. Vid urgrävningar vid norra väggen hittades då en urholkad ekkista, troligen från 1100-talet, som nu finns på vapenhusets övervåning. På norra långväggens utsida finns en källarnedgång till ett i berggrunden utsprängt pannrum som tillkom 1928-29. Kyrkan saknar torn men har en fristående klockstapel byggd 1731 av snickaren Per Andersson från Sotebyn i Tösse. Här hänger två klockor. Golvets stenhällar lades in på 1820-talet. Takkronan i kyrkorummets mitt är en gåva av brukspatron Magnus Sahlin i Fröskog. År 1924 tillkom en ny orgelfasad med klassicistiska drag. Ritad av arkitekt Melchior Wernstedt, Göteborg och byggd av H. Nordfors, Lidköping. I kyrkans ägo finns flera verk av bygdens son, konstnären Otto Hesselbom, som också ligger begravd på kyrkogården under en minnessten. Bland kyrkans många inventarier märks särskilt en mässhake, som sägs vara ett krigsbyte från 30-åriga kriget. På dess rygg finns ett motiv broderat i silke och guldtråd som föreställer Maria på sin dödsbädd omgiven av Jesu lärjungar.

logga