Salebols Missionshus
|
Salebols Missionshus
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Salebols Missionshus | |
| Typ | Missionshus | |
| Hemman | Salebol | |
| Koordinater | 58.880484,12.495063 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Historia
Salebols Missionshus började byggas i april 1879. 1899 byggdes huset till med ett rum och ett kök samt en skorstensmur. 1913 restaurerades huset, det gamla spåntaket ersattes med ett tegeltak och ungdomsföreningen skänkte en stor vedkamin till kyrksalen. I början av 1950-talet gjordes en ombyggnad av missionshuset. Entrédörren flyttades till östra långsidan, och estraden med predikstol och orgel flyttades till södra väggen. I anslutning till missionshuset uppfördes kyrkstallar där gudstjänstbesökarna kunde placera sina hästar, i första hand vintertid.
Under julnatten 1989 exploderade oljekaminen i kyrksalen och ett tjockt lager sot lade sig över hela lokalen. Julottan fick ställas in och hela kyrkan fick genomgå en omfattande renovering.
1995 såldes missionshuset till Västsidans Intresseförening, som är en sammanslutning av bygdens folk. Huset kallas nu sockenstuga, och har evenemang samt café sommartid.
Historik över friförsamlingens tillkomst i Salebolskretsen i Ånimskog
Avskrift av skrift författad av Carl Nikolausson i Salebol.
Missionsverksamheten började här av Fosterlandsstiftelsens predikanter en så kallad Stor-Johan, och en Larsson och Andersson från Edsleskog. Dalsson, som var bosatt i ett torp under Lågan, var den som verkade till väckelse och frälsning och därtill kom Högfelt, Gerdin i Åmål m.fl.
Under denna tid var en förening bildad som hade sitt stamhåll i Åmål., vartil de troende i Tösse och Ånimskog voro anslutna. Under denna period från år 1875 till 1879 predikades i privata hem. Här i kretsen var det på udt udden hos Joh. Borgström, i Hagane hos S.P. Karlgren samt i Djupslund samt hos Bryngel på Aspelund med flera ställen, som blev öppna för predikan. Verksamheten var då mycket motsagd, men många togo vid tron på sin frälsare. Lokalerna blev allt för överfyllda av åhörare, så det blev ej rum stort nog.
I Åmål lyckades föreningen köpa teaterhuset på Stig till predikolokal, och där blev så kallade stormöten. De troende togo vid denna tid nattvarden i statskyrkan, men icke troende tyckte att läsarna var alltför trägna vid nattvarden och tyckte det var frosseri med vin. Några troende började tänka på att de ej borde ha någon gemenskap med världen häri, varigenom nattvards-föreningen bildades här, vari Joh. Borgström var föreståndare, och de höllo nattvard här och där i husen. Vid denna tid på 1870 talet började vännerna tänka på att bygga sig en egen lokal för verksamheten, men fattiga voro de, och ingen tomtplats att sätta det på fanns. Men hur det var så beslutades att bygga. S.P. Karlgren, skollärare Sundberg, Olof Karlsson, Högfelt, J. Borgström, Lars Magnusson i Backen med fl. satte i gång en insamling till bygget men med ringa resultat. dock fortsattes av Karlgren att förskaffa timmer, och vännerna arbetade i Djupslund och sågade till golv och bänkar. Tomtplats skänktes av Gustaf Eriksson efter några funderingar och anfäktelser, ty utomstående lovade ej något gott för dem som bestod härvid.
Och när syllarna var lagda spåddes att läsarna har tomtat ett hus men får väl aldrig ett tak därpå, ty de sade att det ville till för Ånimskogs socken att bygga skolhus, och dessa är väl ej rätt kloka som ämnar bygga stort. Men huset blev ändock färdigt, och taket lades av bräder och spån och var färdigt till invigning år 1879. Skuld på huset uppstod, som i många år förskotterades av S.P. Karlgren.
År 1875 den 18 april avsöndringsköpebrev med ägaren G. Eriksson i Snedserud å tomtplan å en summa av 5 kr. och arrende 25 öre. Huset bestod av en sal utan eldstad eller mur, och nödvändigt att tillbygga det kom till stånd jämte avträde och stall år 1879. Åter ökades skulden, som med åren förminskades så att församlingen blev skuldfri på sina hus. År 1919 fick lokalen av dåvarande ungdomsförening sin stora kamin.
År 1913 restaurerades åter huset med tegeltak och invändigt kläddes med papp och målades, vilket kostade omkring 750 kr.
Den 20 maj 1913 avslutades köp för Friförsamlinen i Salebol med ägaren Sven Pettersson för 100 kr för tomtplan, somuppmättes till 1700 kvadratmeter och är avsöndrad för all framtid.
Orginalet till ovanstående avskrift är författad av Carl Nicolausson i Salebol och avskrivningens likhet besyrkes.
Ånimskog den 1 maj 1964 Gunnar Hede'n
