Snäcke kanal

---

Lägg till ny plats
Snäcke kanal
Landskap	Dalsland
Socken	Ånimskog
Namn	Snäcke kanal
Typ	Kanal
Hemman	Snäcke
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Snäcke kanal är en biled till Dalslands kanal, då man kan säja att denna led börjar omedelbart nedanför slus­sen i Snäcke, i det vatten ovanför Köpmannebro som så att säga utgör startplats också för de sjöfarande som via Upperud kan tänkas fara ända in i Norge. Snäcke kanal, tillsammans med Dalslands kanal, ger oss alltså möjlighet att fara från Ärr­sjön till Stora Le, vilken sjö som bekant har en vik in i Norge till det lilla samhället Otteid.

Kanalens företrädare

Kontraktsprosten And. Lignell har i sin klas­siska "Beskrivning öfver Grevskapet Dal" del I s. 314 liksom läroverksadjunkt Anders Edestam i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsför­bunds Årsskrift Hembygden 1958 s. 87 beskri­vit Snäcke kanals föregångare.

Brukspatron Nils Koch, som grundade Billingsfors (privilegiebrev 18 maj 1738) och Gustavsfors Järnbruk, räknade ut, att man skulle kunna förkorta landsvägstransporterna av tack­järn från Värmland till hälften med en vatten­led från Hensbyn vid Ärrsjön till Vänern.

1742 lät Koch utföra sprängningar och upprensningar i Vingnäs ström - den korta strömfåran mellan sjöarna Ärrsjön och Ånimmen, där nivåskillnaden var 1,5 m. Här måste en sluss anläggas och tack vare en vid­lyftig process om denna finns en del uppgifter.

Denna tvist mellan överstelöjtnant Johan von Mentzer , Västeråda, Mellerud, och brukspa­tron Nils Kock, angående Ånimmens utlopp vid Snäcke pågick under åren 1746-1749.

Domen, som avkunnades den 5 maj 1749, gick von Mentzer emot i huvudfrågan. Rätten ansåg inte, att slussverket var olagligt uppfört, och von Mentzers anspråk på skadestånd ogillades. För att han ej i framtiden skulle få skäl till kla­gan, ålades emellertid hans motpart att minska höjden av slussdammarna så mycket, att de kunde anses motsvara den ursprungliga kvarndammens höjd, samt att utsläppa så mycket vatten som tillflöt Ånimmen innan slussarna inrättades.

Efter detta förföll kanalen sannolikt inom kort. Åtminstone finns inga uppgifter om dess vi­dare öden. Det är möjligt att verkställandet av domen 1749 fick till följd att slussen vid Ving­näs blev oanvändbar. I varje fall började den nye ägaren på Billingsfors, Leonard Magnus Uggla, att hämta tackjärnet vid Tössebäcken, som fallet var under brukets första tid.

I Snäcke fanns en såg på 1700-talet.

Inloppet till Snäcke sluss från Ånimmensidan.

För järnfrakternas skull lät bruksägaren Mauritz Sahlin på gemensam bekostnad med Lennartsfors och Gustafsfors bruksbolag vid Strömmen mellan Ärrsjön och Ånimmen år 1842 anlägga "ett slussverk av träd" med 1,5 m djup. I samband med slussbygget fördjupades kana­len två fot, samt anlades över edet vid Snäcked mellan Ånimmen och Östebosjön en "rallbana" av gängse typ med hästar som dragare, sedan överstelöjtnant C P Hällström först hade un­dersökt möjligheten av en kanalanläggning 1826. Intyg för byggandet Strömmens sluss lyder:

Undertecknad Chr. Sahlin, som från år 1856 in­till år 1900 varit egare af Lisefors Bruk, får här­med på begäran intyga, att under åren 1841 och 1842 vid Strömmen mellan sjöarne Ånimmen och Ärran byggts en sluss för framförande af båtar till 4 fots djupgående, samt att denna sluss blef användt särskildt för framforsling af varor till och från Lisefors Bruk, Christinedals samt Lennartsfors och Gustafsfors Bruk.

Kristinedal den 13 okt. 1902.

Chr. Sahlin"

Därmed var en transportled öppnad till Köpmannebro vid Vänern. Kostnaden blev 12 000 Rdr bco. På denna farled transporterades årli­gen omkring 10 000 skeppund brukstillverkningar. De bästa plankorna från Skåpafors togs på kanalen för att ej skadas vid flottning i Upperudsälven.

Om den ursprungliga planen med sluss vid Snäcke hade utförts skulle kostnaden ha blivit 60 000 Rdr.

1857 talas om "Ärrans kanal".

I mitten av 1860-talet omtalas slussen som "förfallen och obrukbar".

Bolagsordning fastställdes den 15 mars 1872.

Byggandet av Snäcke kanal

Den 24 april 1872 upprättades kontrakt mel­lan kapten Ferd. Palm, lantbrukaren Th. Wohlfart, kyrkovärd A. Nilsson, landstingsman N. F. Eriksson och lantbrukaren J. M. Nilsson å ena sidan och Kongl. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader å andra sidan om byggandet av kanal och sluss, som skulle vara färdiga till 15 april 1874, enligt Lilljehööks plan och kostnadsförslag. Enligt paragraf 5 skulle till arbetet "företrädesvis der sig göra låter, an­vändas tjenst- och sysslolösa personer".

1872 bearbetades enligt en uppgift "sidofarled till Dalslands kanal-linie" medelst bergs­sprängning.

Under åren 1872-1874 byggdes slussen vid Snäcke. Största tillåtna dimensioner för fartyg blev: längd 21 m, bredd 4 m och djupgående 1,9 m.

Kanalen under 1800-talet

Arbeten vid Strömmens sluss, utsikt mot Ånimmen. Namn på 4 man. 1. Petter Bryngelsson, 2. Gustav Ryhr, 3. Adolf King, 4. Gustav Karlsson.

Den 12 februari 1873 framhöll löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen P. Laurell från Munkedal önskvärdheten att djupet i kanalen ökades till sju fot, då det visat sig att för Dalslands kanal (där segeldjupet endast var 5-5 1/2 fot) kunde bärighetsförmågan på 7 fots djup ökas högst avsevärt. Dessutom hade Köpmannebroslussen större segeldjup än övriga slussar i Dals­lands kanal. Den ökade kostnaden för denna fördjupning beräknades till 3 500 Rdr rmt. Å andra sidan beräknades en besparing av 1 300 Rdr genom uteslutandet av en murad recess vid slusshuvudet. Skillnaden i kostnad skulle alltså endast bli 2 200 Rdr. Detta godkändes av K.Maj:t den 12 april 1873.

Det finns en stor färglagd karta över "För­slag till några ifrågasatta ändringar uti slussen via Canalen vid Snäcke på Dals Land" år 1873 av P. A. Laurell. Gillad av Kongl. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader den 12 april 1873. Otto Modig/Gustaf Nerman.

Den 15 september 1874 uppläts kanalen för allmän trafik. Invigningsturen på Snäcke kanal i september 1874 gjorde last- och passagerar­båten "Öster-Silen" av Sillerud i Värmland, som var byggd 1871 av ek och fur på järnspant i Upperud. Hon hade en längd av 21,76 m, bredd 4,03 m och ett djupgående av 1,80 m, en dräk­tighet av 35 registerton och en maskinstyrka på 32 ind hkr. Enligt 1873 års skeppslista anges hästkraftsstyrkan till 8 och dräktigheten till 5,5 nyläster. År 1883 omnamnades hon till "Håfverud"och förbyggdes 1887, 1891 och 1909. År 1873 var O Weinberg befälhavare och T Wikland huvudredare.

Virkesflottar, s.k. mosor, fick ej vara längre än 70 fot, 12 fot breda och 5 fot djupgående.

Snäcke Nya Kanal A/B inropade å exekutiv auktion den 22 januari 1879 Snäcke Kanal med tillhörande jordområde, byggnader och inven­tarier.

Den 16 januari 1884 inställde sig synerätten bestående av häradsdomarna N J Eriksson, Bollsbyn och Anders J. Jönsson, Stora Bodom samt nämdeman C. J. Larsson, Korsbyn, på an­modan av C. Carlsson i Hängelserud i egen­skap av ägare och arrendator för Strömma kvarn för att syna och besiktiga kanalen. De tre betrodda männen konstaterade, att det fanns tre dammluckor och en genomslagsränna, som var 96 fot lång. Virke kunde löst flottas genom två av dammluckorna men med stort besvär.

Vattenståndet var bestämt och reglerat 1 maj alla år. Kvarnägaren led skada genom flottning av virke efter midsommar på grund av vatten­brist, enär kvarnen gick med "underfall eller under driftskraft". Kostnaden för förrättningen var 23 kr.

Det finns två kartor över Snäcke sluss upp­rättade 1880 av Fredr. Hultén.

Kamrer för kanalbolaget var i många år Karl Wiljamsson.

Lisefors bruk vid Knarrebysjön, som erhållit privilegier som manufakturverk den 14 mars 1876, hade sitt namn efter Christoffer Sahlins maka. Det hade egen masugn under åren 1863- 1891, omdöptes till Fengersfors år 1901, sedan den nye ägaren direktör Johan Fenger-Krog i Göteborg år 1899 övertagit bruket.

Mellan Fengersfors bruk och Ärrsjön frakta­des godset på fabrikens egen tre km långa, smal­spåriga järnväg.

Kanalen under 1900-talet

Mellan Ånimmen och Ärrsjön byggdes en ny sluss 1902-1904 av Fengersfors bruk, som var kanalens största trafikant.

Trafikchefen C. I. Magnell hade först upprät­tat ett förslag till farled mellan sjöarna Ärren och Ånimmen till en kostnad av 26 615 kr, men styrelsen för Allm. Väg- och Vattenbyggnader hade anmodat distriktsingenjören, kapten E. M. Öhman att uppgöra ett nytt, fullständigt för­slag. Detta är daterat den 3 juni 1900 och beräk­nades kosta 53 500.

Styrelsen ansåg att strömmen vid sidan av den föreslagna slussen borde vidgas, så att vid vår- och höstflod ej en besvärlig strömsättning skulle uppstå vid nordvästra ändan, och bevil­jade den 21 nov. 1901 statsbidrag med 35 900 kr eller 2/3 av den beräknade kostnaden. Styrel­sen skriver ovanligt fritt och förnuftigt att "kost­naden ej är större än att den motsvarar kostna­den för en eller annan mil bygdeväg".

A. Larsson, som var ägare till strömfallet vid Snäcke, anmälde hinder på grund av vatten­förlust vid slussning, men styrelsen ansåg detta vara överdrivet.

Den 6 november 1902 hölls laga syn av vatten­draget av major Theodor Helleberg med gode männen Aug. Låftman, Billingsfors och ingen­jör C. P. Carlsson, Dingelvik.

En ny fångdamm byggdes nedanför Ström­mens sluss 1903 och 1904.

Slussvaktarbostaden vid Strömmen 1995. I bakgrunden Kingebolsstranden.

Det fanns flera förslag om var slussen i Ström­men skulle förläggas. En annan vik i sjön var också aktuell.

I Åmålsposten utgiven 21/11, 1904 står det:

"Den 18 dennes vid 11-tiden hördes man och man emellan det jublande uppropet: "Nu är ångbåten här", hvilket spred sig som en löpeld öfver hela nejden, och snart strömmade en an­senlig skara skådelystna ned till sjön för att med hvarjehanda ärebetygelser välkomna de vid Kristinedals nya brygga då för första gången samtidigt förtöjda ångaren "Peder", galeasen "Karl" och en lastpråm. I omkring 20 år har detta önskvärda företag - en sluss vid Ström­men - varit allvarligt påtänkt."

Vattendraget mellan sjöarna blev allmän farled enligt Kungl. Kammarkollegiets utslag den 22 februari 1906. Vattendraget är dock ej allmän flottled.

Nikolaus Johansson i Salebol, som var revi­sor i Kanalbolaget, hade i slutet av 1800-talet en galeas med namnet "Carl", som gick med 100 ton ved från Fröskog till Göteborg. Skutan sål­des vid sekelskiftet till en vedhandlare i Frö­skog.

Snäcke kanal, som fortfarande på 1900-talet var ett eget bolag, ägdes till 12/14 av Fengersfors bruk. Lantbrukare Karl Nicolausen, Salebol hade sedan gammalt andelar.

Enligt "Taxa å avgifter för trafiken å Snäcke kanal", som gällde från 15/12 1941 till 31/12 1945, kostade båt, rodd 20 öre, forte piano 1:- st, ekollon 5 öre/100 kg och paket av okänt innehåll under 10 kg 3 öre.

Under sommarhalvåret trafikerades kanalen i många år av "bakladdaren" ångfartyget "Fengersfors" (ex "Buterud") med en besätt­ning av fem till sex man och en kocka. "Fengersfors" var byggd 1886 i Torskog vid Göta älv av ek och fur på järnspant, längd 22 m, bredd 3,96 m, djupgående 1,8 m, 36 register­ton, 40 HK. En av dess befälhavare var sjökap­ten Wilhelm Andersson, Köpmannebro. Lasten var "papper ned och kol upp". På vintern fick man köra till Tösse station, på vägar som vanli­gen var mycket dåliga.

I april 1955 lämnade Stellan Jakobssons Ingeniörsbyrå i Göteborg ett utlåtande för Fengersfors Bruks AB om Strömmens sluss samt lagligheten av anläggningen och den vid slussdammen tillämpade dämningen.

Strömmens sluss 1995. Mot Ånimmen. Nedre porten öppen. Stighöjd 1,5 meter. I bakgrunden, Ropareberget.

1961 måste Strömmens sluss repareras, då slussportarna hade ruttnat.

1962 byggdes slussportarna i Snäcke om, vil­ket kostade ca 20 000 kr. Detta gjorde bolaget konkursmässigt. För att rädda fortbeståndet arrenderade Fengersfors bruk rörelsen och tog förlusten. Kanalbolaget fick betala fällbron vid Snäcke, som blev mycket dyrbar.

Fengersfors bruk upphörde 1963 med sjötransporterna. Detta år gick Snäcke kanal med en förlust av 519 kr.

Den 16/10 1963 fastställde Kungl. Sjöfart­styrelsen en ny kanaltaxa att gälla för åren 1964-1966.

5000 ton kvarts fraktades 1964 från Berg­verken i Fröskog vid norra ändan av Ärrsjön till Vargön och Trollhättan för produktion av kiseljärn och kiselmangan. Hilding Carlsson i Köpmannebro seglade på denna trad i över 30 år. Svenska Silikaverken hade en egen s.k. spår­lös järnvägsstation i Ånimskog.

På 1960-talet gick "Balder", "Idog", byggd 1880 i Kristinehamn och en meter för lång för Dalslands kanal, "John" (ex galeasen "Hildur" byggd 1908 ), "Lindö," "Monica", "Sonja" och "Sune" genom slussarna och fick betala 2,5 öre per kg. Som mest var det åtta för kanalen spe­cialbyggda lastbåtar som fraktade kvarts.

År 1964 berättade slussvakten i Strömmen, Dalslands äldsta sluss, Egon Bryngelsson, att det ännu fanns några sidopålar och plank i botten kvar av den forna träslussen. Strömmens sluss har en höjdskill­nad av 0,9-1,75 m och är något lägre än Snäcke sluss, vilket medför, att det är lättare att slussa större fartyg.

Slussvakten Alvar Karlsson vid Snäcke hade 1964 - 275 kr/mån.

Sex kanalskeppare i Dalsland köpte i juni 1968 Snäcke kanal för 75.000 kronor. Därmed blev de ägare till den led på vilken de skeppade kvarts till Vargön. Köpet omfattade också de två slussarna mellan sjön Ånimmen och Östebosjön samt mellan sjön Ärran och Ånimmen.

Snäcke sluss mellan Ånimmen och Östebosjön hade på 1960-talet dimensionerna: längd: 29,7- 32,65 m, bredd: 4,16 m, djup: 1,80-2,08 m. Höjdskillnaden varierade mellan 1,80 - 2,70 m.

År 1970 fraktades 40 000 ton kvarts på Snäcke kanal. Då hade besättningarna på fartygen sku­rits ned från sex till två man. Av de sex kanal­ägarna kvarstod tre, när kvartsfrakterna mins­kade för att upphöra hösten 1971.

Den 17/1 1975 meddelar Värmlands Folk­blad under rubriken "Behövs Snäcke kanal?", att kanalbolaget år 1972 hade begärt att få stänga kanalen. Regeringen vidarebefordrade ärendet till Länsstyrelsen i Älvsborgs län för utredning och yttrande.

Slussvakten Egon Bryngelsson vid en slussport.

Men ännu 1975 fanns ett fartyg i trafik på Ånimmen. Därom har Owe Tollesby berättat i Nya Wermlands Tidningen den 5/9. Han var själv tillstädes, när kanalens kanske sista båt slussades ut. Det var lastbåten "Katrin", som efter att ha tagit in 50 ton korn vid Henriksholm - ön i Ånimmen - avseglade med Hugo Bengtsson som skeppare.

"Katrin" var byggd på Götaverken 1901 för Upperuds valskvarn. Hon hade ursprungligen ångmaskin. Den byttes ut på 1940-talet och er­sattes med en 160 hästars Nohab diesel. Farty­get bytte därefter ägare och gick då först för Silikaverken i Snäcke för att sedan tillhöra Katrinefors pappersbruk 1955. År 1970 över­togs hon av Mariestads hamnstyrelse för att tjänstgöra som t.f. isbrytare i väntan på en ny. När denna levererades blev "Katrin" ännu en gång utbjuden till salu. Med ägarförändringarna följde namnändringar. Hennes första namn var "Elida", det andra "Silika" och från 1975 "Katrin".

Snäcke kanal ägdes 1977 av Lars Steen.

Slussarna var 1978 så dåligt underhållna, att de riskerade att rasa ihop. Ingen nyttotrafik fö­rekommer och all trafik med fritidsbåtar är en­ligt länsstyrelsens beslut förbjuden.

Snäcke kanal är totalt ca 17,37 km lång och ligger vackert inbäddad i grönska på sommar­halvåret och kan varmt rekommenderas för paddling. Den bearbetade delen är bara 118 m. De förenade sjöarnas totala yta är 22 kvadratkm.

Slussvakten vid Strömmens sluss, Egon Bryngelsson

I Ånimskogs sockenbok återges en förkortad version av Yngve Rollofs framställning av slussverksamheten:

I journaler från Strömmens sluss under 1940- talet kan vi se att den [bild]

Avgift för kvartslaster var detta år "4 öre per ton + 20 %" avgiften för 80 ton utgör då 3,20 + 64 öre = 3,84.

Som synes var slussintäkterna för dec 1945, 105,35 kr.

Vad slussvaktarlönen var - ja.

Rollof säger att Alvar Karlsson i Snäcke hade 275 kr i mån 1964 - det säger något om nivån.

Men det ålåg slussvakten att hjälpa folk alla tider på dygnet - alla dagar om året.

Det var nog mera arbetsamt vid Dalslands kanal, i Mustadsfors och Långed t ex, än vid Snäcke kanal där slussarna Snäcke och Ström­men låg nära slutet på farleden.

I Dalslands kanal kom båtar, ofta mitt i nat­ten, som skulle till relativt långt bort liggande platser där man väntade på godset - jäktet är inte direkt nyuppfunnet.

Det berättas om en man, som 1924 - 25 for på Ånimmen och Ärr för Fengersfors bruk - med båten "John"- att han sov bara på söndagarna. Han var nämligen religiös, - men för övrigt var han i gång från måndag morron till lördag kväll så länge seglationen varade. I regel var han en­sam på båten - men i gott sällskap med det bästa kaffe som stod att få.

Tidningsartiklar om Snäcke kanal

Följande 5 notiser är utdraget ur samma artikel i PD 3/11 1983:

SNÄCKE KANAL ILLA UTE.

De dåliga slussarna och dammbyggnaderna vid Snäcke och Strömmen i Snäcke kanal har länge varit en följetong. Som tidigare nämnts bygg­des kanalen 1872-74 och öppnades för trafik sistnämnda år. 1968 köpte några skeppare kanal­bolaget och dessa sålde i sin tur kanalbolaget till direktör Lars Steen i Mellerud 1972 för 85 000 kr. Då hade Snäcke kanal för länge sedan upphört att vara en fraktled av betydelse och Lars Steen begärde att få lägga ned kanaldriften, eftersom slussarna var i bedrövligt skick.

STÄNGNING OCH VITE.

Kanalen stängdes för trafik 1978 av länsstyrel­sen som ansåg den trafikfarlig. Bristande un­derhåll av slussarna och anläggningarna gjorde att länsstyrelsen ett år senare ålade ägaren att mot ett vite av 100 000 kronor rusta upp kana­len.

Men ingenting hände. Dalslands Kanal AB började visa intresse att förvärva kanalbolaget men den begärda köpesumman på en halv mil­jon kronor låg långt över det möjligas gräns.

MÅNGA TURER.

Efter många turer och stor köpslagan kom man fram till en uppgörelse 1982, där köpesumman fastslogs till 350 000 kronor, varvid Västsven­ska Fritidsstiftelsen bidrog med 200 000 kronor, Åmåls och Melleruds kommuner med tillsam­mans 148 000 kronor och 2 000 kronor från kö­paren Dalslands Kanal AB.

STATLIGA PENGAR.

Idag ägs alltså Snäcke kanal av Dalslands Ka­nal AB, som vid denna tiden hade att skaffa fram de pengar, som behövdes för att rusta upp de båda slussarna och undanröja den olycks­risk, som sedan länge förelåg. Den kostnads­kalkyl över reparationsarbetet som gjordes slu­tade på 1,8 miljoner kronor i 1983 års priser och kanalbolagets styrelse uppdrog åt styrelsens ordförande landshövding Göte Fridh och VD Åke E Gunnarsson att kontakta berörd statlig myndighet samt AMS för att få fram pengar.

STORA SKADOR.

"Utredaren Pia Dahlbom konstaterade stora ska­dor på de båda slussarnas portar liksom tillhö­rande dammar. Det var ju inga nyheter utan hade konstaterats sedan många år tillbaka. En­ligt utredningen bör nästan allt rivas och ersät­tas med nytt material.

I utredarens förslag till åtgärder ingår för Strömmen nya slussportar med stålram, skrot­ning av bergssidan i slussen, ny damm, räcken kring slussen, ny gångbrygga och landgångar samt en stege ner i slussen.

Vidare måste en ny väg anläggas till slussen för att dessa arbeten skall kunna utföras. Den nuvarande vägen är brant och kurvig och tillå­ter inte transport av tunga arbetsmaskiner. Sluss och damm måste torrläggas för att möjliggöra reparationerna.

I Snäcke måste man byta ut portar och port­tröskel, mekanisera port - och lucköppning, laga stenskoningen, byta gångbryggan, sätta upp räcken mot bruket och en stege ner i slus­sen. Här kan man få fram maskinerna eftersom tillfartsvägarna är breda.

Arbetet bör delas upp i fyra etapper. Slussen i Snäcke bör åtgärdas först, därefter byggs ny väg till Strömmens sluss, varefter man bygger ny damm och slutligen åtgärdar Strömmens sluss. Om man kunde börja med slussen i Snäcke våren 1984 skulle den kunna stå klar till sommaren.

Arbetet med dammen och slussen i Ström­men tar längre tid. Först måste vägarbetet klaras av. Därefter dammen och sist slussen. Arbetet bör utföras vid lågt vattenstånd, alltså inte på våren.

Utredningen innehåller också en detaljerad arbetsbeskrivning och sammantaget har kanal­bolaget genom Pia Dahlbom fått det mesta av förberedelsearbetet genomfört."

Ur PD 11/10 1984:

SLUSSPORTARNA FÖRSTÄRKTES I NOV. 1983.

Kanalbolaget meddelar att slussportarna vid Strömmen och Snäcke i Snäcke kanal förstärkts med s k sättär i avvaktan på statliga pengar för en genomgripande reparation av de skraltiga slussportarna. Genom åtgärden räknar kanal­bolaget med att värsta hotet för ett vatten­genombrott är avvärjt men förstärkningen är endast temporär.

Den här metoden med grova plankor fram­för slussportarna används, när man behöver lyfta upp slussportarna för reparation, omtalar kanalbolagets VD Åke E Gunnarsson för PD. Vi har fört upp vår begäran om statliga medel för en omfattande reparation av slussarna, slussportarna och andra detaljer för Snäcke ka­nal på departementsnivå och i avvaktan på ett besked från departementet genomförde vi den här förstärkningen för ett par veckor sedan.

MILJONSATSNING PÅ SNÄCKE KANAL, OKT 1984.

"Nästa år får Dalsland ytterligare en turistatt­raktion.

Då slås portarna, i ordets rätta bemärkelse, upp för en ny båtled som mycket väl kan bli ett fint komplement till Dalslands kanal.

Det gäller, som säkert många räknat ut, Snäcke kanal.

Här pågår just nu upprustning av slussportar och dammar och det är ett efterlängtat arbete som nu utförs, inte minst bland befolkningen runt de sjöar, Ånimmen och Ärrsjön, som be­rörs."

Slussvakten Bernt Qvist 1995, öppnar lucka på nedre slussporten i Strömmens sluss.

För Strömmens sluss kan nämnas att följande arbeten utfördes:

• förvittrade delar av slussmurarna bilades ner, resten injicerades för att täta läckor
• gjöt ett stöd - och tätningskonstruktion på utsidan om slussmuren
• byggde en separat damm vid sidan om slus­sen, med 5 luckor, som tillsammans kan släppa ut 12 kbm per sekund. Det brukar räcka även vid de värsta höstregn
• byggde helt nya slussportar med bärande de­lar i stål, de gamla portarna var av träbalks-konstruktion
• byggde två stycken väntbryggor, en ovanför och en nedanför slussen

Medan övriga slussar i Dalslands kanal, utom Buterud men även Snäcke, fick elmotorer för manövrering av luckor och portar så behölls Strömmen som manuellt manövrerad - mycket för att bevara mesta möjliga av den atmosfär som det gamla sättet att arbeta medför.

Med båt går det numera att, via Dalslands kanals vattensystem, också ta sig in i Snäcke kanal och sedan upp i Ånimmen och Ärrsjön.

Det är med statliga AMS-pengar, 2,6 miljo­ner, som upprustningen skett och de kom i grevens tid. Året därpå, 1985, fanns inga möj­ligheter att få AMS-bidrag för sådana här arbeten.

Ur PD 29/6 1985:

SNÄCKE KANAL ÄR ÅTERINVIGD.

"Dagen som kanalbåtsturisterna gått och vän­tat på hade äntligen kommit. Torsdagen den 27 juni 1985 återinvigdes Snäcke kanal - öppning för allmänheten blir på måndag, den 1 juli.

"Jungfruresan" gjordes med båten "Dalsland" och en samling speciellt inbjudna gäster tors­dag eftermiddag från Håverud. Efter dryga 17 kilometer, på Snäcke kanal, nådde man slutmå­let Fröskog.

Nu kan man kanske säga att kanaläventyret förts lyckligt i hamn, även om det hunnit rinna mycket vatten under broarna och igenom de trasiga slussportarna innan allt var klart.