Öjersbyns Gård

---

Lägg till ny plats
Öjersbyns Gård
Öjersbyns Gård omkring 1940. Bilden från Arkiv Digital
Landskap	Dalsland
Socken	Mo
Namn	Öjersbyns Gård
Typ	Gård
Hemman	Öjersbyn
Koordinater	59.091057,12.668588
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Fastighetsbeteckning 1:2-4 Öjersbyn 1 mantal Öjersbyn

Fastighetens areal 196 hektar varav 42,5 hektar åkermark.

Lars Segolsson född omkring 1670 och hustru Kerstin Persdotter född omkring 1698 bor i Öjersbyn.

Sonen Olof Larsson och hustru Margeta Andersdotter bor i Öjersbyn 1786.

Sonen Gullik Olsson och hustru Maria Jonsdotter bor i Öjersbyn när första barnet föds 1786.

Nils Magnusson och hustru Stina Gulliksdotter inflyttar 1812. Nils från Avelsäter i Tveta och Stina bor då redan i Öjersbyn i sitt föräldrahem.

Lars Gulliksson och hans första hustru Maria Lisa Magnusdotter inflyttar 1817. Lars från Packebyn och Maria Lisa från Avelsäter i Tveta. Lars Gullikssons andra hustru Cajsa Nilsdotter inflyttar från Rök i Sillerud 1820. Enligt bouppteckning vid Lars Gullikssons död upptas följande fasta tillgångar: 5/8-dels mantal av Kronoskattehemmanet Öjersbyn Mo Socken som i arv tillfallit den avlidne Lars Gulliksson efter dess föräldrar enligt arvsförening av den 19 augusti 1815 taxerat till 3812 Rdr.

Lars Andersson och hustru Maria Sofia Persdotter Ryss inflyttar 1862. Lars från Östby i Åmåls landsförsamling och Maria Sofia från Knyttkärr.

Maria Sofia Persdotter Ryss och sonen Per Adolf är gemensamt ägare till Öjersbyn från och med Lars Anderssons död 1889. Maria Sofia äger då 41/96 mantal och Per Adolf 55/96 mantal. Lars Anderssons bouppteckning upptar följande fasta tillgångar: 5/8-dels mantal Öjersbyn, dels ärvd och dels förvärvad med taxeringsvärde 17500 kr 1/40-del i hemmanet Packebyn med Rebyn inköpt under äktenskapet 1200 kr 1/4-dels mantal Öjersbyn som utgör hustruns enskilda föäldra arv, ej taxerat.

Per Adolf Larsson övertar som ensam ägare till Öjersbyn 1931 vid sin moders död.

Per Adolf Larsson (1872–1957) – Lantbrukare, Botaniker och Riksdagsman.

🏡 Liv och Hembygd Per Adolf Larsson föddes den 14 januari 1872 i Mo församling i Dalsland, dåvarande Älvsborgs län (nuvarande Åmåls kommun, Västra Götalands län). Han avled i sin hembygd den 20 maj 1957. Trots sin omfattande vetenskapliga och politiska gärning var Larsson i grunden lantbrukare och brukade sin gård Öjersbyn i Mo socken under hela sitt liv. Hans rötter i Dalslands jord präglade hans tillvaro och var utgångspunkten för hans passionerade forskning.

🔬 Den Bryologiska Gärningen Per Adolf Larsson var en av Sveriges mest framstående amatörbotaniker under sin tid, med ett särskilt fokus på bryologi (mossforskning).

   • Forskningens Fokus: Hans intresse sträckte sig visserligen till kärlväxter, men det var mossorna – särskilt de dalsländska – som fångade hans djupaste engagemang.

   • Viktig Upptäckt: Han gjorde en anmärkningsvärd upptäckt 1923 då han fann en sällsynt levermossa i Åmål. Denna art har inte påträffats i Sverige vare sig före eller efter hans fynd.

   • Vetenskapligt Erkännande: Som ett bevis på hans stora bidrag till botaniken har en mossart, Larssoni, uppkallats efter honom.

Vid sin bortgång lämnade Larsson efter sig en utomordentligt stor och värdefull växtsamling bestående av cirka 30 000 ark, vilket vittnar om hans flit och noggrannhet som samlare.

🎓 Hedersdoktorat År 1953 hedrades Per Adolf Larsson med titeln filosofie hedersdoktor vid Göteborgs högskola (nuvarande Göteborgs universitet). Detta var ett sällsynt erkännande för en självlärd lantbrukare och underströk hans exceptionella och inflytelserika bidrag till botanikens fält i Sverige.

🏛️ Politik Utöver sitt liv som lantbrukare och forskare var Larsson aktiv inom politiken som representant för högern.

   • Riksdagsman: Han satt som ledamot i Riksdagens första kammare med start år 1926, där han representerade Älvsborgs läns valkrets.

   • Arvingar: En notabel detalj i Larssons levnadsbeskrivning är att han avled utan arvingar.

🌳 Testamentet och Skogsmarken Per Adolf Larsson, som avled 1957, testamenterade sin fastighet – inklusive betydande skogsmarker – i Öjersbyn till Svenska kyrkan (specifikt Mo församling).

   • Donation: Donationens syfte var att egendomen skulle fortsätta att förvaltas lokalt.
   • Resultat: Delar av denna testamenterade skogsmark har senare avsatts för naturvård. År 2013 inrättades naturreservatet Öjersbyns gammelskog av en del av det skogsarv som Larsson lämnade efter sig.

💰 Stipendiefond Utöver skogen inrättades även en fond som bär hans namn, kopplad till hans akademiska utmärkelse.

   • Stiftelsen Per Adolf Larssons Stipendiefond: Denna stiftelse syftar till att årligen dela ut stipendier till studerande i botanik vid Göteborgs universitet (den institution som utnämnde honom till hedersdoktor).

Hans testamente säkerställde alltså att både hans hembygds naturarv och hans älskade forskningsområde – botaniken – skulle gynnas efter hans död.

🏞️ Naturreservatet Öjersbyns Gammelskog Kategori Detalj Län/Kommun Västra Götalands län / Åmåls kommun Inrättat 2013 Storlek Cirka 27 hektar Huvudsyfte Bevara en av Dalslands finaste gammelskogar och dess biologiska mångfald. Bakgrund Består av skogsmark som testamenterades av fil. hedersdoktor Per Adolf Larsson till Svenska kyrkan (Mo församling). 🌲 Skogens Karaktär Reservatet utgörs av en naturskog som har fått utvecklas relativt fritt under lång tid, vilket skapar en mycket värdefull och varierad miljö.

   • Trädslag: Skogen domineras av äldre gran och tall, men det finns också gott om lövinblandning, särskilt asp.
   • Ålder: Träden är gamla, med många individer som uppnått en hög ålder, vilket är typiskt för en gammelskog.
   • Död Ved: En av de viktigaste egenskaperna är den stora mängden död ved i olika nedbrytningsstadier. Denna döda ved är avgörande för många sällsynta insekter, mossor och svampar.

🍄 Biologisk Mångfald På grund av den gamla skogen och den rika förekomsten av död ved är reservatet en viktig plats för rödlistade och ovanliga arter.

   • Mossor och Lavar: Miljön är idealisk för många mossor och lavar, vilket är extra passande med tanke på Per Adolf Larssons intresse för bryologi. Man finner bland annat ovanliga arter som lunglav och långfliksmossa.
   • Svampar: Flera hotade vedsvampar trivs i den ruttna veden.

📜 Kulturhistoriskt Värde Reservatet representerar inte bara naturvärden utan har även ett kulturhistoriskt värde genom kopplingen till Per Adolf Larsson. Han var mån om sin mark och det faktum att skogen fick utvecklas fritt under hans ägo bidrog till att skapa den värdefulla miljö vi ser idag. (Från gemini.google.com)