Dalsland/Tydje/Kommunala händelser
UTDRAG FRÅN DE KOMMUNALA HÄNDELSERNA
Fram till 1862 var kyrkostämman den beslutande myndigheten i alla frågor. Sedan delades kyrkans och kommunens angelägenheter mellan kyrkostämman och kommunalstämman.Kommunalstämmans ordförande i Tydje:
-1883- Jan Petter Olsson i Kroken. (1832-1892) -1887- Anders Fredrik Gustafsson i Torpane. (1853-1938) Ordf i 47 år. -1951 Martin Eriksson i Tydje stom. (1884-1959) Ordf i ca 25 år, under Tydjes sista tid som egen kommun.
Kommunalnämndens ordföranden i Tydje: -1883- Oskar August Larsson i Björbyn. (1847-1921) -1886/87- A M Johansson. -1890- Gustaf Olsson i Kroken. (1835-1926) -1897 Olof Gustaf Magnusson i Signerud. (1846-1898) 1898-1908 Lars Gustav Petersson i Tydjebyn. (1853-1943) 1909-1913 Klas Karlsson i Östra Sjögar. (1865-1937) 1915- Magnus Jansson i Gärdsbyn. (1872-) 1921-1928 Karl Ludvig Johansson i Tomasbol. (1877-1965) under 15 år Johan Roth i Rolfsbyn. (1881-1953) -1951 Birger Dahlgren i Västra Sjögar. (1895-1975)
Att många beslut förr kanske kunde kännas som att de fattades närmare de människor de berörde, illustreras
av följande upprop i bladet den
14/2 1919:
Alla arbetare och småbrukare inom Tydje kommun som vilja ha en någorlunda rättvis fördelning av sin stora skattebörda bör infinna sig vid extra kommunalstämma i Forsnäs skolhus måndagen den 17 februari för att avgiva sina röster i eget intresse. Undertecknat av Johan Jansson. En del övriga tidningsnotiser:
1889 23/3:
Vid kommunstämman den 4 mars hade kommunkassan en behållning av 597:-. Till kommunens ledamot i landstingsvalet utsågs A.F. Gustafsson i Torpane med N.F. Andersson i Tydjebyn som suppleant. Till ledamot i det årets bevillningsberedning valdes gästgivaren J.A. Magnusson i Torpane med Robert Magnusson i Signerud som suppleant och till ledamöter vid taxeringsnämnd valdes J.A. Magnusson i Torpane, J. Johansson i Topperud och L. Persson i Tydjebyn. Suppleanter blev J. Olsson i Hensbyn och J.O. Svensson i Västanå.
1889 30/10:
Till fjärdingsman inom Tydje socken utsågs hemmansägaren Johannes Eriksson i Björbyn.
1913 4/1 + 8/1: Ordinarie kommunalstämma hade hållits den 30/12 1912. I nämnden invaldes till ledamot och ordförande Klas Karlsson i Östra Sjögar. Till att utföra fjärdingstjänsten inom kommunen under åren 1913-15 uppgjordes med J.A. Gustavsson i Slädekärr. Han skulle för detta få en lön av 53:-. Gustavsson efterträdde då August Pettersson i Gärdsbyn. Här togs också upp frågan om i vilken tidning de kommunala besluten skulle införas. Tidigare hade de införts i Åmålsposten men hädanefter skulle Provinstidningen Dalsland vara det rätta organet.
1924 15/4:
Vid kummunalstämman som hölls den 31/3 beslöts att uttala sig för Bengtsfors, som den lämpligaste platsen för ett lasarett i Dalsland. (Tösse kommun föreslog Bäckefors och så blev det ju så småningom).
1925 19/6:
Tydje socken har av K:mt befriats tills vidare från skyldigheten att ha barnavårdsnämnd.
1937 12/11:
Tydje socken sänker uttaxeringen med 70 öre. För 1938 fastställdes följande skattesatser, fattigvården 1,20, tingshusskatten 40 öre och kommunkassan 1,50, eller tillsammans 3,10. Hundskatten 5 kr. I likhet med föregående år beviljades ett bidrag om 25 kr till Ånimskog-Tydjes lokalsjukhuskassa. Kyrkooch skolkassan har fastställt uttaxeringen till 3,90. (Tösses uttax. till kommunen samma år var 5,40).
1938 9/11:
Tydje sänker skatten med 20 öre. Vid ordinarie kommunalstämma med Tydje kommun fastställdes en utdebitering med 2,90 för kommunala behov och som de sammanlagda utdebiteringarna för kyrka och skola är lika som föregående år blir utdeb för 1939 6,80 per skattekrona.
1941 10/11:
Tydje höjer taxeringen med en krona. När Tydje kommun i går fastställde staten för 1942 för den borgerliga kommunen blev uttax 4,85 för kyrkan 1,75 och skolan 1,40. Totalt 8 kronor.
1949 31/10:
Tydje kommunalstämma fastställde staten för nästa år med en uttaxering av 1,75. Då kyrka o. skola uttax. 3,75 är den totala kostnaden 5,50 mot 6 kr ifjol.
1950 8/5:
Tössbo storkommun bildad. Bortåt 150 tössebor hade igår samlats till den första kommunalstämmman med Tössbo nya storkommun som hölls i Tösse bygdegård.
1952 2/1:
Tydje kommun har lämnat in. Den 30 dec höll Tydje kommun sin sista kommunalstämma i Forsnäs skolhus. “De få ärenden som förekom var snart klubbfästade, av i detta värv efter mer än hundra stämmor, väl förfarne ordf. Martin Eriksson. I det tack som han sedan riktade till de församlade för visat förtroende under många år, erinrade han om, att under hela hans ordförandetid alla frågor avgjorts i bästa samförstånd, och att man vid intet tillfälle behövt använda röstlängden. Ett anförande av lärare Sandblom vittnade om uppskattningen av ett troget nitiskt utfört arbete till kommunens fromma. Nog ligger det ett sanningens korn i vad den gamle hedersmannen L.G. Andersson yttrade i ett anförande vid Tydjes avskedsfest: - I dag firar vi begravning på Tydje kommun och gravöppnare är Tössbo storkommun. I synnerhet vi äldre ha svårt att sätta oss in i att vi i vår demokratiska tid med dess lovprisande frihet inte skall tänka som självständiga individer utan tänka och handla kollektivt, en masse, för det övriga gör staten”.
Orsaken till att Tydje kommun upphörde var den lag som stadsfästes 1946 om en ny borgelig kommunindelning. Syftet med reformen var att skapa kommuner som hade ett tillräckligt stort befolkningsunderlag, minst 2000 personer, och ekonomisk bärkraft för de skyldigheter de hade med avseende på kommunal förvaltning, skolväsende, sjuk- och socialvård etc. Året därpå framlades ett förslag som grundats på överläggningar med berörda kommuner. Med detta som grund, och efter åtskilliga turer, resulterade det i att Kungl. Majt. slutligen fastställde kommunindelningen 1950. Denna historiska händelse trädde i kraft den 1 januari 1952. Tydje kom då att tillsammans med Tösse, Edsleskog, Fröskog, Mo, Ånimskog och Åmåls landsförsamling att bilda Tössbo kommun.
I september 1950 hölls val till den nya storkommunen. 40 personer skulle ingå. Efter röstsammanräkningen visade det sig att Tydje fått med 4 utvalda. Henry Karlsson, socialdem, Erik Eriksson, bondeförb, Martin Ericksson, folkpartiet samt Birger Dahlgren representerandes högern. Totalt utföll valet på följande vis: högern 5, bondeförb 12, folkpartiet 8, socialdem 13 och kommunisterna 2 mandat. Redan i december 1950 samlades de 40 ledamöterna i Tössbo kommun. Detta skedde i Hantverkshuset i Åmål. I tidningen stod att läsa: “Hr Hilding N Hansson i Hängelserud, som enligt uppdrag sammankallat fullmäktige, hälsade välkommen. Det är en mörk tid inte bara i naturen utan dessvärre folken emellan men liksom ljuset skall segra över vintermörkret uttalade han en förhoppning att världsläget åter skall ljusna. Han uttryckte sin förvissning om att samarbetet i den nya storkommunen skulle bli gott och lända till dess bästa. Det vore viktigt att få rätt folk på rätt plats.”
Som vanligt inför stora förändringar var det många personer i de berörda kommunerna som hade sina funderingar. Både positiva och negativa. Diskussionernas vågor gick ibland höga men de flesta förlikade sig så småningom med faktum.
Tössbo kommun bestod fram till 1971 då den ‘gick upp’ i Åmåls kommun.
Något om hundskatten och dess turer. För en del ett hett samtalsämne då det begav sig. I oktober 1920 väckte Johan Alfred Jonsson i Tydjebyn ett förslag om införande av hundskatt i kommunen. Beloppet skulle vara 15 kr. Vid omröstningen fick förslaget om införande 22 röster medan 18 röstade emot. Ordföranden fann att denna övervikt ej räckte, enär det skulle fordras två tredjedels majoritet för att få det antaget. Förslaget avslogs. Senare på året hölls en extra kommunalstämma för att avgiva förklaring över de besvär som Jonsson på Konungens Befallningshavare i Älvsborgs län anfört, mot kommunalstämmans beslut rörande hundskatten.
I juli året därpå avstyrkte länsstyrelsen hos Kmt de besvär som Martin Ericksson m.fl anfört över länsstyrelsens beslut, att förklara ett av Tydje sockens kommunalstämma fattat beslut om införande av hundskatt, utgörande bifall till förslaget där 2/3-dels majoritet ej skulle erfordras.
Länsstyrelsen hemställde att Kmt måste lämna besvären utan avseende och fastställa det överklagade beslutet. I november 1922 fick detta tvistemål sin upplösning. Efter ingående debatt beslöts att hundskatt skulle införas. Med 52 röster för och 22 emot införandet, blev skattens storlek 10 kr per hund.
Landsfiskalen var en person som gemene man inte borde komma i delo med. Denne tjänsteman var lagens långa arm inom ett landsbygdsdistrikt. Han svarade för både polis-, åklagar- och utmätningsväsendet. Fram till 1917 hade detta varit Tössbo härads länsmans uppgift, men från 1918 fram till 1964 var detta ålagt landsfiskalen. Den förste i Tössbo distrikt var Carl Gabriel Branzell. Han verkade som landsfiskal fram till pensioneringen på hösten 1941 och efterträddes av Nils Brette från Högsäter. Branzell hade redan förut, mellan åren 1911-1917, haft kronolänsmans befattning i Tössbo härad.
Carl Gabriel Branzell föddes den 5 juni 1881 i Åmåls lf. och var son till folkskolläraren Nils Fromholt Branzell och hans hustru Selma Bergman. Den 27 februari 1911 gifte han sig med Agda Larsson, som var på dagen åtta år yngre än sin make.
De kronolänsmän som närmast före Branzell verkade i Tössbo härad var: 1799-1846 Johan Borgstedt f. 1780 d. 1846. Bodde i Näs, Edsleskog sn. 1846-1881 Aron Wilhelm Sandberg f. 21/9 1810 i Skövde. Bodde i Näs, Edsleskog sn. Gift med Carolina Lundqvist f. 15/9 1812 d. 26/3 1875 i Edsleskog sn. 1881-1911 Alfred Ferdinand Wikman f. 7/4 1849 i Tunhem sn d. 5/12 1911 i Åmål. Gift med sin föregångares dotter Thekla Sofia Sandberg f. 13/4 1849 d. 25/9 1937 i Örebro.
Vid den riksomfattande förbudsomröstningen mot spritdrycker i augusti 1922 fanns det i Tydje 430 röstberättigade. 44% av dessa deltog i valet. 123 röstade ja medan 65 röstade nej. I riket röstade 55% och med endast ca 36000 rösters övervikt segrade sidan som var emot ett fullständigt rusdrycksförbud. Kanske till viss del påverkade av Albert Engströms affisch med texten “Kräftor kräva dessa drycker. Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti”. Detta var för övrigt den första hållna folkomröstningen i Sverige.
Tre donationer hade Tydje kommun att förvalta. Stina Kajsa Björks, Gustaf Svenssons och August Johannessons. Dessa var på tillsammans 2000:- och räntan på detta belopp delades varje jul ut till “behövande medellösa”, som inte åtnjöt hjälp ifrån socknen.
Frågan om de gamlas vård, för de som inte kunde bo kvar hemma, löstes förr på det sättet att man hade tre platser vikta för Tydjes räkning på Ånimskogs ålderdomshem. Det låter som ett litet antal platser, men det var ju mycket vanligare förr, att de äldre på ålderns höst kunde bo kvar hos något av sina barn. 1924 togs Tösse ålderdomshem i bruk.
