Norra Kvarnängen
|
Norra Kvarnängen
| ||
|---|---|---|
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Tydje | |
| Namn | Norra Kvarnängen | |
| Typ | Torp | |
| Hemman | Topperud | |
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
N. Qvarnängen.
[1]Torparen Jan Jakobsson, född 3/4 1821 i Holm, gift med Kristina Olsdotter, född 14/3 1826 i Grinstad. Barn: Kajsa Elvira 1858, Gustaf Adolf 1862, Matilda 1864 och Selma Kristina 1867.
[2]1:6 TOPPERUD - NORRA KVARNÄNGEN el NORRA QVARNKASEN
"Till Jan Jakobsson och dess hustru Kristina Olsdotter från Östra Berg upplåter jag på 35 trettiofem års tid, räknade från den 25 mars 1859, en torplägenhet, norra Qvarnkasen kallad, efter den storlek som en i vittnens närvaro är utstakad och särskilt beskriven, och förbinder jag Sandelin mig att innan tillträdet hava boningshus och ladugård med fähus uppbyggda och till alla delar bekvämliga och väl inredda, varefter det åligger Jan Jakobsson att under brukningstiden desamma underhålla och vid avträdet lämna dem i brukbart skick.....". Så börjar detta torps historia. Det var Jonas Sandelin som på sin egendom i Topperud upplät marken. Ur samma handling står också att läsa: "Sommarbetet för kokreaturen som på lägenheten kommer att födas skall på marken erhållas där mina kreatur vallas, dock äger Jan Jakobsson att alltid under hela tiden ha en liten lägenhet för sin del inhägnad där för honom bekvämligast passar och jag kan avvara. Som lägenheten icke är odlad, så förbinder jag mig att på egen bekostnad upplöja så mycket som är inom den hägnad som nu finnes, och så länge som detta icke skett så får Jan utfå i min Qvarnäng så mycket som motsvarar det oplöjda av odlingen. Virke till hägnad och reparation av husen erhålles på min skog efter utsyning, ävensom bränsle, vartill vindfällen stubbar och kvist bör begagnas då sådant finnes, men i avsaknad av sådant får efter utsyning tagas av skogen. Dragare till hemkörning av såväl gröda som ved tillsläppes av mig. Överlåtelse på lägenheten till någon annan vare alldeles förbjuden, men om dödsfall skulle inträffa för Jan eller hans hustru, så äger likväl vem som dem efterlever och den bestämda skyldigheten utgör, att omskrivna lägenhet begagna så länge arrendetiden vara, eller till den 25 mars 1894. Såsom arrende för denna lägenhet utgör Jan Jakobsson hos mig ett karldagsverke i varje vecka så vinter som sommar hela året igenom på sin egen kost samt överdagar när jag det påkallar emot i orten gällande och gångbara priser". Denna överenskommelse var såväl Sandelin som Jan Jakobsson och hans hustru eniga om och det hela underskrevs i Topperud den 23 juli 1857. Torpets storlek var angiven och utstakad till: "stora linjen från söder till norr 90 famnar och norra ändan utgör 111 famnar och östra sidan 80 famnar och södra ändan 64 famnar". (Anm.1 famn = 1,8 meter). 1859 flyttade Jan Jacobsson, hans hustru Kristina Olsdotter och deras dotter Kajsa hit. De kom från Östra Berg i Ånimskogs sn. Torparlivet blev dock inte vad familjen hade tänkt sig. Redan året efter de kommit hit, blev det tvistemål mellan Sandelin och Jakobsson. Sandelin ansåg att Jan inte hade fullgjort de extra dagsverken som han fordrade. Han krävde att Jan och hans familj skulle vräkas från torpet men Tössbo Häradsrätt dit tvisten dragits, dömde till Jans fördel. Han fick sig även tilldömt 8 Riksdaler för rättegångskostnaderna. På sommaren 1867 dog Jan. Han efterlämnade då hustrun Kristina och deras fyra barn. Det äldsta var 8 år och det yngsta endast knappt 2 månader. I bouppteckningen efter Jan framgår att han vid dödstillfället ägde två kor, 1 kviga, 1 får med lamm och 3 hönor. Vidare fanns i boet bl a en vävstol och spinnrock, kaffebrännare, roddbåt, diverse möbler och en vagga. Även om här inte fanns mycket kvarlåtenskap, så visar bouppteckningen att familjen långt ifrån varit bland de fattigaste torparparen i socknen. Till förmyndare för barnen, att deras rätt bevaka, utsåg Tössbo häradsrätt Nils Jansson i Kroken. P g a detta lät han den 8 feb 1868 upprätta ett försörjningskontrakt med änkan Kristina Olsdotter. I detta framkommer, att hon skall underhålla barnen med kläder, föda och undervisning i kristendom, "som deras stånd fordrar". För detta skall hon erhålla årligen 20 Riksdaler Riksmynt för vardera barn tills de fyllt femton år. Änkan Kristina fick dock inte leva så länge till. I september 1870 dog hon. Hon efterlämnade då de fyra barnen, nu mellan 11 och 3 år gamla. Närmast anhörig var morbrodern Karl Högberg i Ugglom, Grinstad sn. Enär behållningen i boet uppgick till endast 245 Rdr ansåg han sig emellertid inte kunde ta hand om de fyra barnen. Istället blev barnen ett 'bekymmer' för Tydje socken. Vid ordinarie sammanträde i skolhuset i Slädekärr den 15 dec 1871 åtog sig handlanden Karl Peter Andersson i Gärdsbyn att under ett år mot ersättning, föda, kläda och vårda flickan Kajsa. Detsamma åtog sig hemmanet Skäggebol för gossen Gustaf Adolf. Morbrodern Högberg i Grinstad hade enligt protokoll från den 14 okt 1870 åtagit sig att föda, kläda och vårda de båda systrarna Matilda och Selma. Detta för en ersättning av 33 Rdr Rmt årligen för vardera flickan. Kajsa blev i handlanden Anderssons i Gärdsbyn vård t o m 1873. Därefter i hemmanet Skäggebols vård under ett år. Hon flyttade sedan, 1875, till Fröskog sn. Flickornas bror, Gustaf Adolf, blev från juni 1874 och ett år framåt född, klädd och vårdad av hemmanet Persmyren. 1875 fick han av fattigkassan en bibelhistoria och ½ bokpapper. 1878 tog han drängplats i Hensbyn. Därifrån flyttade han 1879 till en drängplats hos Nils Andersson i Skäggebol. Sedan flyttade han till Ånimskog sn 1880. De två yngsta flickorna Matilda och Selma hade sedan hösten 1870 bott hos Karl Högberg. Han åtog sig på hösten 1875, att vidare föda, vårda och kläda flickorna mot en ersättning av 35 kr per år. 1878 avlider emellertid morbrodern Högberg och hans änkan såg sig inte kunna ta hand om flickorna. De bodde då en tid hos en moster i Bolstad sn. Fattigvårdsnämnden tyckte att det vore lämpligt att flickorna finge stanna där. Så blev det emellertid inte, för nästa år åtog sig änkan Högberg att vidare vårda Selma för 35 kr per år. Hon blev alltså kvar i Grinstad medan systern Matilda då hamnade hos Nils Andersson i Skäggebol som hade det lägsta budet. För endast 15 kr åtog han sig att vårda henne under ett år. Året därpå, 1880, hamnade det då 13-åriga "fattghjonet" Selma, hos Nils F. Andersson i Tydjebyn för en kostnad av endast 5 kr. Så även 1881, fast då till en kostnad av 9 kr. Därpå tjänstgjorde hon som piga, åren 1882-1884, hos Johan Otto Svensson i Västanå innan hon flyttade till Grinstad sn på södra Dal. Mathilda flyttade 1880 och tog tjänst som piga hos Nils Andersson i Skäggebol. Därefter var hon, året 1881/82, piga hos Nils Fredrik Andersson i Tydjebyn. Alltså i samma hushåll som sin syster var inackorderad. Sedan var hon åter piga hos Nils Andersson i Skäggebol tills hon 1884, tillsammans med sin syster, flyttade till Grinstad sn. Därmed fick barnen ta hand om sig själva. Äldsta dottern Kajsas öden sökes från 1875 i Fröskog, sonen Gustaf Adolf finns från 1880 i Ånimskog medan systrarna Matildas och Selmas vidare levnadsöden går att finna från 1884 i Grinstad. I kommunalstämmoprotokollet från den 30 mars 1874 framgår att Norra Kvarnängen tillhör socknen och att det arrenderats av Johannes Kilström i Södra Kvarnängen. Han avstår då från detta. Jordägarna i Topperud överenskom då med kommunalnämnden att återfå den av dem sålda lägenheten mot erläggande av 10:50 om året så länge kontraktstiden varar. Alltså fram till 1894. När barnen inte längre var skrivna här, kom på hösten 1880 arbetaren Karl Johan Sandelin och hans hustru Mathilda Rost hit. Efter det att Sandelin avlidit 1884 bodde änkan, "fattighjonet" Rost och deras barn kvar här ännu 1895. Änkan Rost bodde senare hos sonen Johan, som då var arrendator av Södra Topperud.
Jan Jakobsson f. 3/4 1821 i Holms sn. d. här 13/7 1867. Gift med Kristina Olsdotter f. 14/3 1826 i Grinstad sn. d. här 22/9 1870. deras barn:
Kajsa Elvira f. 2/11 1858 i Ånimskog sn. Gustaf Adolf f. här 22/6 1862. Mathilda f. här 13/11 1864. Selma Christina f. här 27/5 1867.
Karl Johan Sandelin (son till Jonas Sandelin och Sara Cajsa Rost) f. 30/7 1841 i Norra Topperud d. här 8/7 1884. Gift 28/12 1879 med Mathilda Rost (dotter till August Rost och Cajsa Eriksdotter) f. 7/3 1854 i Rolfsbyn d. 8/2 1935 i Kroken. deras barn:
Anna Sofia f. här 29/8 1880. Johan Wilhelm f. här 11/12 1881. Arrendator av Södra Topperud. (se vidare där). Karl Alvar f. här 23/9 1884. Kom hem ifrån en Nordamerikavistelse 1908.
Bodde senare i Slädekärr (se där reg-nr 1:33). Sandelin var skeppare.
- ↑ Källa: Boken "Torpruiner i Åmåls kommun (1985)", Tydje, plats nummer 133.
- ↑ Källa:Tydjeboken , Platsnummer = 1 : 6 sida 37
