Salomon Anton Kruskopf

Inte bara prosten L M Engström satte sitt avtryck på bygden, mellan 1815 och 1870 hade man en kommunister som hette Salomon Anton Kruskopf. Han benämndes som "Guds store skojemakare". Många historier om honom har florerat, dock säkerligen väl utbroderade genom åren.

I romanen "Ett dagsverke" av Elsa Carlsson, skriver hon att han "satte visserligen alltid kyrkan mitt i byn men han glömde ej heller byn för kyrkan".

Han var bosatt i Töran, där han bland annat hade en biodling och han var väl förtrogen i läkekonst och var förtrogen med att bereda läkande droger ur växter.

En av de historier som berättas om honom är att en man i församlingen kom till honom för att han fått problem med utslag i ansiktet. För att lindra klådan och minska utslagen smörjde Kruskopf in mannens ansikte med honung. För att mannen sedan inte skulle klia sig i ansiktet stack Kruskopf en slana igenom ena ärmen, bak på ryggen och ut genom andra ärmen så att mannen likt en korsfäst fick gå med utsträckta armar.

När Kruskopf var färdig befallde han mannen att gå hem. Tyvärr låg hemmet långt inne i skogen där mygg och knott var stadiga gäster och träden stod täta. Så när mannen väl kom hem hade han fått kämpa sig igenom täta snår och otalet myggsvärmar vilket förstås inte minskat den stackars mannens besvär.