Västmanland
Nora
Nu är Nora socken påbörjad.
Västmanland är ett landskap i Svealands inland. Västmanland gränsar i söder till Mälaren, Hjälmaren, Södermanland och Närke, i väster till Värmland, i norr till Dalarna och Gästrikland samt i öster till Uppland.
Västmanland delas traditionellt in i Bergslagen och Mälardalen. Sedan gammalt gick gränsen mellan Bergslagen och Mälardalen vid den gamla järnvågen i Arboga.
Namnet Västmanland eller "västmännens land" har fått sitt namn i geografisk jämförelse med Uppland, som var en huvudbygd under järnåldern och där somliga även anser att uppsvearna utgick ifrån när man samlade Mälarbygderna under sin ledning, både för att indela landskapen i hund och senare hundraden, vilka var och en hade ansvar för ett visst antal krigare och skepp som ställdes under kungens ledning. Landskapet omnämns i Florenslängden från 1103, i sin latinska form "Guasmannia".[3]
Historia
Efter inlandsisens avsmältning blev Mälarlandskapen befolkade västerifrån, vilket finns belagt av flera arkeologiska fynd. Med bondenäringen införande runt 4000 f.Kr. ökar antalet fornminnen betydligt, och en nyhet var de importerade flintyxorna från Skåne eller Danmark. Alla de olika kulturerna från bondestenåldern (cirka 4000–1800 f.Kr.) finns företrädda, liksom fynd från bronsålderns olika perioder.
Landskapet har 20 000 kända fornlämningar. En övervägande del av fornlämningarna utgörs av gravar från yngre järnåldern och särskilt betydande är gravfältet Anundshögsområdet med skeppssättningar från vikingatiden, eller seklerna närmast före, samt båtgravsfälten vid Norsa i Köping och vid Tuna i Badelunda socken från vendeltiden, 550–800. Monumentala är de 45 kända fornborgarna i Västmanland varav en av de största är fornborgen på Visberget i Munktorps socken.
Sankt David av Munktorp var en engelsk munk som under början av 1000-talet sändes ut av Sankt Sigfrid i Småland för att kristna mälarlandskapen tillsammans med Sankt Eskil och Sankt Botvid. David byggde en kyrka i Munktorp i Västmanland och nämns även som den första biskopen av Västerås och kallas "Västmanlands apostel". Han sökte martyrdöden men dog fridfullt omkring 1082. Hans festdag är den 25 juni.
Med den framväxande gruvnäringen under medeltiden växte bergslagen fram, som gav landskapet en central roll i Sveriges ekonomi.
Området ingick från senast mitten av 1300-talet i Västmanlands och Dalarnas lagsaga som fanns kvar till 1850.
