Östergötland/Åsbo: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
KlingsporC (diskussion | bidrag)
Mallörer, Redaktörer, Administratörer
5 512 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
KlingsporC (diskussion | bidrag)
Mallörer, Redaktörer, Administratörer
5 512 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
 
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{DISPLAYTITLE:Åsbo socken}}{{SockMall:Socken|namn=Åsbo|landskap=Östergötland|knord=58.24029|kost=15.10836|status=aktiv}}[[Fil:Östergötland-Åsbo-Åsbo-kyrka-Flygfoto-1935.jpg|miniatyr|Åsbo kyrka 1935]]Åsbo socken, Göstrings häradd, Östergötland. ''Asbo'' 1330-talet, ''(ii) Asbo sokn'' 1357. – Vid kyrkan och prästgården finns en markerad höjd, som föranlett användningen av ordet ås. ''Åsbo'' har tidigare tolkats som ’åsbornas socken’ (där inbyggarbeteckningen syftar på kyrkans läge på åsen), men socknen kan också ha fått sitt namn (i så fall ett fornsvenskt ''Asbo'' ’Åsgården’) från kyrkoherdebostället Åsbo vid kyrkan.<ref>Institutet för språk och folkminnen (Isof) https://www.isof.se/</ref>
{{DISPLAYTITLE:Åsbo socken}}{{SockMall:Socken|namn=Åsbo|landskap=Östergötland|knord=58.24029|kost=15.10836|status=aktiv|kartkod=7}}[[Fil:Östergötland-Åsbo-Åsbo-kyrka-Flygfoto-1935.jpg|miniatyr|Åsbo kyrka 1935]]__NOTOC__'''Åsbo socken''', Göstrings häradd, Östergötland. ''Asbo'' 1330-talet, ''(ii) Asbo sokn'' 1357. – Vid kyrkan och prästgården finns en markerad höjd, som föranlett användningen av ordet ås. ''Åsbo'' har tidigare tolkats som ’åsbornas socken’ (där inbyggarbeteckningen syftar på kyrkans läge på åsen), men socknen kan också ha fått sitt namn (i så fall ett fornsvenskt ''Asbo'' ’Åsgården’) från kyrkoherdebostället Åsbo vid kyrkan.<ref>Institutet för språk och folkminnen (Isof) https://www.isof.se/</ref>


Socknen är medeltida och finns omnämnd 1357 som Asbo sokn. Socknen är belägen söder om Mjölby och utgör ett varierat landskap med uppodlade dalgångar, rullstensåsar och stora skogsområden. Vid en sockenreglering 1927 överfördes ett område av Boxholms samhälle och trakten öster därom från Åsbo till Ekeby. Åsbosänkan är en naturskön dalgång utmed Åsboån, känd som skalden Per Daniel Amadeus Atterboms födelsebygd, och av riksintresse för kulturmiljövården. Dalgången är rik på fornlämningar, bl a gravfältet Hermannekulle som sannolikt stammar från vikingatid och som även hyser en av socknens två runstenar, samt flera små gravfält från bronsålder och äldre järnålder kring byn Friggestorp. Här finns också två herrgårdar, Grönlunds säteri med en huvudbyggnad vars karaktär tillhör 1800-talets första del och Strålsnäs säteri vars huvudbyggnad har en arkitektur tidstypisk för 1910-talet. Ägarna till Strålsnäs tilldelades patronatsrätt 1734, dvs rätt att tillsätta präst och komminister. Någon industri har inte funnits i socknen, däremot har det under 1800-talet funnits tegelbruk vid Grönlund, Staffansbo och Kvarnkulla samt garveri i Bötingsfors. Socknen trafikeras av Östra stambanan som tidigare hade en station i Strålsnäs samhälle. Samhället uppkom i samband med järnvägsbyggandet på 1870-talet och domineras av villabebyggelse från 1900-talet.
Socknen är medeltida och finns omnämnd 1357 som Asbo sokn. Socknen är belägen söder om Mjölby och utgör ett varierat landskap med uppodlade dalgångar, rullstensåsar och stora skogsområden. Vid en sockenreglering 1927 överfördes ett område av Boxholms samhälle och trakten öster därom från Åsbo till Ekeby. Åsbosänkan är en naturskön dalgång utmed Åsboån, känd som skalden Per Daniel Amadeus Atterboms födelsebygd, och av riksintresse för kulturmiljövården. Dalgången är rik på fornlämningar, bl a gravfältet Hermannekulle som sannolikt stammar från vikingatid och som även hyser en av socknens två runstenar, samt flera små gravfält från bronsålder och äldre järnålder kring byn Friggestorp. Här finns också två herrgårdar, Grönlunds säteri med en huvudbyggnad vars karaktär tillhör 1800-talets första del och Strålsnäs säteri vars huvudbyggnad har en arkitektur tidstypisk för 1910-talet. Ägarna till Strålsnäs tilldelades patronatsrätt 1734, dvs rätt att tillsätta präst och komminister. Någon industri har inte funnits i socknen, däremot har det under 1800-talet funnits tegelbruk vid Grönlund, Staffansbo och Kvarnkulla samt garveri i Bötingsfors. Socknen trafikeras av Östra stambanan som tidigare hade en station i Strålsnäs samhälle. Samhället uppkom i samband med järnvägsbyggandet på 1870-talet och domineras av villabebyggelse från 1900-talet.
Rad 5: Rad 5:
Kyrkan ligger ca 1 mil söder om Mjölby, belägen med utsikt över Åsbodalen. Väster om kyrkogården finns en höjd där den gamla klockstapeln var placerad, och där ännu den fd klockargården ligger, en byggnad i en våning med faluröda panelklädda fasader och tegeltäckt sadeltak. Nedanför höjden ligger kyrkstallarna. När de uppfördes 1902 utgjorde de en 45 meter lång länga med 15 stallar, varav endast fyra återstår, övriga revs 1947. Åsbo skola från 1905 är belägen nordväst om kyrkan och är ännu i bruk. Det är en byggnad i 1 ½ våning med gul liggande panel och ett rött plåttäckt sadeltak. På skolområdet finns även ett falurött panelklätt gymnastikhus från 1922 samt en tvåvåningslänga från 1958. Väster om kyrkan ligger också det fd ålderdomshemmet från 1932 med gulreveterade fasader och sadeltak. Församlingshemmet är inrymt i den gamla prästgården och ligger ca 500 meter sydöst om kyrkan. Den består av en gul panelklädd timrad parstuga i två våningar från 1780-talet och två faluröda timrade flyglar i en stor trädgård som anlades 1826.<ref>[https://kringla.nu/kringla/objekt?text=åsbo+kyrka+socken+och+kyrkomiljö&referens=raa/bbrm/21200000002479 Kringla Riksantikvarieämbetet]</ref>
Kyrkan ligger ca 1 mil söder om Mjölby, belägen med utsikt över Åsbodalen. Väster om kyrkogården finns en höjd där den gamla klockstapeln var placerad, och där ännu den fd klockargården ligger, en byggnad i en våning med faluröda panelklädda fasader och tegeltäckt sadeltak. Nedanför höjden ligger kyrkstallarna. När de uppfördes 1902 utgjorde de en 45 meter lång länga med 15 stallar, varav endast fyra återstår, övriga revs 1947. Åsbo skola från 1905 är belägen nordväst om kyrkan och är ännu i bruk. Det är en byggnad i 1 ½ våning med gul liggande panel och ett rött plåttäckt sadeltak. På skolområdet finns även ett falurött panelklätt gymnastikhus från 1922 samt en tvåvåningslänga från 1958. Väster om kyrkan ligger också det fd ålderdomshemmet från 1932 med gulreveterade fasader och sadeltak. Församlingshemmet är inrymt i den gamla prästgården och ligger ca 500 meter sydöst om kyrkan. Den består av en gul panelklädd timrad parstuga i två våningar från 1780-talet och två faluröda timrade flyglar i en stor trädgård som anlades 1826.<ref>[https://kringla.nu/kringla/objekt?text=åsbo+kyrka+socken+och+kyrkomiljö&referens=raa/bbrm/21200000002479 Kringla Riksantikvarieämbetet]</ref>


=== Andra skildringar av Åsbo ===
== Andra skildringar av Åsbo ==

* [[Östergötland/Åsbo/Broocman|Ur Broocmans Östgötaskildring 1760]]
* [[Östergötland/Åsbo/Broocman|Ur Broocmans Östgötaskildring 1760]]
* [[Östergötland/Åsbo/Widegren|Ur Widegrens Östgötaskildring 1828]]
* [[Östergötland/Åsbo/Widegren|Ur Widegrens Östgötaskildring 1828]]
Rad 25: Rad 24:
* [[Östergötland/Åsbo/Östra_stambanan|Järnväg – Östra stambanan genom Åsbo]]
* [[Östergötland/Åsbo/Östra_stambanan|Järnväg – Östra stambanan genom Åsbo]]
* [[Östergötland/Åsbo/Markerade platser|Markerade platser]]
* [[Östergötland/Åsbo/Markerade platser|Markerade platser]]

⚫
Kartan visar alla ({{#ask: [[Har socken::Åsbo]] | format=count }} st) platser i Åsbo som har koordinater. Det röda området i sydvästra hörnet av sockenkartan omfattar Norra- och Södra Timmerö samt Sätrarp som idag tillhör Ekeby men som var en del av Åsbo fram till 1927.
[{{fullurl:Form:NyPlatsB|Landskap=Östergötland&Socken=Åsbo}} Lägg till en ny plats i Åsbo socken]

[{{fullurl:Form:NyPerson|Landskap=Östergötland&Socken=Åsbo}} Lägg till en ny person i Åsbo socken]

⚫
Kartan visar alla ({{#ask: [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Åsbo]] | format=count }} st) platser i Åsbo som har koordinater. Det röda området i sydvästra hörnet av sockenkartan omfattar Norra- och Södra Timmerö samt Sätrarp som idag tillhör Ekeby men som var en del av Åsbo fram till 1927.
{{
{{
#compound_query:
#compound_query:
Rad 64: Rad 68:


== Historiska personer, livsöden och diverse skrifter ==
== Historiska personer, livsöden och diverse skrifter ==

[[Östergötland/Åsbo/Personer|Personer i Åsbo]]

Här återfinns diverse skrifter om personer, platser och händelser med anknytning till åsbo
Här återfinns diverse skrifter om personer, platser och händelser med anknytning till åsbo


Rad 96: Rad 103:
| order = desc
| order = desc
}}
}}

== Källor ==
== Källor ==
<references />
<references />

Nuvarande version från 9 februari 2026 kl. 15.50

Åsbo kyrka 1935

Åsbo socken, Göstrings häradd, Östergötland. Asbo 1330-talet, (ii) Asbo sokn 1357. – Vid kyrkan och prästgården finns en markerad höjd, som föranlett användningen av ordet ås. Åsbo har tidigare tolkats som ’åsbornas socken’ (där inbyggarbeteckningen syftar på kyrkans läge på åsen), men socknen kan också ha fått sitt namn (i så fall ett fornsvenskt Asbo ’Åsgården’) från kyrkoherdebostället Åsbo vid kyrkan.[1]

Socknen är medeltida och finns omnämnd 1357 som Asbo sokn. Socknen är belägen söder om Mjölby och utgör ett varierat landskap med uppodlade dalgångar, rullstensåsar och stora skogsområden. Vid en sockenreglering 1927 överfördes ett område av Boxholms samhälle och trakten öster därom från Åsbo till Ekeby. Åsbosänkan är en naturskön dalgång utmed Åsboån, känd som skalden Per Daniel Amadeus Atterboms födelsebygd, och av riksintresse för kulturmiljövården. Dalgången är rik på fornlämningar, bl a gravfältet Hermannekulle som sannolikt stammar från vikingatid och som även hyser en av socknens två runstenar, samt flera små gravfält från bronsålder och äldre järnålder kring byn Friggestorp. Här finns också två herrgårdar, Grönlunds säteri med en huvudbyggnad vars karaktär tillhör 1800-talets första del och Strålsnäs säteri vars huvudbyggnad har en arkitektur tidstypisk för 1910-talet. Ägarna till Strålsnäs tilldelades patronatsrätt 1734, dvs rätt att tillsätta präst och komminister. Någon industri har inte funnits i socknen, däremot har det under 1800-talet funnits tegelbruk vid Grönlund, Staffansbo och Kvarnkulla samt garveri i Bötingsfors. Socknen trafikeras av Östra stambanan som tidigare hade en station i Strålsnäs samhälle. Samhället uppkom i samband med järnvägsbyggandet på 1870-talet och domineras av villabebyggelse från 1900-talet.

Kyrkan ligger ca 1 mil söder om Mjölby, belägen med utsikt över Åsbodalen. Väster om kyrkogården finns en höjd där den gamla klockstapeln var placerad, och där ännu den fd klockargården ligger, en byggnad i en våning med faluröda panelklädda fasader och tegeltäckt sadeltak. Nedanför höjden ligger kyrkstallarna. När de uppfördes 1902 utgjorde de en 45 meter lång länga med 15 stallar, varav endast fyra återstår, övriga revs 1947. Åsbo skola från 1905 är belägen nordväst om kyrkan och är ännu i bruk. Det är en byggnad i 1 ½ våning med gul liggande panel och ett rött plåttäckt sadeltak. På skolområdet finns även ett falurött panelklätt gymnastikhus från 1922 samt en tvåvåningslänga från 1958. Väster om kyrkan ligger också det fd ålderdomshemmet från 1932 med gulreveterade fasader och sadeltak. Församlingshemmet är inrymt i den gamla prästgården och ligger ca 500 meter sydöst om kyrkan. Den består av en gul panelklädd timrad parstuga i två våningar från 1780-talet och två faluröda timrade flyglar i en stor trädgård som anlades 1826.[2]

Andra skildringar av Åsbo

Hybbeln - Åsbo hembygdsgård

Hembygdsföreningen

Åsbo Hembygds- och Fornminnesförening värnar om hembygden och arbetar med traditioner och forskning. Föreningen bildades 1929 och har sitt säte i hembygdsgården Hybbeln. Hembygdsgården omfattar utöver huvudbyggnaden Hybbeln även Atterbomshuset med föreningsarkiv, Dungarpsboden som är flyttad till Hybbeln från Ekeby Socken, backstugan Fällan, Bämelsboladan, Museiladan samt ett antal mindre bodar.

Förteckningar och översiktliga kartor över platser i Åsbo

Lägg till en ny plats i Åsbo socken

Lägg till en ny person i Åsbo socken

Kartan visar alla (357 st) platser i Åsbo som har koordinater. Det röda området i sydvästra hörnet av sockenkartan omfattar Norra- och Södra Timmerö samt Sätrarp som idag tillhör Ekeby men som var en del av Åsbo fram till 1927.

Laddar karta ...
 Gårdar och
Hemman
Torp och
Backstugor
Soldattorp
Verksamheter
Järnväg
Övrigt

Det går även att söka platser i Åsbo utifrån kategori. Dessa sidor hittar du på sidan Kategoriserade platser i Åsbo. Det finns dessutom många andra intressanta platser i Åsbo som ännu inte är dokumenterade. Ett urval av dessa hittar du på sidan Kommande platser i Åsbo.

Historiska personer, livsöden och diverse skrifter

Personer i Åsbo

Här återfinns diverse skrifter om personer, platser och händelser med anknytning till åsbo

Diverse skrifter

Bildsamlingar

Senast uppladdade bilder och media

Senast ändrade sidor i Åsbo

NamnSenast ändrad"Modification date" is a predefined property that corresponds to the date of the last modification of a subject and is provided by Semantic MediaWiki.TypKoordinat
Per Linderoth2026-02-09 15:49:44
Per Daniel Amadeus Atterbom2026-02-09 10:34:10
Karsbotorp (Södra Timmerö)2026-02-07 09:42:24Torp58.16706, 15.07485
Jordmålen2026-02-03 11:02:58Torp58.16009, 15.0953
Bergstorp2026-01-30 08:15:58Gård58.21922, 15.19414
… ytterligare resultat

Källor

  1. ↑ Institutet för språk och folkminnen (Isof) https://www.isof.se/
  2. ↑ Kringla Riksantikvarieämbetet
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Östergötland/Åsbo&oldid=40616”