Dalsland/Ånimskog/Haget (Anolfsbyn): Skillnad mellan sidversioner
Lisbethg (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Lisbethg (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
De sista som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Haget (Anolfsbyn)|Haget]] var familjen Fridlund, och när de lämnade torpet kring utbrottet av andra världskriget rev de ner byggnaderna och forslade virket till [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]] som blev deras nya boplats.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 234-235, 267</ref> |
De sista som bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Haget (Anolfsbyn)|Haget]] var familjen Fridlund, och när de lämnade torpet kring utbrottet av andra världskriget rev de ner byggnaderna och forslade virket till [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]] som blev deras nya boplats.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 234-235, 267</ref> |
||
Rallaren Karl Oskar Fridlund och hans familj flyttade från Hagen, Västra Berg till torpet [[Dalsland/Ånimskog/Haget (Anolfsbyn)|Haget]] som låg någon kilometer söderut inom [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyns]] bygräns. Familjefadern var född i Blekinge 1874 och gift med Hulda Bodin från [[Dalsland/Dalskog|Dalskog]]. Äldste sonen Ernst föddes 1906, Agda 1908, Knut 1911, Astrid 1913, Bertil 1918 och senare föddes ytterligare två barn, Ture och Gunborg. Därifrån flyttade de till [[Dalsland/Skållerud/Kaserna|Kaserna]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i slutet av 1930-talet. |
Rallaren Karl Oskar Fridlund och hans familj flyttade från Hagen, Västra Berg till torpet [[Dalsland/Ånimskog/Haget (Anolfsbyn)|Haget]] som låg någon kilometer söderut inom [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyns]] bygräns. Familjefadern var född i Blekinge 1874 och gift med Hulda Bodin från [[Dalsland/Dalskog|Dalskog]]. Äldste sonen Ernst föddes 1906, Agda 1908, Knut 1911, Astrid 1913, Bertil 1918 och senare föddes ytterligare två barn, Ture 1921 och Gunborg 1924. Därifrån flyttade de till [[Dalsland/Skållerud/Kaserna|Kaserna]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] i slutet av 1930-talet. |
||
Nuvarande version från 10 juni 2026 kl. 21.37
|
Haget (Anolfsbyn)
| ||
|---|---|---|
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Haget (Anolfsbyn) | |
| Typ | Torp | |
| Hemman | Anolfsbyn | |
| Koordinater | 58.88426,12.48901 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Uppe i skogskanten vid gränsen till Västra Berg. En gång låg det ett litet torp här som kallades Haget, men som nu är borta sedan flera decennier. Torpet som troligen bebyggdes och uppodlades omkring 1850 bestod av en liten grå stuga och en ladugård med plats för en ko. Säkert hade torpstugan sett ett stort antal människor under sitt tak, men vi ska endast dröja oss kvar vid ett par äldre kvinnor som bodde på det lilla torpet från början av 1900-talet till omkring 1925.
De båda kvinnfolken, som hette Maja och Johanna, var en smula originella och satte färg på bygdens sociala liv eftersom de allt som oftast bröt mot den gängse umgängeskoden och följaktligen florerade det en hel del historier om dem. Enligt uppgift kom de från Tisselskog och hade aldrig varit gifta, men Johanna lär ha haft en son, som dock aldrig besökte Haget.
Maja var äldst av dem, en liten gumma som hade något slags lyte. Hon försörjde sig på att laga nät och spinna ullgarn åt folk i trakten. En dag satt Maja och spann i köket hos Kristina på Berget, när en grannkvinna kom på besök. Denna hade något intressant att berätta och Maja som var sprickfärdig av nyfikenhet spetsade öronen för att urskilja något av samtalet genom bruset från spinnrocken, men hon kunde inte höra vad som sades, och hon tyckte förstås att det var genant att stanna upp och lyssna. Snart blev hon emellertid så uppretad över att hållas utanför denna läckerbit av spännande nyheter att hon började trampa i rent ursinne, och spinnmaskinen förde nu ett sådant oväsen att Kristina bad henne arbeta lite tystare. Då tog hon spinnrocken under armen och gick ut på gården och satte sig att spinna vidare.
Om Maja var expert på att spinna var inte Johanna mindre duktig när det gällde att sticka, och det fina väderkornet för nyheter och skvaller var lika välutvecklat hos båda. Johanna hade dessutom den journalistiska gåvan att på ett dramatiskt sätt dela med sig av sin nyhetsskörd och därför blev hon ofta inbjuden på kaffe och kakor under sina färder som sträckte sig från Kraksbyn i norr till Snäcke i söder.
Emellertid kombinerade hon sin nyhetsförmedling med stickningen, och för att inte förlora någon onödig tid när hon färdades mellan gårdarna hade hon gjort upp ett schema som hon höll till punkt och pricka. Det innebar att om hon hade börjat att sticka på en strumpa hemma på Haget, fortsatte hon att sticka under det hon gick, och då skulle skaftet var klart när hon kom till Känsbyn, vid Ängane skulle hälen vara färdig, och när hon anlände till Snäcke skulle hela strumpan vara fix och färdig.
När Maja dog klarade sig inte Johanna ensam längre, utan de sista åren togs hon om hand av Frida på Karlsberg, där hon fick en fristad till sin död.
De sista som bodde på Haget var familjen Fridlund, och när de lämnade torpet kring utbrottet av andra världskriget rev de ner byggnaderna och forslade virket till Ryr i Skållerud som blev deras nya boplats.[1]
Rallaren Karl Oskar Fridlund och hans familj flyttade från Hagen, Västra Berg till torpet Haget som låg någon kilometer söderut inom Anolfsbyns bygräns. Familjefadern var född i Blekinge 1874 och gift med Hulda Bodin från Dalskog. Äldste sonen Ernst föddes 1906, Agda 1908, Knut 1911, Astrid 1913, Bertil 1918 och senare föddes ytterligare två barn, Ture 1921 och Gunborg 1924. Därifrån flyttade de till Kaserna i Ryr i slutet av 1930-talet.
[2]Haget. Maja lagade nät. Johanna stickade strumpor. Rallaren Karl Fridlund var gift med Hulda. Familjen flyttade till Ryr
Inventering
Januari 2025

Platsen inventerad och koordinater bestämda.
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 234-235, 267
- ↑ Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nummer 1. Sid 171
