Dalsland/Ånimskog/Kingebol

---

Lägg till ny plats
Kingebol
Landskap	Dalsland
Socken	Ånimskog
Namn	Kingebol
Typ	Hemman
Koordinater	58.919382,12.528920
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

KRONOSKATTE HEMMANET KINGEBOHL

på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken

1 helt mantal

Ägarförhållanden

Nedanstående ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister.

Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer.

Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor, kyrkoböcker,

folkbokföring och från personer i trakten.

Fastigheter

Beteckning

1:30 Kingebols gård 1:26 Sandkullen

1:20 Högen gården 1:24 "Sillanders"

1:32 Högen sommarstuga 1:25 "Änga"

1:33 Högen sommarstuga 1:37 Torpet

1:38 Högen sommarstuga 1:28 Bergehagen

1:36 Skackerud gården 1:41 Bergehagen

1:34 Skackerud sommarstuga 1:2, 1:3, 1:4 Ägs av Gyltungebyn

1:35 Skackerud sommarstuga 1:18 och 1:19 - " -

1:39 Skackerud sommarstuga Malmmyra

Avskrift del av ”Enskifte av Inägorna i Kingebol år 1818 – 1825”

År 1818 den 20 november inställde sig undertecknad Lantmäteri Directören och tjänstgörande förste Lantmätaren i hemmanet Kingebohl 1 mantal Krono Skatte, som är beläget på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs socken, för att i följd av Konungens Hög- Respektive Befallningshavandes remiss under d 28 i ”sistvekne” augusti månad, förrätta Enskiftesutbrytning å de inägor som tillhöra sökanden Dan Thybergs härstädes ägande hemmansdel.”

Enskiftesarbetet tog 7 år och under denna tid hade ägandeförhållanden till viss del ändrats. Några delägare hade avlidit och mark hade sålts, så att vid fördelningen av inägorna år 1825 var det även arvingar och några nya delägare som fick mark.

Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken år 1825.

(Anm. Td=Tunnland, Kd=Kappland. 32 Kappland =1 Tunnland)

Ägornas innehåll Rösning Taxering

både efter Rösningen och Taxeringen Td Kd Td Kd

Täppor och kålgårdar med åker 55. 29,7 32. 19,962

Äng 86. 7,0 36. 17,675

Avrösningsmark 113. 15,7 3. 18,164

Ler och sandtag 1. 19,8

Vägar och källor 4. 3,5

Kingebols hela areal 261. 11,7

Ägare vid fördelningen Mantal Procent

D Tyberg 1/32 3,125

John Svensson 1/32 3,125

Sven Jansson 1/32 3,125

Magnus Jonasson 5/64 och Nils Svensson 1/16 9/64 14,06

Nils Svensson 1/96 och dess

... systerdotter Katarina 1/192 1/64 1,56

Jonas Larssons arvingar och delägare 1/4 25,0

Lars Bergqvist 7/128 5,47

Anders Silanders arvingar 1/16 6,25

Änkan efter Magnus Eliasson tillika

... med dess man Tomas Andersson 9/128 7,03

Anders Anderssons arvingar 1/8 12,5

Jonas Olofssons arvingar 1/8 12,5

Olof Jonasson 1/16 6,25

Totalt 1/1 100 %

KINGEBOL 1:30

Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter 1:30.

I dagligt tal kallas gården för Kingebol.

Det var på och i närheten av Kingebols gårdsplan som de så kallade byatomterna låg före enskiftesutbrytningen år 1818-1825.

Vid enskiftet bestämdes bl a att:

”ett allmänt kreatursvallningsställe skulle uttagas, jämte därvid befintlig källa eller brunn, med utrymme däromkring, emellan Hagarna och tomtberget vid Stallbyggnaden, under nr [?], samt ett annat vallningsställe under nr [?] eller mellan [?], med behövligt utrymme där omkring, tillika med vägar till dessa bägge vattenställen av 20 alnars bredd, till vardera, beräknad från allmänna bergevägen som leder från körervägen, emellan åkerjorden även berget och ned till Sjön, vilken väg uttages med lika bredd eller 20 alnar.”

Och att ”ler och sandtäkter skulle uttagas, vilket skedde på 4 särskilda ställen, som å Cartan är utmärkta.”

Det var troligen 1825 som samfälligheterna utmättes på gårdsplanen och längs med landsvägen. Detta för att alla hemmansägarna i Kingebol skulle få väg till sjön och tillgång till andra viktiga ställen. Samfälligheterna försvann genom lantmäteriförrättning år 2006. De kom därefter att tillhöra fastigheten 1:30. Fastigheterna på östra sidan av landsvägen 1:24, 1:25 och 1:26 fick i samband med förrättningen parkeringsplatser vid Ropareberget vid Ånimmens strand och andelar i Kingebols samfällighetsförening, som förvaltar vägen till sjön.

Nu finns det bara en samfälld mark kvar i Kingebol. Den ligger i nordost, vid Torpet, och gränsar till Galmen och Säbyn.

Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera personer.

31/64 mtl

Hela fastigheten, nuvarande 1:30, är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol. De södra fastigheterna (15/64 mtl) i Kingebol, 1:18, 1:19, 1:4, 1:3 och 1:2 ägs sedan många år tillbaka av Gyltungebyns ägare.

1831-1864 ägare/delägare Carl Svensson

Brukaren och nämndemannen Carl Svensson (1797-1872) flyttade från Säbyn till Kingebol 1831. Han var född i Långerud i Fröskog. I husförhör från år 1861 står det att han var ägare och häradsdomare. Hans hustru hette Lisa Pettersdotter, f 1797 i Sannebohl, Ånimskog. Hennes föräldrar var nämndemannen Petter Andersson och Britta Olofsdotter. Carl Svensson och Lisa Pettersdotter fick 8 barn. Första barnet Sara Maja föddes 1818 och år 1841 föddes det åttonde barnet Gustaf Adolf.

Carl Svensson flyttade med sin hustru till Vingnäs 1/11 1864 och Kingebol överlät han samma år till yngsta sonen Gustaf Adolf. Carl Svensson dog i Vingnäs 8/1 1872. Enligt bouppteckningen ägde han ingen fast egendom vid sin död. De många gårdar, som han hade köpt i trakten, hade han redan överlåtit på sina barn. I bouppteckningen står det att han och hustrun genom testamente överlåtit ”1/2 mtl Wingnäs med Strömens qvarn” till den avlidne sonen Sven Petters fyra barn, som sedan de blivit föräldralösa bodde hos farföräldrarna i Vingnäs.

1864-1879 ägare Gustaf Adolf Karlsson, son till Carl Svensson

Enligt husförhör avseende åren 1863-1871 bodde Gustaf Adolf Karlsson (1841-1879), i Kingebol, tillsammans med sin första hustru Maja Kajsa Larsdotter (1845-1871) från Fröskog.

De fick barnen:

Karl Linus f 1863

Maria Adolfina f 1865

Lisa Kristina f 1866

Anna Laura (1868-1872) och

Lars Gustaf (1871-1871).

Den första hustrun avled 23/12 1871 och Gustaf Adolf Karlsson gifte sig en andra gång, 22/11 1872, då med Inga Sofia Eriksdotter, f 1844 i Bollsbyn. De fick sonen Erik Johan Adolf den 11/6 1873. Gustaf Adolf Karlsson avled 11/1 1879.

1879-1896 ägare Gustaf Adolf Karlssons dödsbo

Nya ägare till gården blev änkan och den bortgångne makens omyndiga barn i första äktenskapet och deras gemensamma son Erik Johan Adolf Karlsson (som senare fick namnet Kignell).

Änkan Sofia bodde med sin son Erik Johan Adolf i Bollsbyn under tiden nov. 1883 – nov. 1884. Sen flyttade de tillbaka till Kingebol.

Delägaren, sonen som flyttade till USA 1885, (Charles) Karl Linus Gustavsson sålde sin del till syskonen år 1890.

Enligt avskrift av annons i Åmålsposten januari 1889 utböjds Kingebol 31/64 mtl till arrende. Arrendator blev Gustaf Adolf Hahne, f 1852 i Bjurkärn i Värmland. Han flyttade till Kingebol 1890 tillsammans med sin hustru. Hahne gjorde konkurs i december 1893 och familjen flyttade från Kingebol i oktober 1894.

1896-1896 ägare Jan Petter Larsson från Laxarby

G A Karlssons arvingar, änkan Sofia Karlsson, Adolfina Karlsson med hennes man S Hedlund, Elise [Lisa] Karlsson med hennes man A E Jansson och Erik Johan Adolf Karlsson-Kignell, sålde sina 31/64 mtl till Jan Petter Larsson (1834-1896) enligt köpebrev 12 mars 1896.

Jan Petter Larsson från Heden i Laxarby flyttade till Kingebol den 4/4 1896 tillsammans med hustrun Maria Olofsdotter f 1838 och två barn Olof Adolf f 1870 och Edla Maria f 1876.

De hade äldre barn, några var utflyttade och några var avlidna:

Elisabeth f 1856

Alma f 1858

Anders Alfred (1860-1862)

Hedda Wilhelmina (1863-1863)

Anders August f 1864 och

Gustaf (1866-1867)

Ägaren Jan Petter Larsson avled efter att ha bott knappt 1 månad i Kingebol, den 28/4 1896.

1896-1898 ägare Jan Petter Larssons dödsbo

Enligt bouppteckning 27 juni 1896 blev de nya ägarna till 31/64 mtl änkan Maria Olofsdotter, sonen Olof Adolf, dottern Elisabeth med maken Mårten Jansson, dottern Alma med maken Alfred Wingberg och dottern Edla Maria. Kingebol 31/64 mtl var upptaget till taxeringsvärdet 13400 kr i bouppteckningen.

1898-1911 ägare Kristina Olsson i Steneby

Den 14 mars 1898 blev, enligt köpebrev, hemmansägare Kristina Olsson (1829-1911) i Enet, Steneby, ny ägare till 31/64 mtl. Kristina Olsson var änka sedan 1876. Uppgifter har inte hittats som visar att hon var släkt med tidigare ägare och inte heller att hon flyttade till Kingebol.

Den 30 november 1908 flyttade tre av Kristina Olssons barn, från Steneby till Kingebol. Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina Amalia Olsson.

1911-1912 ägare Kristina Olssons dödsbo

Änkan Kristina Olsson avled 1911 i Steneby, och nya ägare blev barnen Gustaf Hjalmar Olsson f 1859, Olof Gottfrid Olsson f 1861, Torsten Albert Olsson f 1863, Anton Olsson f 1866, Emil Olsson f 1868 och Kristina Amalia Olsson f 1870.

1912-1917 ägare syskonen Torsten Albert, Emil och Amalia Olsson

Gustaf, Olof och Anton sålde sina andelar till syskonen. Nya ägare blev Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina Amalia Olsson enligt lagfarter 30 sept. 1912 och 16 febr. 1914.

1917-1919 ägare AB Mangan

Enligt köpebrev av den 10 januari 1917 sålde syskonen Olsson gården till AB Mangan. Syskonen Olsson flyttade till Skållerud 18/10 1917 och därifrån, som hyresgäster, till Gyltungebyn 22/11 1919.

1919-1922 ägare AB Mangano-Silicium

Enligt avhandling 28 dec 1918 och lagfart 14 april 1919 sålde bolaget AB Mangan Kingebol till AB Mangano-Silicium. Disponenten för AB Mangan, Ernst Albin Ericson med hustru flyttade från Kingebol till Stockholm 22/11 1921. De hade då bott i Kingebol i 3 år.

1922-1922 ägare Petter Eliasson och Thor Westin

Vid exekutiv auktion den 8 februari 1922 inropades Kingebol 31/64 mtl av nämndemannen Petter Eliasson i Hult, Ånimskog, och fd förvaltaren och arrendatorn Thor Westin i Kingebol. Detta enligt köpebrev 22 mars 1922 och lagfart 10 april 1922.

1922-- ägare syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson

Samma dag som Eliasson och Westin köpte de 31/64 mtl sålde de dessa till de tidigare ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, enligt lagfart 10 april 1922. Syskonen Olsson flyttade tillbaka till Kingebol år 1922.

--1963 ägare syskonen Olsson och dödsbon efter syskonen

Albert Olsson avled 1939, Amalia Olsson 1959 och Emil Olsson i nov 1961. Emil bodde den sista tiden på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

AB Mangans tid

Under AB Mangans tid i Kingebol byggdes det fyra hus på gården. Grus hämtades på Ekekullen söder om Sandkullen. Ett sågverk uppfördes vid ”Vassen” intill Ånimmen. Grundstenarna till sågverket finns kvar än idag. Dessutom uppfördes en transformator som gav 110 V, som levererades ut till husen i trakten. Malmen som bröts i gruvorna på Kingebols skog transporterades under vintern till en brygga vid Ånimmen, nedanför gården, och hämtades senare med båt.

Boende

Hus nr 1: Det här är det äldsta huset, så i det bodde troligen häradsdomaren Carl Svensson, hans son Gustaf Adolf Karlsson och Jan Petter Larsson med sina familjer. På Mangans tid var det förmodligen disponentbostad.

År 1930 flyttade kontoristen och ordf. i kommunalnämnden Erik Olsson, f 1881 i Fröskog, till Kingebol, och till detta hus, med sin mor Gustafva Fredrika Johansson f 1855.

I hus nr 2: Här bodde ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, från 1908 tills de dog, med undantag åren då AB Mangan var ägare. Den allra sista tiden bodde Emil på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

Hus nr 3: Virket till huset kommer delvis från torpet V Ulverud. Huset höjdes på Mangans tid. Änkan Hedvig King bodde där på 40-talet.

Hus nr 4 arrendatorbostaden: Huset består av två lägenheter.

Under åren 1920-1930 var Thor Westin arrendator i Kingebol. Han kom med sin familj från Skaraborgs län.

21/8 1931 flyttade arrendatorn Josef Oskar Martin Nilsson, f 1894, från Fagerhult i Kalmar län, till Kingebol. Han var ensamstående. Den 22/11 1935 flyttade han därifrån.

Från 1935 var Karl Frödén arrendator. Karl Frödén och hustrun Nanna Wik kom inflyttande från USA till Kingebol 1910. Deras son Harry föddes 28/9 1910 i Ånimskog. Karl Frödén var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Troligen bodde Frödéns hos föräldrarna den första tiden. Karl Frödén köpte fastigheterna Galmen 1:2 och 1:3 i mars 1913 och familjen flyttade dit 1914. Från 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där.

Karl Frödén köpte omkring 1940 skolhuset i Skogsgården.

Ekplantering

Vid torpruinen Vinterhålet finns en ekplantering bestående av ca 25 träd, som Emil Olsson planterade på 40-talet.

KINGEBOL 1:20 HÖGEN

På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot Säbyn ligger Kingebol 1:20, Högen, som omfattar 3/32 mtl.

1768 [ägare?] Nils Hendrichsson

Enligt husförhör 1768 bodde klockaren Nils Hendrichsson på Högen. Han var född 1696. Redan 1736 bodde han i Kingebol med sin hustru Marit Andersdotter och barn, men det står inte i husförhörsboken på vilket ställe de bodde då. Han kan alltså ha bott på Högen före 1768.

1843-1865 ägare Katrina Pettersdotter och hennes make Lars Gustaf Nilsson

Katrina Pettersdotter (1834-1880) blev ägare till Kingebol 1:20, 1/64 mtl, enl. arvskifte 1843 efter fadern Petter Jonasson (1802-1837), som var sonson till Annicka Persdotter (1728-1785) i Kingebol. Katrina var gift med Lars Gustaf Nilsson från Bröteln och de var bosatta i Bröteln.

1865-1869 ägare Johannes Pettersson

Enligt köpebrev 1865 och lagfart 1875 blev hemmasonen Johannes Pettersson (1836-1869) ny ägare till Katrinas 1/64 mtl. Johannes var bror till Katrina.

1869-1880 ägare Johannes Petterssons dödsbo

Johannes Pettersson avled 1869 i lungsot. Johannes var ogift. Katrina Pettersdotter blev därmed ägare/delägare igen.

1880-1881 ägare Katrina Pettersdotters dödsbo

Enligt bouppteckning i mars 1880 efter Katarina Pettersdotter blev Katarinas barn Karl Peter, Nils Fredrik, Johannes och Olof Larsson och Anna Laura Larsdotter nya ägare till 23/768 mtl, enligt lagfart 1892.

1881-1890 ägare halvbrodern August Bryngelsson (King)

Enligt köpebrev 18 mars 1881 köpte Katrinas Pettersdotters halvbror August Bryngelsson (1844-1890) 23/768 mtl. (Lagfart 1892.) August Bryngelsson var son till Stina Jonasdotter och Bryngel Jonasson (1813-1876). August Bryngelsson var fältjägare och fick namnet King. Han gifte sig 1872 med Anna Kajsa Olsdotter, född 1849 i Glava, Värmlands län, och de bosatte sig på Högen.

Deras barn föddes i Ånimskog:

Anna Augusta (1873-1879). Hon dog i scharlakansfeber 3 okt.

Stina Lisa (1876-1879). Hon dog också i scharlakansfeber, den 10 okt.

Johannes (1878-1956)

Adolf (1880-1928)

Stina Lisa (1882-1887)

Betty (1885-1971)

Karl (1887-1912)

Mathilda (1889-1969).

Efter August Bryngelsson Kings död 1890, ägdes Högen av änkan/modern Anna Kajsa (Lisa) Olsdotter och övriga arvingar i olika konstellationer. Enligt arvskifte 1891 och lagfart 1892.

Vägen till Högen

På 50-talet fanns det bilväg till Högen gent över Kingebols (1:30) ägor, med början till höger om Lidret. Nu är den gamla vägen i ordningställd. Den går i skogskanten väster om Kingebols gärden.

Avstyckade fritidstomter

På Högens mark har tre fritidstomter avstyckats vid sjön Ånimmen.

Torpruinen Högtorp

På fastigheten Högen finns en torpruin efter huset Högtorp. Den ligger sydväst om Kungerud nära gränsen till Galmen. I boken ”Torpruiner i Åmåls kommun” har torpruinen nr 111. Där står det följande; ”Sven Petter Pettersson, f 15/9 1870, var skicklig byggnadssnickare. Han förfrös båda benen, som måste amputeras, och satt sedan i rullstol på L. Bräcke.”

Efterforskning visar att han hette Eriksson och var son till Erik Johan Eriksson f 1834 och hans hustru Märta Kristina (Fredriksdotter) Silander f 1864, i Kingebol.

Stugan på Högtorp såldes till brännved för 150 kr den 16 december 1945. Huset revs två dagar senare.

Från Öfvre Luleå kom i maj 1911 familjen Holmberg inflyttande till Högtorp. Familjen bestod av Johan Axel, gruvarbetare, född 1872 i Karbinning, hustrun Karolina Eliasson född 1875 i Söderbärke och deras fyra barn Gustaf Ragnar, Märta Axelia, Sven Axel och Bror Helge. Familjen flyttade år 1926 till Vassåker i Fröskog.

Högtorps närmaste ställe är Galmen 1:7.

Mellan Högtorp på Högens skog och Galmen 1:7 ligger en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

Till Högtorp och till Galmen 1:7 kommer man via ”Torpegatan”. I samband med en grusgrops tillkomst [på 1950-talet?] på Galmen 1:3 byggdes det bilväg över Galmens åkrar till fastigheten Galmen 1:7.

KINGEBOL 1:36 SKACKERUD

Skackeruds mark, 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen. Husen ligger på västra sidan.

Från 1800-talets slut - 1898 ägare Jan Petter Jansson

I slutet på 1800-talet ägdes Skackerud av Jan Petter Jansson och hans hustru Anna Kristina Andersdotter, båda var födda i Ånimskog år 1830. Jan Petter var son till Jan Andersson och Ingrid Bryngelsson i Kingebol. Anna Kristina avled 1896 och Jan Petter avled 1912.

Dottern Anna Julia, född 1864, träffade vid sin vistelse i Amerika smeden Johan Jansson, som var född 1860 i Ånimskog. Johan var även finsnickare och han lär ha tillverkat inredningen till handelsboden i Stora Strand. Julia och Johan gifte sig 8/1 1898.

1898-1938 ägare Julia och Johan Jansson

Julia och Johan bosatte sig på Skackerud 1898.

De fick barnen:

Oskar Henry f 1898

Mabel Axelia f 1900

Maria Amalia (1906-1912)

Henning f 1908

Julia Jansson dog 1933 och Johan Jansson dog 1948. Vid arvskifte 10 augusti 1938 erhöll barnen fastigheten.

Avstyckade fritidstomter

KINGEBOL 1:34 , 1:35 och 1:39

Tre tomter för fritidshus har avstyckats från Skackerud. Den första skedde 1939. Då avstyckades en strandtomt vid ”Malmmyra”. Denna tomt har på senare år delats och tomterna har fått beteckningarna 1:34 och 1:35. Båda är bebyggda.

Den tredje avstyckade tomten, också den en strandtomt, ligger på Tomasudden väster om ”Malmmyra”. Tomten är bebyggd.

Livet på Skackerud

En fin skildring av livet på Skackerud på 1930-talet, skriven av Nils Petersson, är insatt i Ånimskogs byablad nr 85 juni 2008.

TRE GÅRDAR MED GEMENSAM HISTORIA

Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

Enskifte år 1818-1825

Vid Enskifte av Kingebols inägor erhöll avlidne skräddaren Anders Silanders (1784-1823) efterlämnade änka Märtha Nilsdotter (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med Anders Jonasson (1799-1831) och tredje gången 1832 med Johannes Andersson.

Framlidne Lars Bergqvists (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter Magnus Eliasson (1770?-1820), Maria Andersdotter (1783-1859), då gift med Thomas Andersson, fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor Maria Olofsdotter hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

KINGEBOL 1:26 SANDKULLEN

1832-1859 Första kända ägaren är Maria Andersdotter

Maria Andersdotter, föddes i Skållebyn 1783 och var dotter till ovan nämnda Maria Olofsdotter, f 1762 i Kingebol, och Anders Svensson, f 1758 i Skållebyn.

Maria Andersdotter hade en bror, Göran f 1780 och en syster, Annika f 1785, som föddes i Skållebyn. Systern Kerstin föddes i Kingebol 1788, hon dog 4 månader gammal.

Pappan, Anders Svensson, dog när var Maria 6 år och hon fick 1791 en styvfar, Lars Svensson Bergqvist i Kingebol (1756-1821). Tre halvsyskon föddes, Sven (1791-1804), Catharina 1795 och Olof 1800.

I den svårlästa bouppteckningen efter pappan Anders Svensson, upptas fast egendom till 1/8 del av skattehemmanet Kingebol, samt ägor köpta av Marias syster Katharina Olofsdotter och bröderna Petter och Jonas Olofssöner.

Mamman dog 1801 och Maria fick 1805 en styvmor, Elin Andersdotter f 1756 i Hensbyn, Fröskog.

Maria Andersdotter gifte sig 1803 med Magnus Eliasson, från Fröskog Stom. Maria och Magnus bodde i Skållebyn åren 1812-1819. 1820 flyttade familjen till Kingebol. De fick barnen Ingrid 1803, Anders 1805, Lisa Maria 1807, Cajsa 1812, Elias 1814 och Johanna 1818.

Magnus Eliasson dog 1820 och Maria gifte sig 1825 med Thomas Andersson, född 1793 i Laxarby. Vid Enskiftet 1818, som avslutades 1825, fick Maria och Thomas bo kvar på gamla Bytomten. De erhöll för sina 3/128-delar mark på västra sidan om landsvägen och bergsträckan Getaryggen.

Ett upphittat dokument visar att Maria Andersdotters arvejord, 1/32-del i Kingebol, bortbyttes år 1832 till nämndemannen Carl Svensson och hans hustru Lisa Pettersdotter ”mot dess ägande 1/32-del i nämnde hemman och beläget i östra Ängen” vid Märta Sillanders ägande av 1/32-del. Detta förklarar varför gårdarna nu ligger på östra sidan av landsvägen.

År 1832 ansökte Thomas Andersson och Maria Andersdotter att Laga skifte skulle göras av ägorna, nuvarande 1:24, 1:25 och 1:26. Maria ägde då 1/32-dels mantal.

Avskrift: Utvalda delar av Laga skifte

”År 1832 den 28 juli inställde sig undertecknad Commissions Lantmätare uti Skatte Krona Hemmanet Kingebohl på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken för att till följes av nedan intagne förordnande i Laga Skifte fördela Inägorna till 1/16 dels av detta hemman varvid efter förut i laga tid kungjort dag, sig infunno ägarna där av Martha Nilsdotter genom dess man Johannes Andersson äger 1/32 dels och Hustru Maria Andersdotter även genom dess man Thomas Andersson för 1/32 dels mantal.”

”§5 Efter gjord besiktning å ägorna befanns de vara så belägna att deleslinjen inte kan givas någon annan sträckning än från öster till väster längs efter lotten om icke någon av delägarna skall bliva lidande.”

”§8 Genom lottning bekom Martha Nilsdotter norra och Maja Andersdotter södra 1/32-dels lotten.”

Maria (Maja) Andersdotter blev därmed ägare till Kingebol 1:23, som nu heter 1:26, och är Sandkullen.

År 1859 avled Maria Andersdotter och Thomas Andersson gifte sig 1863 med Maja Larsdotter från Tveta. Hon hade ett oä barn, Maja Kajsa f 1847.

Om Maria och Thomas bosatte sig på Sandkullen har inte framkommit av framtagna dokument, men år 1852 flyttade Maria och Magnus Eliassons dotter, Lisa Maria Magnusdotter, född 1807 i Skållebyn, till Sandkullen med sin familj.

Lisa Maria Magnusdotter var gift med Gustaf Persson Lundin, f 1811 i Tydje. De bodde i Skållebyn 1834, sen flyttade de till Tösse, Säbyn, Åmål, Tydje och till Kroken i Skållerud och därifrån till Kingebol 1852. De fick barnen Maja Cajsa 1834, Carl Fredrik 1836, Mauritz 1838, Laura 1841, Anna Christina 1843, Johannes 1845 och Clara 1848.

Familjen Lundin flyttade 1859/1960 till Tveta.

1860-1867 ägare Fredrik Larsson

Fredrik Larsson, född 1833 på Höglund i Tisselskog, köpte Sandkullen av Gustaf Lundin, enligt köpebrev 1859 och med tillträde 1860. Han flyttade från Bocklarud i Fröskog till Sandkullen tillsammans med hustrun Brita Maja Petersdotter, f 1828 i Bön, Ödsköld, och dottern Sofia Fredriksdotter (1858-1932) född i Fröskog.

På Sandkullen föddes barnen: Torsten (1861-1861), Mathilda (1862-1862) och Johan Yngve Fredriksson (1864-1930)

Dottern Sofia utbildade sig till lärarinna och gifte sig 1893 med metodistpredikanten Otto Magnusson från Fröskog. De flyttade till bl a Alingsås och Vallda. De återvände många år senare till Dalsland. Ägaren Fredrik Larsson dog 1867 och Brita Maja blev ensam med två små barn.

1867-1893 ägare änkan Britta Maja Petersdotter och barnen Yngve och Sofia

Änkan Britta Pettersdotter bodde kvar och drev gården vidare. Yngve blev hemmason och han tog säkert över många sysslor när han blev äldre. Han sysslade även med snickeri och har efterlämnat många fina arbeten.

1893-1930 ägare Yngve Fredriksson Wikman

Brita Maja dog 1893 och sonen Yngve tog över fastigheten och bodde ensam på Sandkullen i 11 år. 1904 gifte han sig med Hulda Wass, född 1871 i Backen. Yngve var fältjägare och fick namnet Wikman.

Yngve och Hulda Wikman fick barnen: Selma Maria f 1905 och Anna Sofia f 1909

Hagmarken

Till Sandkullen hör en hagmark, som ligger intill ”Torpegatan”. Den är markerad på kartan från Laga Skiftet 1818-1825 med W. På denna hagmark finns torpruinen Berga.

Berga, Kingebol

Torpruinen, som ligger på Sandkullens hagmark, Kingebol 1:26, består av rester efter spismuren och en trappsten. Det finns även en källargrund öster om torpruinen. Det har sagts att på torpet bodde Lisa i Berga, men vem var hon? Det finns en berättelse om henne och hennes familj i Torpboken.

Silanders

Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne Anders Silanders (1784-1823) efterlämnade änka Martha Nilsdotter (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande 1:24 (Silanders), 1:25 och 1:26.

Kingebol 1:25

År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och Kingebol 1:25 bildades.

Torpet

Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för Torpet eller Löfås.

Bergehagen

Ett skifte, som kallades Bergehagen, avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

FASTIGHETER SOM ÄGS AV GYLTUNGEBYNS ÄGARE

De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1/4 uti Kingebol”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare.

Det finns inga byggnader på fastigheterna.

Fastighetsbeteckning	Mantal
KINGEBOL 1:18	3/64
KINGEBOL 1:19	3/32
KINGEBOL 1:4	1/32
KINGEBOL 1:3	1/32
KINGEBOL 1:2	1/32
Totalt	15/64 mtl

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna Hålan, Klypa och Ängen.

Torp och gårdslämningar i Kingebol

På hemmanet Kingebol finns det 15 torpruiner. alla på östra sidan om landsvägen.

Namn på backar och vägar

Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

ÄVENSOM KOMMUNAL RÖSTLÄNGD FÖR ÅNIMSKOGS SOCKENS ÖSTRA VALDISTRIKT I ÅNIMSKOGS KOMMUN UPPRÄTTADE ÅR 1946

[Alla boende i Kingebol]

KINGEBOL HEMMANSÄGARE OLSSON, EMIL f 1868

HEMMANSÄGARE OLSSON, KRISTINA AMALIA f 1870

F. HUSHÅLLERSKA LARSSON, EMMA AXELIA f 1880

F. SMEDMÄST. JANSSON, JOHAN f 1860

HEMMANSÄG. JANSSON, HENNING f 1905

H. ESTER GUNVOR f 1914

HEM.ÄG.ÄNKA KING, HEDVIG f 1888

STATIONSKARL KING, ADOLF GUNNAR f 1921

HEMMANSÄGARE KING, ARTUR VILLIAM f 1909

H. TYRA LILLY f 1913

HEM.ÄG.ÄNKAN VIKMAN, HULDA f 1871

HEMMANSÄGARE PETERSSON, GUSTAF HOLGER f 1913

H. ANNA SOFIA f 1909

SMÅBRUKSÄGARE OLSSON, KARL GUSTAF f 1874

SMÅBRUKSÄGARE PETERSSON, ERIK EMIL f 1867

H. EMMA CHARLOTTA f 1872

D. ASTRID EMILIA f 1902

JORDBR.ARB. PETERSSON, HILDING VERNER f 1908

TRAKTORSKÖTARE BLIXT, OSKAR f 1895

H. HANNA KRISTINA f 1897

SÅGV.FÖRMAN BLIXT, SIGFRID f 1905

H. ANNA ELISA f 1906

F. HUSHÅLLERSKA KARLSSON, SOFIA f 1860

F. HEMBITRÄDE JANSSON, OLGA MARIA f 1908

ARRENDATOR HÄRD, KARL GUNNAR f 1903

H. GUNBORG f 1902

FISKET I ÅNIMMEN

Inom området i Kingebol nr 1, om 26,0 ha, utgörande 1,636 % av sjön är fisket samfällt för:

Fastighet Mantal Andel procent

i skifteslaget i sjön

Kingebol 1:2 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:3 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:4 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:18 3/64 4,7 0,077

Kingebol 1:19 3/32 9,4 0,154

Kingebol 1:20 3/32 9,4 0,154

Kingebol 1:24 1/36 2,8 0,046

Kingebol 1:25 1/288 0,04 0,006

Kingebol 1:26 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:30 31/64 48,4 0,792

Kingebol 1:35 --andel för 1/80 1,2 0,019

Kingebol 1:36 4/32 totalt

andel för 9/80 11,3 0,184

= 1,0 99,64 % 1,636 %

Platser som tillhör hemmanet

Namn	Typ
Berga	Torp
Ekekullen (Kingebol)	Torp
Fjallerud	Torp
Fornlämningar i Kingebol	Fornlämning
Hålan	Torp
Högen (Kingebol)	Gård
Högtorp	Torp
Kingebols gård	Gård
Klypa (Kingebol)	Torp
Löfås	Soldattorp
Myreberg	Torp
Norra Rönningen (Kingebol)	Torp
Sandkullen	Gård
Silanders	Torp
Silanders (Kingebol)	Torp
Skackerud	Torp
Södra Rönningen (Kingebol)	Torp
Vinterhålet	Torp
Västra Ulverud	Torp
Ängen (Kingebol)	Torp
Åseberg	Torp
Östra Ulverud	Torp

Tabellen visar (22 platser)