Dalsland/Ånimskog: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
DanS (diskussion | bidrag)
DanS (diskussion | bidrag)
Rad 40: Rad 40:


=== Senaste platsinventeringar ===
=== Senaste platsinventeringar ===
[[Dalsland/Ånimskog/Hembygdsföreningen|Ånimskogs Hembygdsförening]] gör löpande inventeringar av olika platser. Här är en förteckning av de senaste inventerade platserna (13 torp) som fått koordinater och bilder:
[[Dalsland/Ånimskog/Hembygdsföreningen|Ånimskogs Hembygdsförening]] gör löpande inventeringar av olika platser. Här är en förteckning av de senaste inventerade platserna (13 torpruiner) som fått koordinater och bilder:
* [[Dalsland/Ånimskog/Holmen|Holmen, Nedre Kilane (Nov 2024)]]
* [[Dalsland/Ånimskog/Holmen|Holmen, Nedre Kilane (Nov 2024)]]
* [[Dalsland/Ånimskog/Huggängen|Huggängen, Nedre Kilane (Nov 2024)]]
* [[Dalsland/Ånimskog/Huggängen|Huggängen, Nedre Kilane (Nov 2024)]]

Versionen från 24 november 2024 kl. 17.15


Om socknen

(Texten är hämtad från Kringla Riksantikvarieämbetet)

Ånimskog är en medeltida socken som består av små dal- och strandbygder vid sjön Ånimmen och vid Vänern. En del av Ånimskog ingår i den s k Dalformationen, vilken domineras av bergig och bruten terräng. Huvudbygden i Ånimskog utgörs av en dalgång i nord-sydlig riktning som sträcker sig från Vänern och norrut längs Ånimmen vidare mot Fröskogs och Edsleskogs socknar. Till dalgången är den huvudsakliga jordbruksmarken och bebyggelsen koncentrerad. I övrigt dominerar stora skogsområden och vid Vänerkusten finns skärgårdsnatur. I dalgången finns också de viktigaste kommunikationsvägarna, nuvarande riksväg 45, den gamla huvudvägen genom Dalsland, samt järnvägen Göteborg-Karlstad, ursprungligen en del av Bergslagsbanan, anlagd på 1870-talet.

Förutom jord- och skogsbruk har bergshantering varit av betydelse för områdets näringsliv. Under lång tid har brytning av olika mineraler förekommit som järn, silver, koppar, mangan och kvarts. Socknens enda tätort utgörs av det lilla samhället Ånimskog vid riksväg 45 och järnvägen. Där har tidigare funnits en station. Orten domineras idag av ett sågverk med omgivande bostadsbebyggelse.

Kartbild över Ånimskogs norra del, år 1890.
Karta från 1600-talet. Finns i Lantmäteriets arkiv.

Hembygdsföreningen

Ånimskogs Hembygdsförening värnar om hembygden och arbetar mycket med traditioner, forskning och nu, detta projekt!

Förteckningar över platser i Ånimskogs socken

Det finns sidor om många olika platser i Ånimskogs socken. Förteckningar finns över sidor med:

Sockenboken och dess digitalisering

Ett arbete med att berätta socknens historia startade ca 1990 och har hittills resulterat i två delar av tre av en Sockenbok. Den tredje delen, som är tänkt beskriva östsidan om Ånimmen, har ännu ej fullgjorts.

Ett projekt med att digitalisera sockenboken del II, den del som innehåller beskrivningar av platser på västsidan startas under hösten 2024. Just nu pågår analys och planering.

Okända fotografier från socknen

För många fotografier i lådor och album vet man inte vad/vem/var de föreställer. Men kanske någon kan känna igen personen eller platsen. På sidan Okända foton finns bilder, vykort eller illustrationer runt Ånimskogs socken där ingen ännu vet vem/vad/var det är. Hjälp till med att identifiera person och plats!

Vykort från Ånimskog med omnejd

Under åren har det varit populärt att skicka vykort på sin hembygd eller gård. Här finns några av Ånimskog med omnejd samlade, bidra gärna med bilder av dina egna vykort.

Senaste platsinventeringar

Ånimskogs Hembygdsförening gör löpande inventeringar av olika platser. Här är en förteckning av de senaste inventerade platserna (13 torpruiner) som fått koordinater och bilder:

Stilguide för att skriva sidor

Det är bra för sökning och organisation om sidor har hamnar på samma ställe, har gemensamma egenskaper och ser liknande ut. Därför finns en stilguide för sidor om Ånimskogs socken för hur den som vill bidra bör namnge sidor och skriva sin sida.