Leksands Socken

Namnet (1318 Leksand) kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden sand syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden lek syftar på fiskelek utanför udden

Leksands socken ligger i hjärtat av Dalarna och utgör sedan medeltiden ett av landskapets mest betydelsefulla bygdeområden. Socknen omfattar ett stort område kring Österdalälven och Limsjön, där centralorten Leksand växte fram som kyrkby och tingsplats. Genom seklerna har Leksand varit centrum för såväl kyrkligt som världsligt liv i övre Siljansbygden.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i fjärdingar – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från 1200-talet, men den kyrkliga organisationen kan vara äldre. Det nuvarande sockennamnet kommer av ordet lek (lutning eller sluttning) och syftar troligen på terrängen vid älvstranden.

Fjärdingar och indelning

Sedan medeltiden har Leksands socken varit indelad i fyra så kallade fjärdingar: Åsbygge, Ullvi, Rönnäs och Noret. Fjärdingarna fungerade som lokala förvaltnings- och uppbördsenheter, där bönderna samverkade kring kyrkliga och världsliga uppgifter. Indelningen levde kvar långt in i 1800-talet och är än i dag ett tydligt historiskt ramverk för byarnas placering och tillhörighet.

• Åsbygge fjärding omfattar byar på östra sidan av älven, bland annat Kullsbjörken, Heden, Romma och delar av Åkerö. Namnet syftar på den långsträckta åsformation som löper genom bygden.
• Ullvi fjärding ligger norr om Leksands kyrka och omfattar bland annat byarna Ullvi, Hjortnäs och Tällberg.
• Rönnäs fjärding ligger väster om älven och inkluderar byar som Rönnäs, Åjer, Lycka och Vargnäs.
• Norets fjärding omfattar området kring nuvarande Leksands centrum och byar längs älvstranden mot Insjön.

Varje fjärding hade sina byalag, nämndemän och roteindelningar. Vid ting, skatteuppbörd och kyrkliga förrättningar representerades socknen ofta fjärdingsvis, vilket visar hur djupt denna struktur var förankrad i den lokala samhällsordningen.

Tidig historia

För cirka 377 miljoner år sedan slog en meteorit ner vid Hättjärn mellan Boda, Rättvik, Mora, Ore och Orsa socknar. Vid nedslaget förgasades och smälte berggrunden, och en stor krater bildades. Mitt i kratern reste sig småningom en granitkupol och kring denna bildades senare ett system av sjöar och vattendrag. Siljan bildades efter inlandsisens tillbakagång cirka 8000 år f. kr. Sjön var förut en del av Ancylussjön, ett innanhav med sötvatten, men avsnördes i samband med issmältningen.

Området kring Leksand har varit bebott sedan stenåldern, vilket framgår av flera fornlämningar längs älven och de gamla höjdlägena. Under järnåldern uppstod fasta gårdar i dalgångarna, och byarna organiserades tidigt i fjärdingar – Åsbygge, Rönnäs, Ullvi och Noret – ett indelningssystem som levde kvar in i nyare tid.

En mängd bopatser från stenåldern är kända till de äldsta daterade hör Leksandsboplatsen. Vid sjön Stor-Flaten är omkring 30 stenåldersboplatser kända. Bland lösfynd som hör till mesolitikum märks bland annat en hornhacka i älghorn påträffad vid Sätra by och en harpunspets i renhorn påträffad vid sjön Opplimen. Bland övriga kända boplatser märks den gropkeramiska Orsandboplatsen. Inga fynd tyder på en fast jordbrukarbefolkning under bronsålder.

Leksands kyrka

Leksands kyrka, tillägnad Sankt Nikolaus, byggdes troligen redan under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Runt kyrkan växte Leksands kyrkby fram som centrum för gudstjänst, marknad, tingshållning och sockenstyre. Här låg även prästgården, klockargården och den gamla kyrkstallmiljön.

På Kyrkudden vid Leksands kyrka finns en gravplats från vikingatiden samt från den äldre medeltiden. Från vikingatid och medeltid finns även bebyggelserester kvar. Dessa återfinns under marken i centralbygden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering

De äldsta skriftliga beläggen för Leksand som socken härrör från 1200-talet, men den kyrkliga organisationen kan vara äldre.

Genom århundradena var Leksand en modersocken med flera kapell- och annexförsamlingar, bland annat i Djura, Siljansnäs och Tällberg. Socknen hörde till Västerdalarnas härad och hade egen tingsplats samt landsfiskal och nämndemän.

Odlingslandskap

Landskapet kring Siljan är kuperat. Höga blånande randberg omfamnar Siljansringen och älvarnas dalgångar. Bortom randbergen sträcker sig milsvida bergiga skogslandskap. På sand- och kalkjordar närmast vattnen finns pärlband av tätt bebyggda faluröda byar som vuxit sig stora genom ett särskilt sätt att dela jord vid arv, och genom en väl utbredd timmerhuskultur med månghussystem.

Jordbruket har alltid varit basen för försörjningen, med odling av korn, råg och rovor, samt boskapsskötsel och fäbodbruk. Leksands socken var tidigt känd för sina fäbodsystem, där nästan varje by hade sina egna fäbodar i skogsbygden. Även hantverk, skogsbruk och tjärbränning var viktiga inslag, särskilt under 1600- och 1700-talen.

Bystruktur

Från medeltiden och fram till sekelskiftet år 1900 knuttimrades de flesta byggnaderna i Leksand. Timmerhuskulturen bygger på ett månghussystem, där varje enskild byggnad fyller en specifik funktion på gården. Husen grupperades vanligtvis kring ett enda slutet gårdstun som i äldre tider oftast var fyrkantigt. Bostadshuset, i Leksand oftast en enkelstuga, placerades på den norra sidan av gårdstunet. På sidorna fanns sedan tre olika längor med djurhus, förvarings- och verksbyggnader. Fähuset, fejset, där djuren bodde placerades nära gårdens brunn och utfarten mot bygatan. Djurhållningen var mycket vattenkrävande, och när djuren fördes till utmarken var ett läge nära bygatan optimalt. I samma länga som fejset fanns ett foderhus, ibland med övervåning som utkragades till ett portlider mellan boden och fejset. Om gården hade häst fanns också en stallänga med ett stall med höskulle ovanpå. Stallet ingick nästan aldrig i samma länga som fejset, dock var höskullen ofta utkragad till ett portlider och sammanbyggt med en bod, eller kanske en källarstuga. I hörnet mellan fähuset och stallet fanns ett dass och oftast gårdens dynghög. Den sista längan kunde innefatta förvaringsbyggnader så som loftbod eller parhärbre, samt en trösklada där säd förvarades och tröskades. Utanför gårdstunet fanns ytterligare förvaringsbyggnader i form av härbren. En bit från gården placerades brandfarliga byggnader så som torklador och smedjor. Torkladan användes för att torka otröskad säd med hjälp av en spis. I odlingslandskapet och på skogen fanns därutöver ängslador och lövlador där foder förvarades innan det hämtades hem till gården. Hemfäbodarnas gårdar har ofta en uppsättning med byggnader snarlika huvudgårdens, medan långfäbodar kan innefatta färre byggnader med något annorlunda funktion. Där fanns exempelvis mjölkbodar och tillverkningshus för mejeriprodukter.

Nästan alla äldre timmerhus byggdes av bönderna själva, och håller en anmärkningsvärt hög virkes- och hantverkskvalitet. Utformningen är ofta enkel, men väl genomtänkt. Inspirationen till nya byggnader hämtades från byggnader på andra gårdar i byn. På grund av de komplexa arvsreglerna som beskrivs ovan har det ofta förekommit att timmerhus har flyttats eller ombyggts. Exempelvis kunde en parstuga, där sådana förekom, delas i två och återuppstå som två nya parstugor. På fäbodarna finns i regel fler riktigt ålderdomliga timmerhus bevarade, eftersom förändringstrycket under 1800- och 1900-talet där inte varit lika högt som i byarna.

Kulturen och Sevärdheter

Kulturen i Leksand är rik och väl bevarad. Den lokala dräktskicket, folkmusiken och måleriet har blivit symboler för hela Dalarna. Även byggnadstraditionen med rödmålade timmergårdar och loftbodar har gjort Leksandsbyarna till kulturmiljöer av riksintresse.

Leksands socken rymmer en rad kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och naturplatser som berättar om bygdens historia från medeltid till nutid.

Leksands kyrka

Kyrkan, tillägnad Sankt Nikolaus, uppfördes under 1200-talet och är en av Dalarnas största landskyrkor. Den nuvarande stenkyrkan med sina valv och målningar har byggts om i flera etapper, bland annat efter branden 1709. Runt kyrkan ligger den välbevarade kyrkstallmiljön, med stallar där sockenborna höll sina hästar under gudstjänsterna.

Kyrkbyn och hembygdsgården

Intill kyrkan ligger Leksands hembygdsgård, anlagd i början av 1900-talet av hembygdsrörelsens pionjärer. Här finns ett trettiotal äldre byggnader från socknens byar, bland annat loftbodar, parstugor och fäbodstugor. Platsen används flitigt vid högtider, särskilt vid Leksands midsommarfirande, som är ett av Sveriges mest kända.

Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare

I byn Sjugare ligger Karlfeldtsgården, barndomshem för nobelpristagaren Erik Axel Karlfeldt (1864–1931). Gården är idag ett museum över diktarens liv och verk, och miljön är bevarad i typisk leksandsstil med timrade hus, loftbodar och blomsterängar. Platsen ingår i Karlfeldtleden, en kulturstig som följer diktarens hembygd.

Tällberg

Den gamla byn Tällberg har utvecklats till en kulturby med flera bevarade gårdar från 1700- och 1800-talen. Byn är känd för sin utsikt över Siljan, sina hantverkstraditioner och sin roll som konstnärs- och turistort sedan tidigt 1900-tal. Många av hotellen är uppbyggda kring gamla gårdar med timmerhus och gärdsgårdar.

Rönnäs och Åkerö

Dessa byar, väster respektive öster om Limsjön, utgör tillsammans med Ullvi och Romma några av de mest välbevarade bymiljöerna i Leksand. Här finns gårdar av fyrkants-typ, fortfarande på sina ursprungliga tomter. Flera hus är byggnadsminnesförklarade och visar äldre byggnadsskick med rödmålade timmerhus, locklistpanel och skiffertak.

Limsjön och naturstigen

Runt Limsjön går en fyra kilometer lång vandringsled som berättar om sjöns historia, fågelliv och det äldre odlingslandskapet. Sjön har varit central för både fiske, ängsslåtter och fågeljakt, och utgör än i dag en viktig naturmiljö i socknen.

Siljansnäsberget och naturum Dalarna

På västra sidan av socknen reser sig Siljansnäsberget, där Naturum Dalarna visar Siljansbygdens geologi och natur. Utsiktstornet på toppen erbjuder vidsträckt vy över Siljan, Leksand och Rättvik.

Historiska personer från Leksands socken

Tolfte Olsson (1570–1631)

Landsman i Leksand och en av socknens mest framträdande bönder under tidigt 1600-tal. Han representerade bondeståndet vid riksdagen 1617 i Stockholm – den så kallade Kröningsriksdagen för Gustav II Adolf. Som landsman hade han ansvar för rättskipning och ordning inom häradet, och hans namn förekommer i flera samtida handlingar.

Erik Axel Karlfeldt (1864–1931)

Född i Sjugare i Leksands socken. Karlfeldt blev en av Sveriges mest älskade diktare och tilldelades postumt Nobelpriset i litteratur 1931. Hans hemgård Sångs är idag museum, och hans poesi bär många motiv från Leksands natur och folk.

Anders Zorn (1860–1920) hade ingen gård i Leksand, men arbetade ofta i trakten och målade flera motiv från socknens byar och kyrkbacke, vilket bidrog till att sprida bilden av Leksand som symbol för svensk allmoge.

Karin Larsson (1859–1928), konstnär och maka till Carl Larsson, hade rötter i trakten och var utbildad i Leksand innan flytten till Sundborn.

Flera nämndemän, soldater och kyrkvärdar från Leksand har också lämnat avtryck i historien. Under 1600- och 1700-talen deltog män från socknens gårdar i indelningsverket, bland annat soldater under rotarna Dufva, Likagod och Brask, knutna till gårdar i Åsbygge fjärding.

Byar och fäbodar i Leksand

• Almberg
• Almo
• Alvik
• Backbyn
• Berg
• Björkberg
• Djura
• Gråda
• Hjortnäs
• Hjulbäck
• Kullsbjörken
• Laknäs
• Lim

• Norra Lindberg
• Norr och Sör Bergsäng
• Norr och Sör Rälta
• Plintsberg
• Risa
• Romma
• Rältlindorna
• Sjugare
• Skeberg
• Smedby
• Sör Lindberg
• Tibble
• Tällberg
• Ullevi
• Vargnäs
• Västannor
• Västanvik
• Västberg
• Västra och Östra Rönnäs
• Ytterboda
• Yttermo
• Ytteråkerö
• Åjer
• Åkerö
• Ål-Kilen
• Östanhol
• Överboda
• Övermo

Platser inom Leksand socken

Namn	Typ
Almberg	By
Almo	By
Alvik	By
Backbyn	By
Björkberg	By
Björkberg	Gård
Djura	By
Gråda	By
Hjortnäs	Gård
Hjortnäs	By
Kullsbjörken	By
Laknäs	by
Plintsberg	By
Sjugare	By
Tällberg	By
Östanhol	By

Platser i Leksands socken

Klicka på en markör för mer information. Byt gärna till fullskärmsläge, F5 tar dig ur fullskärmsläge i de flesta fall.

Laddar karta ...

Hemman

Gård

Torp

Soldattorp

Backstuga

Övrigt