Östanhol
|
Östanhol
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalarna | |
| Socken | Leksand | |
| Namn | Östanhol | |
| Typ | By | |
| Koordinater | 60.822763,15.018763 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Byn omtalas första gången i skriftliga källor 1494 ('østen holenom').
Östanhol ligger Åsbygge fjärding i Leksands socken. Med något varierande stavningar är namnet belagt i skrift från slutet av 1400-talet. Namnet syftar på byns läge öster om Lappholen, en stenig hol mellan Laknäs och Östanhol. Omkring 1830 fanns cirka 15 gårdar i byn.
Östanhol är en radby belägen i en nordöstsluttning mot Östanholsviken till Siljan. I väster övergår byn i Laknäs och österut, bortom skogiga sluttningar, finns Stenbygården och Kullsbjörken. Söder om byn finns avsnitt med småbrutna odlingsmarker tillhörande byn samt även några senare tillkomna gårdsklungor. Östanhol är beläget i norra delen av Leksands kommun.
Betes- och odlingslandskapet i Östanhol är flackt, småbrutet och stenigt. De flesta inägorna är dock bebyggda med småhus och fritidshusbebyggelse tillkommen under 1900-talet. Det är dock förhållandevis vanligt att exempelvis odlingsrösen kvarstår på tomtmark till de gårdar som anlagts under det senaste seklet. De största sammanhängande ytorna med kvarvarande öppen och hävdad odlingsmark finns söder om byn.
Östanhol är beläget bitvis mycket nära Siljan och invid vattnet finns mängder av båthus och bryggor.
Det vattennära läget är påtagligt i byn. Längs stranden genom byn finns mängder av båthus, tvättstugor och bodar. Det finns också många stenbryggor.
Personer i Östanhol
Olaff i Östanhol
Från ett dombrev från den 4 mars 1494 innehåller nämndemannen Olaff i Östenhaleom /Östanhol. Utdrag från domen : Peder Jönsson Skrivare, häradsdomare i Dalarne
Att den tid laga ting var med allmoge i Leksand socken i Hjortnäs anno domini 1494 tisdagen näst efter “letare synnedag” kommo för rätten Ingel och Laurens Jönsson i Uteby ( byn finns inte längre då den blev nedsköljd i älven).
Det handlade om överlåtelse av mark till ett värde av 16 marker och en tunna säd.
Margitte, hustru till Anders överlät sin mark till brodern då hon flyttat från Gagnef till byn Sel i samma socken. De var alla nöjda med betalningen.
Kakeltillverkning i Östanhol
På Lissåkersudden i Östanhol tillverkades från 1870-talet kakelugnar av Bond Per Andersson. Senare, från och med mitten av 1880-talet sköttes tillverkningen av Per Bolin – Hök Per Persson, också från Östanhol. 1899 nedlades verksamheten och ett nytt kakelugnsmakeri startades på Kolnäsudden i Laknäs. Råvaran till kakelugnarna hämtades från en plats vid Stenbyn i öster samt även från botten av Siljan.
Bisysslor så som kakelugnstillverkningen var en viktig förutsättning för livet i byarna i äldre tider, och spåren av densamma har därför särskilt kulturvärde. Vidare var tillverkningen av just byggnader och byggnadsmaterial i specialitet i Leksand.
