Kullen
Socken: Ånimskog Hemman: Västra Berg Platsnamn: Kullen Typ: Gård Koordinater: [58.892994,12.485029] Visa på Kartbild.com

Kullen tronar högst av alla gårdarna i Västra Berg. Med Sörknatten i bakgrunden och liderna ner mot Anolfsbyn i förgrunden har gården ett vackert och imposant läge. Det nuvarande boningshuset som uppfördes 1921 har huvudingången mot söder, där en front och en dekorativ glasveranda sätter sin prägel på exteriören. En högrest kastanj står som ett vårdträd strax framför huset.
Ekonomibyggnaderna som uppfördes under 1800-talets senare del reparerades i början av 1920-talet, men i slutet av nästa årtionde var de i så dåligt skick att en helt ny ladugårdsbyggnad måste uppföras. Byggnaden ligger i en sammanhållen länga söder om manbyggnaden och i väster finns bod och redskapsskjul. Två vägar leder brant ner till Bergstjärnet som är beläget ungefär 400 meter från bebyggelsen.
Under den aktiva brukningstiden kunde gården försörja två hästar och fem kor. När ägaren Gustaf Andersson dog 1949 började gården sambrukas med Västra Berg 1:7.
HISTORIK
Den förste ägaren av Kullen som vi ska stifta bekantskap med är Olof Olofsson, som föddes i Bolet, Ånimskog 1786 och kom till Västra Berg som dräng i början av 1800-talet. Han gifte sig med Ingri Persson från Tisselskog och ungefär samtidigt blev han gårdsägare i den gamla byn, men det är svårt att utröna vilken gård som var hans. Efter hand föddes ett stort antal barn i familjen. Maja Stina 1813, Petter Magnus 1815, Carl Magnus 1819, Anna Cajsa 1821, Olaf Fredrik 1823, Erik 1824, Anna Lisa 1826, Johannes 1829 och Johanna 1836.

Vi har redan berättat om viken roll Olof spelade vid den beramade utdikningen i Anolfsbyn omkring 1820, och att han enligt uppgift blev ruinerad på det dikningsföretag som han initierat. Emellertid vet vi att han var kvar på sin gård i byn Västra Berg 1825, då han omnämns som gårdsinnehavare i en brandstodsförteckning. Hans namn återkommer 1845, då nästa brandsyn utfördes, men då skiljer sig beskrivningen av byggnaderna så mycket att det förmodligen är fråga om en annan gård, och man kan då möjligen spekulera om att han flyttat till Kullen och uppfört dess första bebyggelse. Det ska dock poängteras att vi här rör oss på osäker mark.
Betydligt säkrare är uppgiften att Johannes Svensson, född 1810, fick fastebrev på gården 1860 och 1871. Johannes var gift med Olof Olofssons dotter Anna Kajsa och gården förvärvades sannolikt både genom köp och arv.

Makarna hade två döttrar, Gustava född 1859 och Lotta 1863. Lotta gifte sig med Erik Gustaf Andersson 1882 och makarna tog över lantbruket, medan fader Johannes fick leva på undantag på gården fram till 1891 då han avled. Hustrun Anna Kajsa omnämns inte under de sista årtiondena, och därför får man anta att hon dött i relativt tidig ålder.

Vid arvskiftet efter fadern övergick gården i Lottas och hennes mans ägo, men de sålde den till Anders Fredrik Pettersson redan året därpå. Den nye ägaren var född i Ånimskog 1829 och gift med Anna Julia Johannesdotter från södra Dal. Hon var åtta år yngre än sin make och när de skrev köpekontrakt på Kullen 1893 hade de båda passerat livets middagshöjd. De hade tidigare lagt ner sin ungdoms möda på att arrendera Ånimskogs prästgård och ville förmodligen föra ett stillsammare liv på Kullen. Det skall tilläggas att det var den nya husfrun som nu planterade det förut nämnda kastanjeträdet.
Barnen hade i stort sett nått vuxen ålder, Karl föddes 1862, Johan 1865, Kristina 1868, Anna Charlotta 1873, Lars Gustaf 1876 och Maria 1880.
Anders Fredrik Pettersson dog år 1900, medan det blev Anna Juliana förunnat att leva till 1914. Vid moderns frånfälle var nästan alla barnen i Amerika. Karl hade dock kommit hem 1909 och bosatt sig i Kraksbyn och Maria var gift med Olof Karlsson och bodde i Anolfsbyn.
Lars Gustaf hade följt syskonens exempel och slagit sig ner i Amerika, där han mötte grannflickan från Anolfsbyn, Lydia Larsdotter, och gifte sig med henne 1918. Året därpå föddes deras dotter Hellen och ytterligare ett år senare kom familjen hem och bosatte sig på Kullen, som Lars Gustaf förvärvat några år tidigare då han gjorde ett av flera besök i hemlandet.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 260-262.