Berg (Västra Berg)
-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog
Hemman: Västra Berg
Platsnamn: Berg
Typ: Gård
[ Källa: Ånimskogs Sockenbok del II, sid 268-271 ] När man på vägen mot Västra Berg passerat slättlandet kring Anolfsbyn och kommit upp på backkrönet ligger gården Berg ett femtiotal meter in till höger. Den nuvarande mangårdsbyggnaden med front och glasveranda vettande mot söder byggdes 1924 och ersatte en äldre byggnad som låg något närmare vägen.
Ekonomibyggnaderna uppfördes också vid ungefär samma tidpunkt. Hela den gamla bebyggelsen på gården 1:7 hade sitt ursprung på 1700-talet och var stadd i förfall när den nye ägaren tog över på 1920-talet. Gården ligger på den plats där den gamla medeltida byn hade sitt centrum, och säkerligen har bebyggelsen skiftat karaktär ett flertal gånger under tidernas lopp. Större och mindre bostadshus har legat hopträngda med visthusbodar, lador, fähus, logar, stallar och svinhus på en relativt liten yta.
I våra dagar har gårdens byggnader en traditionell placering med bostadshuset i söder och ekonomibyggnaderna liggande utmed gårdsplanen i norr och med åkerjorden väl samlad öster och söder om bebyggelsen. Skogsskiftet är mera otillgängligt beläget på Bergstjärnets västra sida. En häst, sju kor, ungdjur, svin och höns ger en bild av jordbrukets kapacitet under Axel Anderssons tid. Numera är jorden utarrenderad, sedan den aktiva driften av gården upphörde i slutet av 1970-talet.
Historik
Vår ägandehistoria börjar med Nils Nilson d. ä. och hans hustru Cajsa som vi redan mött under rubriken 1:4. Det är inte helt belagt, men troligen slog de båda makarna sig ner på gården Berg, som de brukade eller ägde tillsammans med det markområde i norr som vid laga skifte blev registrerat som 1:4. Flyttningen från Tisselskog till Västra Berg ägde rum omkring 1795 och kring sekelskiftet föds deras tre barn: Stina 1794, Maja 1802 och Nils 1804.
Nils Nilsson d.ä.
Nils Nilsson d.ä. avled 1814 endast 43 år gammal. Cajsa som var ett par år äldre gifte sedan om sig med sexmannen Johannes Andersson från Tydje som endast var några och tjugo år gammal när han tog klivet upp från drängkammaren till husbondesängen. Titeln sexman fick han säkert senare, inte för att han utstrålade en oemotståndlig manlighet, utan för att se till att folket i byn levde enligt kyrkans tukt och ordning och ordet sex har här att göra med det antal gårdar som han hade ansvar för. Därmed inte sagt att han också utövade lockelse på det motsatta könet, i synnerhet förstås på änkan Cajsa. Vid Tössbo pastorats brandstodsberäkning för år 1825 får man en god överblick över den gamla byn i Västra Berg. Här står Johannes Andersson som ägare av en manbyggnad på fyra rum, en bod, ett stall med foderlada, ladugårdsbyggnad med två lador samt ett svinhus. I längden upptas också en häst till ett värde av 40 riksdaler, sex kor å 10 riksdaler, sex får ä 1 riksdaler och 24 shilling samt en galt värd 3 riksdaler.
Övriga som hade gårdar i byn 1825 var Erik Andersson, Lars Gullbrandsson, Olof Jonsson (Johannesson), Olof Olofsson och Olof Hansson.
Nils Nilsson d.y.
Nils Nilsson d.y., som vid faderns död var tio år gammal, togs om hand av släktingar i Tisselskog, men 1824 återvände han till Västra Berg och förde då med sig sin hustru Kjersti Persdotter.
Vid brandstodsberäkningen 1845 står Nils Nilsson som ansvarig för tre gårdar, den ena tillsammans med sin styvfar Johannes Andersson, och den gården är sannolikt Berg, där således Johannes och Cajsa bor kvar, medan Nils Nilsson och hans familj förmodligen är bosatta på Stora Eken, en gård som var belägen strax intill Berg (se 1:8). Nils Nilsson och hans hustru Kjersti hade åtta barn: Maja Stina 1825, Anna Kajsa 1828, Johannes 1830, Jan Magnus 1832, Johanna 1834, Sofia 1837, Nils Fredrik 1840 och Christina 1844.
Kvar i byn 1845 fanns också Olof Jonsson och Olof Olofsson. Den senare hade då möjligen flyttat till Kullen och uppfört en gårdsbebyggelse där, men det är inte helt klarlagt. Nya byinnevånare sedan 1825 var Isak Andersson (se 1:9) och Gunnar Wass.
När Nils Nilsson dog 1876 skedde ett arvskifte varvid sönerna Johannes och Jan Magnus och dottern Johanna erhöll 1/16 mantal var av Berg och Stora Eken. Jan Magnus Nilsson blev året därpå ensamägare av Berg och 1886 köpte Johannes ut sin syster Johanna, som flyttat till Bräcke, och blev ägare av Stora Eken.
Vart tog då sexmannen Johannes Andersson vägen? Hans hustru Cajsa, som ju var farmor till de nya ägarna avled omkring 1860, och Johannes, som nu antagit namnet Björk gifte om sig med Kajsa Larsdotter och stod sedan som ägare i Västra Berg fram till 1875. Om han var delägare i Berg eller hade förvärvat en annan gård efter sin första hustrus död har inte gått att klarlägga.
Jan Magnus Nilsson
Jan Magnus Nilsson och hans familj har vi tidigare stiftat bekantskap med på Olerud i Anolfsbyn, och därför nöjer vi oss med att påpeka att han var gift med Maja Lena Larsdotter, ett av de många syskon som fick arvslotter över hela Anolfsbyn 1858. Lägligt nog kom Maja Lenas lott, 1:18, att gränsa till Berg, vilket gjorde gården till ett livskraftigt lantbruk.
I slutet av seklet närmade sig Jan Magnus och Maja Lena ”pensionsåldern” och 1891 sålde de sin gård till den blivande mågen Nils Fredrik Johannesson, som vunnit dottern Maja Sofias hjärta, och byggde sig ett hus strax norr om Olsbyn som fick namnet Fridensborg (se dito). Kanske hade de drömt om en lång följd av år med ett stilla liv i sin stuga, men 1896 var det dags för Maja Lena att bryta upp från de jordiska sysslorna.
Jan Magnus levde ytterligare i många år, och vid tröskeln in i det nya seklet steg också den gamle hemmansägaren in i ett nytt äktenskap med Fredrika Johannesdotter, som var en av Johannes Olssons fem flickor på Björnberget i Västra Korsbyn (se dito). De fick leva tillsammans till 1915 då Jan Magnus gick ur tiden. Den betydligt yngre hustrun levde till 1928.
Låt oss återvända till gården Berg och det unga paret som under 1890-talet med friskt mod åtog sig att föra jordbrukstraditionen vidare. Ja, egentligen var de inte alldeles unga, åtminstone inte Nils Fredrik som föddes i Tydje 1846, och efter att ha varit dräng på Backen for till Amerika och tillbringade tio år i Texas innan han återvände till fosterjorden. Maja Sofia var nästan 20 år yngre och kunde se upp till en make som hade stor erfarenhet av livet.
Nils Fredrik Johannesson och hustrun Maja Sofia Jansson. Barnen Ellen, Elsa, Beda, Kristin, Emma och Karl. Äldsta dottern Elise hade redan åkt till Amerika som 17-åring
Dottern Elise föddes 1892, Emma 1893, Kristina 1897, Ellen 1899, Beda 1901, Elsa 1904 och Karl 1907 Som åren gick och Nils Fredrik närmade sig ålderdomen följde han sin svärfars exempel och drog sig tillbaka till en mindre gård, Ängen, som han köpte 1918 och flyttade dit med sin Maja Sofia sedan han sålt Berg till brödratrion Johan, Henning och Gottfrid Johansson.
Barnen, som nu var vuxna, hade stakat ut sina egna färdriktningar i livet, men den fruktade lungsoten hade ond bråd död i beredskap för flera av dem och skördade dem i deras ungdom. Elise, som utvandrade till Amerika 1908, klarade sig bäst. Hon återkom till Sverige 1956 och levde tills hon var 95 år. Emma blev piga i Salebol och vistades senare i Göteborg tills hon kom hem 1924 och gifte sig med Edvin på Björnberget. Hon drabbades senare av tbc och avled 1943. Kristina dog i sitt barndomshem av samma sjukdom endast 21 år gammal och Elsa avled på sanatorium vid 29 års ålder. Sonen Karl drabbades också, medan Ellen och Beda klarade sig undan sjukdomen, men Beda gick ändå bort i unga år. Det var endast Ellen och Elise som fick leva ett fullt liv. Nils Fredrik Johannesson dog 1920, medan Maja Sofia fick leva länge och hann att följa flera av sina barn till graven innan hon själv kallades hem 1948.
Johan Andersson (Jan i Berg)
Bröderna Johansson behöll inte Berg mer än ett par år, men 1921 kom ett par andra bröder hem från Amerika som nog hade större intresse för lantbruk, nämligen Lars Gustaf och Johan Andersson från Kullen. Lars Gustaf hade redan försäkrat sig om sitt föräldrahem, men Johan fick nu en chans att bli hemmansägare i närheten av sin bror genom att köpa Berg.
Gården var ganska nedgången när Johan, eller Jan i Berg som han oftast kallades, tog över. Boningshuset var i så dåligt skick att han fick bo hos sin syster Maria i Anolfsbyn innan han hunnit uppföra en ny manbyggnad. I mitten av 1920-talet var dock gården i allra bästa skick sedan också nya ekonomibyggnader uppförts.
Johan var ungkarl och skötte sin gård med hjälp av dräng och piga, och under andra världskriget när han närmade sig de åttio föredrog han att trappa ner på jordbruksarbetet och ägnade sig mest åt sina hästar vilka var hans stora favoriter. Han pratade med dem och gav dem socker, och ibland fick de också en pris snus.
Ironiskt nog blev det dock en av hans älskade hästar som orsakade hans död. Hans dräng, Karl Erik Värn, var denna oktoberdag på Björnberget och tröskade, och Johan som tyckte att han kunde rycka in och hämta mjölkflaskorna nere vid landsvägen spände hästen för trillan, men när han skulle ta plats på sätet tappade han av någon anledning balansen och föll ner på skaklarna mellan hästen och trillan och bröt benet. Han forslades till Åmåls sjukstuga där han dog efter några dagar. Denna tragiska händelse inträffade 1944.
Gården övergick nu i dödsboets ägo under en tid, men i juli 1945 köpte brorsdottern Hellen och hennes man Axel Andersson egendomen.
Axel och Hellen Andersson
Axel har vi tidigare mött i Övre Salebol, där han brukade föräldragården tillsammans med sin bror Vilhelm, tills han nu bildade familj och blev ägare till Berg. 1947 föddes deras första barn, sonen Bengt, och sedan följde Börje 1949, tvillingarna Irene och Eivor 1953 och Inez 1955.
Axel och Hellen brukade sin gård fram till slutet av 1970-talet och jorden har sedan arrenderats ut, så åkrarna kring gården hålls fortfarande till viss del öppna.
Axel gick bort 1994. Barnen hade då övertagit fastigheten sedan flera år tillbaka och är fortfarande dess ägare. Hellen Andersson avled 2003.
