Norra Björkhem
-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog
Hemman: Stora Kilane
Platsnamn: Norra Björkhem
Typ: Torp Koordinat nord: 58.837970 Koordinat öst: 12.496712
Visa på Kartbild.com
Stora Kilane 1:10 Ursprung: Sämjelott om 1/24 mtl. Avsöndr 1913 Laga skifte 1931 Areal 0,5930 har
Norra Björkhem är avstyckat från 1/24 mantal av Stora Kilane 1:35 och friköptes av Alfred Olsson 1912. Marken tillhörde Haget som var Alfreds barndomshem, och när han gifte sig med Milda Amalia Asmundsdotter från Ryr i Skålleruds socken 1903 mötte det inget hinder att strax börja bygga på familjens ägor. Huset stod klart omkring 1905. Alfred var då 33 år gammal och Milda 28. Under de år som följde växte familjen, med Anton född 1904, Anna 1906, Arvid 1909, Astrid 1912 och Aina 1915. Det hus som ligger framför oss idag har genomgått en del reparationer, men exteriören har inte förändrats nämnvärt under det sekel som gått. Alfred byggde också en liten ladugård som fortfarande finns kvar och där rymdes både ko och gris. Någon egentlig åkermark fanns inte till Norra Björkhem, men det är troligt att ängsmarken som låg mot norr och en gång uppodlats kring en liten backstuga som hette Skogshagen fortfarande var öppen under de första årtiondena av 1900-talet och kunde ge foder åt kon. Torpet, vars siste invånare hette Jan Jansson, var förmodligen övergivet när Alfred och Milda flyttade in i sitt nybyggda hus. Idag står storskogen hög på de forna ängarna och kastar djupa skuggor på de mossiga stenarna som utgör de sista resterna av Skogshagen. Alfred Olsson började sin yrkesbana som snickare, men blev på 1920-talet förman för Höganäsbolagets kvartsbrytning i Nedre Kilane, och där arbetade också sönerna Anton och Arvid samt mågen Johan Högberg som gifte sig med Astrid 1937 Den yngsta dottern Aina dog 1934.
Anna tog tjänst hos familjen Unger på Henriksholm, men flyttade efter några år till Göteborg. Hon köpte sitt barndomshem 1974 och sedan dess har hon varit bygden trogen.
Källa: Boken "Ånimskogs Sockenbok", del II, sida 56-57.
