Västra Korsbyn 1:4 och 1:6

---

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Korsbyn Platsnamn: Västra Korsbyn 1:4 och 1:6 Typ: Gård Koordinater: [58.897818,12.495983] Visa på Kartbild.com

---

Västra Korsbyn 1:4 och 1:6 är så tätt samman­vävda från laga skiftet och framåt i tiden att det är lämpligt att här sammanföra dem till en en­het, och när det gäller bebyggelsen har den all­tid varit gemensam för båda fastigheterna. Över den välbevarade gården, som ligger ett hundra­tal meter väster om landsvägen, vilar en stäm­ning av ålderdomlig ro. Manbyggnaden, som uppfördes på 1830-talet är en dalslandsstuga i två plan. Några årtionden senare tillkom en ve­randa, men den har nu fått ge plats för en till­byggnad som har medfört att fasaden mot sö­der fått en modernare prägel.

Ladugårdsbyggnaden som finns idag upp­fördes 1929, medan magasinet, som numera är ombyggt till sommarbostad, stammar från 1800-talet. Under äldre tid fanns det sannolikt häst på gården, men i mitten av 1940-talet upp­ges att djurbesättningen bestod av två kor, gris och höns.

Åkerarealen omfattar sex hektar och är belä­gen väster och söder om gården, medan skogsskiftet ligger mellan Bergstjärnet och Djupsjön.

HISTORIK

Korsbyn 1:4 ägdes vid laga skiftet av Erik An­dersson som var bror till den förut nämnde Pet­ter Andersson. Det troliga är att han köpte Jan Hesselboms arvslott bestående av 2/27 av 1/3 mantal Västra Korsbyn när denne flyttade till östra sidan av Ånimmen. Erik Andersson, som var gift med Stina Jansdotter från Gyltungebyn, ålades att utflytta vid laga skiftet, men troligen byggde han aldrig på sin mark utan sålde den till Lars Svensson som också köpte Carl Hesselboms ärvda markområde 1:6 1838. Om­kring 1840 förfogade således Lars Svensson över 4/27 av Västra Korsbyns norra tredjedel.

Vem som började bebygga den tomt, varpå gården ligger idag, är inte helt klarlagt. Carl Hesselbom erhöll sin mark med utflyttnings-skyldighet vid laga skiftet, och det är möjligt att han började bygga under de tre år som han bodde kvar i Västra Korsbyn, men den egent­liga "byggherren" var sannolikt Lars Svensson.

Carl Hesselbom och hans hustru Lisa Bengtsdotter flyttade till Åsen på östsidan av Ånimmen för att senare hamna i Tollesbyn, men här presen­teras familjen som den såg ut vid flyttningen 1838. Dottern Maja Stina föddes 1828, Lisa 1830, Johannes 1833 och Anna Maja 1836.

Lars Svensson sålde gården omkring 1850 till smedmästaren Anders Henriksson Upp­ström i Upperud som ville dra sig tillbaka från det hårda järnbruksarbetet, men tragiskt nog dog han i smittkoppor innan han ens hunnit bosätta sig på sin nyförvärvade gård.

Hustrun Maria Lisa, född i Ryr i Skålleruds socken, ställdes nu i en brydsam situation. Hon hade tre små barn att dra försorg om, men hon fullföljde sin mans planer och flyttade till Väs­tra Korsbyn och gav sig i kast med skötseln av gården. Efter ett par år gifte hon om sig med Lars Larsson från Anolfsbyn, som också till­hörde den stora syskonskaran som fick ärva mark vid den omfattande ägostyckningen 1859.

Josef Larsson, Västra Korsbyn.

Maria Lisas barn i det första äktenskapet, Gustaf, Anders och Sofia, växte upp på gården, men när de nått vuxen ålder lämnade de båda sönerna trakten för att senare återkomma, medan Sofia gifte sig med baptistpastor C. M. Vidén och emigrerade till Amerika. Gustaf vis­tades också i Amerika några år innan han kom hem och blev lantbrukare i Tösse. 1912 åter­vände han till Västra Korsbyn och uppförde ett hus åt sig strax söder om hans gamla föräldra­hem, där han bodde till sin död 1942. Han var då 97 år gammal. Huset köptes sedan av Gun­nar Wall och flyttades till Kraksbyn, men nu­mera är det rivet sedan några år.

Anders Uppström värvade sig som fältjägare, men återkom även han och blev hemmansägare i Anolfsbyn, där han också var verksam som snickare.

I Maria Lisas andra äktenskap med Lars Lars­son föddes barnen Josef 1859 och Kristina 1863. De båda makarna innehade gården under hela 1800-talets senare del, men några år in på det nya seklet var det dags för de båda att bryta upp från jordelivet. Maria Lisa avled 1903 och Lars tre år senare. Kristina var då sedan några år gift med kusinen Emanuel Larsson på Näs så det blev Josef som övertog föräldrahemmet vid arvskiftet 1906 och samma år gifte han sig med Kristina Olsdotter från Tisselskog.

I deras äktenskap föddes sonen Johan 1908 och dottern Anna 1910.

Carl Josef var både jordbrukare, finsnickare och skomakare, men det är inte främst för sina praktiska färdigheter som han är ihågkommen, utan för den andliga kraft som gjorde honom till en av banbrytarna för den frikyrkliga rörelsen i Ånimskog, där han i synnerhet var djupt enga­gerad i Salebols Missionsförening. Som predi­kant hade han en ovanlig förmåga att fånga sina åhörare, och det gjorde honom till en eftersökt och omtyckt förkunnare i församlingar såväl inom som utom socknen.