Fornlämningar i Yttre Bodane
|
Fornlämningar i Yttre Bodane
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Fornlämningar i Yttre Bodane | |
| Typ | Fornlämning | |
| Hemman | Yttre Bodane | |
| Koordinater | 58.812921,12.581762 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
I forntiden sökte sig människor till sjöar och vattendrag eftersom dessa gav möjlighet till livsuppehälle och även underlättade framkomsten genom kanoter och andra färdmedel.
Yttre Bodane, med sin vackra natur och sina strövområden, var redan för tusentals år intressant för inte minst för det folk som levde under järnåldern. Om detta vittnar de många rösen som finns inom detta hemman.
På hemmansdelen 1:16 finns 8 älvkvarnar på en fast häll. Som på många andra fyndplatser är en stensättning på hemmansdelen 1:26 upplockad i mitten, något som tyder på att där sökts efter någon inbillad skatt. På 1:23 i Yttre Bodane har man på ett markområde, som kunde ha varit en viktig boplats, funnit ett stort antal fynd av bl. a. flinta. Att också kvinnor var verksamma vittnar den sländtrissa, som hittats av Alf Wijk i Yttre Bodane och Arthur Stams far fann en skafthålsyxa inom samma hemman.
Som uppväxt på platsen och allmänt intresserad har Alf Wijk - kanske mer än någon annan - uppmärksammat de fasta gravar och minnesmärken från forntiden som finns på hemmanet Yttre Bodane, ett område som inte bara är intressant för sin naturskönhet utan också för sitt stora antal av forngravar. Han berättar t ex att det finns 15 bronsåldersrösen i Yttre Bodanes skärgård.
Thure Langer var 1904 i Yttre Bodane och fann då flera gravar eller rösen såsom på hemmansdelen 1:22. Vid ett av dessa rösen, som har en diameter av ca 7 m finns också hällar som tyder på att i rösets mitt har funnits en stenkista och så även i det något större röset med en diameter av 9 m och med en höjd av över 1 m. I den stensättning om 5 m i diameter och som också ligger i 1:22, finns också i dess mitt rester av en stenkista.
Det finns även ett större röse eller stensättning med ca 13 m i diameter och med en höjd av 1,4 m, alltså en av de större forngravarna vid Yttre Bodane och där Thure Langer 1904 var och gjorde sina anteckningar. I närheten ligger ett röse om 5 m i diameter och även där finns stenhällar som vittnar om att även där funnits en s k stenkista.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del I, sida 39.
