Bolstad kyrka
|
Bolstad kyrka
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Bolstad | |
| Namn | Bolstad kyrka | |
| Typ | Kyrka | |
| Koordinater | 58.576012,12.483623 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Bolstads kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den är belägen i södra delen av Melleruds kommun. Byrstada kyrka är det gamla namnet på Bolstads kyrka, vilket är nedskrivet i tidiga dokument. På landsarkivet i Göteborg finns Bolstads kyrkoräkenskapsbok, från åren 1451-1578 bevarad, vilket är den äldsta kända i Sverige.
Det är en märklig kyrka främst därför att tornet är uppfört samtidigt med de äldsta delarna av kyrkan. Tillsammans med den nedre delen av mittskeppet är tornet det enda som bevarats av den ursprungliga byggnaden. Kyrkans torn är dendrondaterat (utifrån en trästock inmurad i tornet) till omkring år 1150-75 och den anses vara Dalslands äldsta daterade kyrka. Detta baserar sig på jämförelser med västgötska kyrkor som man har säker datering på. Bland annat har Bolstad ett kyrktorn som liknar kyrktornen på Kinnekulle. Dopfunten är äldst av inventarierna. Foten huggen ur rödgrå sandsten är daterad från slutet av 1100-talet och cuppan gjord av täljsten är från 1200-talets början och vid inre tornväggen, under läktaren, finns två sandstenshällar med liljemotiv som är huggna på Kinnekulle på 1200-talet.
Kyrkan nämns för första gången i skrift 1380. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan Sankte Laurentz Kirche, Sankt Lars kyrka.
Tornet nedre del och huvudskeppet är kyrkans äldsta delar. Kyrkan har byggts till under åren som gått. Mellan 1669 och 1675 förlängdes kyrkan österut med nytt kor. 1752 uppfördes den nuvarande tornspiran efter en brand. Tornets höjd är 27,6 m, varav spiran mäter 13,3 m. Kyrkan fick dagens form som korskyrka 1756-61, med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Korsarmarna som nu sätter sin prägel på kyrkan byggdes på 1760-talet för att skapa större utrymme för det växande invånarantalet.
1849 förstorades fönstren. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt - vaksamhetens symbol.
Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.
Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget 1611–13 (Brännefejden). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen "Bolstads prästgårds vänner".
Bolstad är känt för den så kallade katekesstriden i början av 1920-talet. Bolstadprosten, Lars Magnus Engström (1867–1951), drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdraget att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln Lokalförsamlingen.
Mer information
- Tidskriften "Fornvännen", nr 4 1998, sid 241-247: Bolstad Kyrka: dateringsbidrag till byggnadshistorien
