Edsleskogs Kyrka
|
Edsleskogs Kyrka
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Edsleskog | |
| Namn | Edsleskogs Kyrka | |
| Typ | Kyrka | |
| Koordinater | 59.054096,12.467079 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Edsleskogs tidiga historia präglas mycket av de pilgrmer som kom hit på sin vandring till Nidaros i nuvarande Trondheim, som på medeltiden, var norra Europas största pilgrimsmål. Vikinga kungen Olav II Haraldsson (Olav den helige) helgonförklarades år 1031 och är begravd i Nidarosdomen. St Olavsleden som leder dit, består av 9 leder (totalt 3000 kilometer) som alla går till Trodheim.
En av dessa leder går från Holm Kyrka i Mellerud via Edsleskog och vidare upp till Åmål och så småningom slutmålet Nidaros. Edsleskog var under medeltiden ett kyrkligt centrum i skara stift. Många pilgrimer besökte Nicolaus källa här och gav ofta en pilgrimsskatt. Den så kallade Nicolauspenningen. Den medeltida kyrkan byggdes på 1200 talet och var ca 40 meter lång. Den var formad som en treskeppig basilika med tvärskepp, rakslutet kor och kanske ett torn i väster. Den var en tegelkyrka, som det även funnits fler av i Dalsland i öster mot vänern.
Vid branden 1568 brann kyrkan ner till grunden och vid återuppbyggnaden blev det bara bara det medeltida mittskeppet som bildade kyrkorum. Kyrkan brann igen 1902. På den gamla kyrkoplatsen finns i dag en minnessten. Den nya kyrkan byggdes några hundra meter söder om den gamla och på södra sidan vägen. Den byggdes under åren 1902-1905. Den är ritad av Adrian Crispin Peterson som även ritat Högsäters kyrka i Dalsland.
Kyrkan har en sparsam inredning och har takstolar i nygotisk stil och blyinfattade fönster i färgat glas. Dopfunten är tillverkad 1951.
DOPFUNTEN
En volontärs minnen från utgrävningarna av Edsleskogs medeltidskyrka. På bild 1 ser vi koret på Edsleskogs medeltidskyrka och någonstans bland skuggorna, står den medeltida dopfunten som räddades undan katastrofbranden 1568 men som sedan försvann bland rasmassorna vid den slutgiltiga branden den 13 april 1902. Hur den var utformad vet vi genom Nils Månsson Mandelgrens skiss från 1869.(bild 2).
Bakom altaret ser vi konturerna av den igenmurade triumfbågen, som ledde ut till det ursprungliga koret vilket liksom sidoskeppen och korsarmarna aldrig återuppfördes efter branden 1568, det var endast mittskeppet som återställdes. Vid platsen för triumfbågen restes 1963 den nuvarande minnesstenen och hoppar vi fram till juli månad 2020 och den andra säsongens utgrävningar, öppnades ett schakt just framför minnesstenen. Varje skopa från grävmaskinen synades minutiöst och plötsligt kom det upp några föremål som tillhört någon form av konstruktion. Dessa syntes till en början svåra att identifiera men Christan Mühlenbock kunde snart hitta spår som tydligt bekräftade att det var delar av dopfunten som hittats. Jag tog bilder på samtliga varav vi ser ett par på bild 3. Delarna fördes till Lödöse och i en AI-översikt kan man numera läsa att funten konserverades och rekonstruerades av Studio Västsvensk Konservering. På en bild som Lödöse senare publicerade får vi en uppfattning om vilka delar som hittades och kunde gjutas in i rekonstruktionen. Utgrävningarna avslutades i augusti 2021. Den rekonstruerade dopfunten återfördes till Edsleskogs kyrka i början av juli 2022 och några dagar senare anlände arkeologerna till platsen för utgrävningarna för att utföra vissa efterarbeten. Som jag deltagit som volontär alla tre säsongerna och blivit bekantmed arkeologerna var det naturligt för mig att åka dit för att hälsa - och blev förstås kvar hela dagen. När församlingen efteråt bjöd arkeologerna på en måltid i kyrkans nya församlingshem kändes det naturlig för mig, att som ”amatör från orten” dra sig tillbaka men följde ändå med till kyrkan i avsikt att ta bilder på dopfunten. Där blev jag av bara farten inbjuden att delta i måltiden och dessutom möjlighet att ta bilder, inte bara på dopfunten utan också på huvudpersonerna, grävningsledaren Anton Lazarides och projektledaren fil. dr. Christian Mühlenbock. Oförglömliga minnen. -Torsten Fransson
- ↑ Källa: Info Kyrka , Arkiv Digital . Torsten Fransson,
