Ljungbergsmaden (Äspenäs soldatstom)
|
Ljungbergsmaden (Äspenäs soldatstom)
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Västergötland | |
| Socken | Gärdhem | |
| Namn | Ljungbergsmaden (Äspenäs soldatstom) | |
| Typ | Soldattorp | |
| Hemman | Äspenäs | |
| Koordinater | 58.232346,12.242008 | |
| Använt | -1897 (1907) | |
| GPS | Falskt | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Äspenäs soldatstom (n:r 378 i Västgöta-Dals regemente, Väne kompani) kallades Ljungbergsmaden, liksom flera andra bebodda platser i närheten. Namngrunden är enkel: Detta var en del av Lindveden med ljungbeväxta bergknallar omgina av madmark,
Under 1700-talet fick soldaterna här tillnamn som Asp och Aspengren. Erik Toresson Äspengren dog 1790 av sjukdom i Finland i samband med Gustav III:s ryska krig.
Efterträdaren Erik Jonsson fick tillnamnet Dal, av den enkla anledningen att det var därifrån han kom, närmare bestämt Frändefors. Vid tillträdet var han gift med Maria Johansdotter som han fick flera barn med innan hon dog runt 1800. Därefter gifte han om sig med Britta Larsdotter och fick ytterligare barn. 1807 slutade han som soldat, efter att ha lyckats klara sig helskinnad hem från Pommerska kriget. Därpå byggde han upp det närbelägna torpet Friheten och gifte sig en tredje gång.
1810 efterträddes han av Anders Persson (1785-1859), son till soldaten Per Dallöv och född på Torps soldatstom. Själv fick han det något kortare tillnamnet Löv, som väl ansågs passa bra med ortnamnet Äspenäs. Han gifte sig med Anna Persdotter (1787-1854), också hon infödd, och fick fem barn. Efter avslutad tjänstgöring odlade han, liksom sin företrädare, upp ett nytt torp på Lindveden: Solberga.
Efter att soldattjänsten hade varit vakant några år tillträdde 1833 Lars Ullholm (1813-1866). Han föddes på Enereds soldatstom i Åsaka socken, men hans far Olof Ullholm blev 1817 torpare på Ängullen i Skinnemo. Som soldat fick Lars ta över tillnamnet Löv från sin företrädare. Han gifte sig med Beata Andersdotter (1811-) med vilken han fick tio barn. 1852 begärde och beviljades han avsked, med läkarintyg på att han var oduglig till krigstjänst p.g.a "en illa läkt luxation av vänstra handleden". Avgångsbetyget var inte lysande: "Tjänt mindre väl". Återstoden av sina liv tillbringade Lars och Beata som fattighjon på olika ställen runt om i Lindveden.
Samma år som Lars avgick efterträddes han av Karl Karlsson (1829-1889). Även han kom från en soldatfamilj - fadern var Karl Rust på Rustorps soldatstom - och även han fick överta soldatnamnet Löv. Hustrun Lotta Olausdotter (1827-1909) kom från Hjärtum. 1883 fick han avsked p.g.a. sjuklighet 1882 och flyttade med Lotta till en stuga i Skinnemo.
Året därpå tillträdde Nils Andersson (1865-194?), född i Bolstad med den pensionerade soldaten Andreas Borg som far, så återigen var det en dalbo som innhade tjänsten. Även han fick tillnamnet Löv, och gifte sig med Johanna Maria Johansdotter (1862-194?) från närbelägna Hökemossen. Nils Löv var den siste soldaten i Äspenäs: 1897 fick han avsked och köpte den ena av de två gårdarna i Myrtuvan.
Därefter hyrdes soldatstommen ut ett tiotal år, men revs sedan.
