Dalsland/Ånimskog/Kingebol: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
 
(36 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=}}
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Kingebol|typ=Hemman|knord=58.919382|kost=12.528920|hemman=}}
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Kingebohl.png|vänster|ram]]
<poem>
<span style="font-size:large">'''KRONOSKATTE HEMMANET KINGEBOHL'''


== KRONOSKATTE HEMMANET KINGEBOHL ==
'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''
'''på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken'''


'''1 helt mantal'''
'''1 helt mantal'''</span>
</poem>

<div style="clear:left">

==Översikt Fastigheter==

{|class="wikitable" style="text-align: left"

!style="text-align: left"|Fastighetsbeteckning
=== Ägarförhållanden ===
!style="text-align: left"|Lokalt namn
Nedanstående ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister.
!style="text-align: left"|Notering

|-
Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer.
|1:30||Kingebols gård||

|-
Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor, kyrkoböcker,
|1:26||Sandkullen||

|-
folkbokföring och från personer i trakten.
|1:20||Högen gården||

|-
=== <u>Fastigheter</u> ===
|1:24||"Sillanders"||

|-
==== <u>Beteckning</u> ====
|1:32||Högen sommarstuga||
1:30 Kingebols gård 1:26 Sandkullen
|-

||1:25||"Änga"||
1:20 Högen gården 1:24 "Sillanders"
|-

1:32 Högen sommarstuga 1:25 "Änga"
|1:33||Högen sommarstuga||
|-

|1:37||Torpet||
1:33 Högen sommarstuga 1:37 Torpet
|-

1:38 Högen sommarstuga 1:28 Bergehagen
|-1:38||Högen sommarstuga
|-

|1:28||Bergehagen||
1:36 Skackerud gården 1:41 Bergehagen
|-

|-1:36||Skackerud gården
1:34 Skackerud sommarstuga 1:2, 1:3, 1:4 Ägs av Gyltungebyn
|-

|1:41||Bergehagen||
1:35 Skackerud sommarstuga 1:18 och 1:19 - " -
|-

1:39 Skackerud sommarstuga Malmmyra
|1:34||Skackerud sommarstuga
|-

|1:2, 1:3, 1:4|| ||Ägs av Gyltungebyn
==== '''<u>Avskrift del av ”Enskifte av Inägorna i Kingebol år 1818 – 1825”</u>''' ====
|-
''År 1818 den 20 november inställde sig undertecknad Lantmäteri Directören och tjänstgörande förste Lantmätaren i hemmanet Kingebohl 1 mantal Krono Skatte, som är beläget på Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs socken, för att i följd av Konungens Hög- Respektive Befallningshavandes remiss under d 28 i ”sistvekne” augusti månad, förrätta Enskiftesutbrytning å de inägor som tillhöra sökanden Dan Thybergs härstädes ägande hemmansdel.”''
|1:18 och 1:19|| || style="text-align: center;"|&quot;

|-
Enskiftesarbetet tog 7 år och under denna tid hade ägandeförhållanden till viss del ändrats. Några delägare hade avlidit och mark hade sålts, så att vid fördelningen av inägorna år 1825 var det även arvingar och några nya delägare som fick mark.
|1:35||Skackerud sommarstuga||

|-
===== '''Inägorna till Hemmanet Kingebohl på''' =====
|1:39||Skackerud sommarstuga Malmmyra||

|}
===== '''Dals Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken år 1825.''' =====
===Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare===
''(Anm. Td=Tunnland, Kd=Kappland. 32 Kappland =1 Tunnland)''

<u>Ägornas innehåll</u> <u>Rösning</u> <u>Taxering</u>

<u>både efter Rösningen och Taxeringen</u> Td Kd Td Kd

Täppor och kålgårdar med åker 55. 29,7 32. 19,962

Äng 86. 7,0 36. 17,675

Avrösningsmark 113. 15,7 3. 18,164

Ler och sandtag 1. 19,8

Vägar och källor <u>4. 3,5</u>

<u>Kingebols hela areal</u> 261. 11,7



<u>Ägare vid fördelningen</u> <u>Mantal</u> <u>Procent</u>

D Tyberg 1/32 3,125

John Svensson 1/32 3,125

Sven Jansson 1/32 3,125

Magnus Jonasson 5/64 och Nils Svensson 1/16 9/64 14,06

Nils Svensson 1/96 och dess

... systerdotter Katarina 1/192 1/64 1,56

Jonas Larssons arvingar och delägare 1/4 25,0

Lars Bergqvist 7/128 5,47

Anders Silanders arvingar 1/16 6,25

Änkan efter Magnus Eliasson tillika

... med dess man Tomas Andersson 9/128 7,03

Anders Anderssons arvingar 1/8 12,5

Jonas Olofssons arvingar 1/8 12,5

Olof Jonasson <u>1/16</u> <u>6,25</u>

Totalt <u>1/1</u> '''<u>100 %</u>'''

=== KINGEBOL 1:30 ===
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter 1:30.

I dagligt tal kallas gården för Kingebol.

Det var på och i närheten av Kingebols gårdsplan som de så kallade byatomterna låg före enskiftesutbrytningen år 1818-1825.

Vid enskiftet bestämdes bl a att:

''”ett allmänt kreatursvallningsställe skulle uttagas, jämte därvid befintlig källa eller brunn, med utrymme däromkring, emellan Hagarna och tomtberget vid Stallbyggnaden, under nr [?], samt ett annat vallningsställe under nr [?] eller mellan [?], med behövligt utrymme där omkring, tillika med vägar till dessa bägge vattenställen av 20 alnars bredd, till vardera, beräknad från allmänna bergevägen som leder från körervägen, emellan åkerjorden även berget och ned till Sjön, vilken väg uttages med lika bredd eller 20 alnar.”''

''Och att ”ler och sandtäkter skulle uttagas, vilket skedde på 4 särskilda ställen, som å Cartan är utmärkta.''”

Det var troligen 1825 som samfälligheterna utmättes på gårdsplanen och längs med landsvägen. Detta för att alla hemmansägarna i Kingebol skulle få väg till sjön och tillgång till andra viktiga ställen. Samfälligheterna försvann genom lantmäteriförrättning år 2006. De kom därefter att tillhöra fastigheten 1:30. Fastigheterna på östra sidan av landsvägen 1:24, 1:25 och 1:26 fick i samband med förrättningen parkeringsplatser vid Ropareberget vid Ånimmens strand och andelar i Kingebols samfällighetsförening, som förvaltar vägen till sjön.

Nu finns det bara en samfälld mark kvar i Kingebol. Den ligger i nordost, vid Torpet, och gränsar till Galmen och Säbyn.

Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera personer.

===== '''<u>31/64 mtl</u>''' =====
Hela fastigheten, nuvarande 1:30, är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol. De södra fastigheterna (15/64 mtl) i Kingebol, 1:18, 1:19, 1:4, 1:3 och 1:2 ägs sedan många år tillbaka av Gyltungebyns ägare.

===== <u>1831-1864 ägare/delägare Carl Svensson</u> =====
Brukaren och nämndemannen Carl Svensson (1797-1872) flyttade från Säbyn till Kingebol 1831. Han var född i Långerud i Fröskog. I husförhör från år 1861 står det att han var ägare och häradsdomare. Hans hustru hette Lisa Pettersdotter, f 1797 i Sannebohl, Ånimskog. Hennes föräldrar var nämndemannen Petter Andersson och Britta Olofsdotter. Carl Svensson och Lisa Pettersdotter fick 8 barn. Första barnet Sara Maja föddes 1818 och år 1841 föddes det åttonde barnet Gustaf Adolf.

Carl Svensson flyttade med sin hustru till Vingnäs 1/11 1864 och Kingebol överlät han samma år till yngsta sonen Gustaf Adolf. Carl Svensson dog i Vingnäs 8/1 1872.
Enligt bouppteckningen ägde han ingen fast egendom vid sin död. De många gårdar, som han hade köpt i trakten, hade han redan överlåtit på sina barn. I bouppteckningen står det att han och hustrun genom testamente överlåtit ”1/2 mtl Wingnäs med Strömens qvarn” till den avlidne sonen Sven Petters fyra barn, som sedan de blivit föräldralösa bodde hos farföräldrarna i Vingnäs.

===== <u>1864-1879 ägare Gustaf Adolf Karlsson, son till Carl Svensson</u> =====
Enligt husförhör avseende åren 1863-1871 bodde Gustaf Adolf Karlsson (1841-1879), i Kingebol, tillsammans med sin första hustru Maja Kajsa Larsdotter (1845-1871) från Fröskog.

<u>De fick barnen</u>:

Karl Linus f 1863

Maria Adolfina f 1865

Lisa Kristina f 1866

Anna Laura (1868-1872) och

Lars Gustaf (1871-1871).

Den första hustrun avled 23/12 1871 och Gustaf Adolf Karlsson gifte sig en andra gång, 22/11 1872, då med Inga Sofia Eriksdotter, f 1844 i Bollsbyn. De fick sonen Erik Johan Adolf den 11/6 1873. Gustaf Adolf Karlsson avled 11/1 1879.

===== <u>1879-1896 ägare Gustaf Adolf Karlssons dödsbo</u> =====
Nya ägare till gården blev änkan och den bortgångne makens omyndiga barn i första äktenskapet och deras gemensamma son Erik Johan Adolf Karlsson (som senare fick namnet Kignell).

Änkan Sofia bodde med sin son Erik Johan Adolf i Bollsbyn under tiden nov. 1883 – nov. 1884. Sen flyttade de tillbaka till Kingebol.

Delägaren, sonen som flyttade till USA 1885, (Charles) Karl Linus Gustavsson sålde sin del till syskonen år 1890.

Enligt avskrift av annons i Åmålsposten januari 1889 utböjds Kingebol 31/64 mtl till arrende. Arrendator blev Gustaf Adolf Hahne, f 1852 i Bjurkärn i Värmland. Han flyttade till Kingebol 1890 tillsammans med sin hustru. Hahne gjorde konkurs i december 1893 och familjen flyttade från Kingebol i oktober 1894.

===== <u>1896-1896 ägare Jan Petter Larsson från Laxarby</u> =====
G A Karlssons arvingar, änkan Sofia Karlsson, Adolfina Karlsson med hennes man S Hedlund, Elise [Lisa] Karlsson med hennes man A E Jansson och Erik Johan Adolf Karlsson-Kignell, sålde sina 31/64 mtl till Jan Petter Larsson (1834-1896) enligt köpebrev 12 mars 1896.

Jan Petter Larsson från Heden i Laxarby flyttade till Kingebol den 4/4 1896 tillsammans med hustrun Maria Olofsdotter f 1838 och två barn Olof Adolf f 1870 och Edla Maria f 1876.

De hade äldre barn, några var utflyttade och några var avlidna:

Elisabeth f 1856

Alma f 1858

Anders Alfred (1860-1862)

Hedda Wilhelmina (1863-1863)

Anders August f 1864 och

Gustaf (1866-1867)

Ägaren Jan Petter Larsson avled efter att ha bott knappt 1 månad i Kingebol, den 28/4 1896.

===== <u>1896-1898 ägare Jan Petter Larssons dödsbo</u> =====
Enligt bouppteckning 27 juni 1896 blev de nya ägarna till 31/64 mtl änkan Maria Olofsdotter, sonen Olof Adolf, dottern Elisabeth med maken Mårten Jansson, dottern Alma med maken Alfred Wingberg och dottern Edla Maria. Kingebol 31/64 mtl var upptaget till taxeringsvärdet 13400 kr i bouppteckningen.

===== <u>1898-1911 ägare Kristina Olsson i Steneby</u> =====
Den 14 mars 1898 blev, enligt köpebrev, hemmansägare Kristina Olsson (1829-1911) i Enet, Steneby, ny ägare till 31/64 mtl. Kristina Olsson var änka sedan 1876. Uppgifter har inte hittats som visar att hon var släkt med tidigare ägare och inte heller att hon flyttade till Kingebol.

Den 30 november 1908 flyttade tre av Kristina Olssons barn, från Steneby till Kingebol. Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina <u>Amalia</u> Olsson.

===== <u>1911-1912 ägare Kristina Olssons dödsbo</u> =====
Änkan Kristina Olsson avled 1911 i Steneby, och nya ägare blev barnen Gustaf Hjalmar Olsson f 1859, Olof Gottfrid Olsson f 1861, Torsten Albert Olsson f 1863, Anton Olsson f 1866, Emil Olsson f 1868 och Kristina Amalia Olsson f 1870.

===== <u>1912-1917 ägare syskonen Torsten Albert, Emil och Amalia Olsson</u> =====
Gustaf, Olof och Anton sålde sina andelar till syskonen. Nya ägare blev Torsten Albert Olsson, Emil Olsson och Kristina Amalia Olsson enligt lagfarter 30 sept. 1912 och 16 febr. 1914.

===== <u>1917-1919 ägare AB Mangan</u> =====
Enligt köpebrev av den 10 januari 1917 sålde syskonen Olsson gården till AB Mangan. Syskonen Olsson flyttade till Skållerud 18/10 1917 och därifrån, som hyresgäster, till Gyltungebyn 22/11 1919.

===== <u>1919-1922 ägare AB Mangano-Silicium</u> =====
Enligt avhandling 28 dec 1918 och lagfart 14 april 1919 sålde bolaget AB Mangan Kingebol till AB Mangano-Silicium. Disponenten för AB Mangan, Ernst Albin Ericson med hustru flyttade från Kingebol till Stockholm 22/11 1921. De hade då bott i Kingebol i 3 år.

===== <u>1922-1922 ägare Petter Eliasson och Thor Westin</u> =====
Vid exekutiv auktion den 8 februari 1922 inropades Kingebol 31/64 mtl av nämndemannen Petter Eliasson i Hult, Ånimskog, och fd förvaltaren och arrendatorn Thor Westin i Kingebol. Detta enligt köpebrev 22 mars 1922 och lagfart 10 april 1922.

===== <u>1922-- ägare syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson</u> =====
Samma dag som Eliasson och Westin köpte de 31/64 mtl sålde de dessa till de tidigare ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, enligt lagfart 10 april 1922. Syskonen Olsson flyttade tillbaka till Kingebol år 1922.

===== <u>--1963 ägare syskonen Olsson och dödsbon efter syskonen</u> =====
Albert Olsson avled 1939, Amalia Olsson 1959 och Emil Olsson i nov 1961. Emil bodde den sista tiden på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

===== <u>AB Mangans tid</u> =====
Under AB Mangans tid i Kingebol byggdes det fyra hus på gården. Grus hämtades på Ekekullen söder om Sandkullen. Ett sågverk uppfördes vid ”Vassen” intill Ånimmen. Grundstenarna till sågverket finns kvar än idag. Dessutom uppfördes en transformator som gav 110 V, som levererades ut till husen i trakten. Malmen som bröts i gruvorna på Kingebols skog transporterades under vintern till en brygga vid Ånimmen, nedanför gården, och hämtades senare med båt.

===== <u>Boende</u> =====
<u>Hus nr 1</u>: Det här är det äldsta huset, så i det bodde troligen häradsdomaren Carl Svensson, hans son Gustaf Adolf Karlsson och Jan Petter Larsson med sina familjer. På Mangans tid var det förmodligen disponentbostad.

År 1930 flyttade kontoristen och ordf. i kommunalnämnden Erik Olsson, f 1881 i Fröskog, till Kingebol, och till detta hus, med sin mor Gustafva Fredrika Johansson f 1855.

<u>I hus nr 2</u>: Här bodde ägarna, syskonen Albert, Emil och Amalia Olsson, från 1908 tills de dog, med undantag åren då AB Mangan var ägare. Den allra sista tiden bodde Emil på ålderdomshemmet Lilla Bräcke.

<u>Hus nr 3</u>: Virket till huset kommer delvis från torpet V Ulverud. Huset höjdes på Mangans tid. Änkan Hedvig King bodde där på 40-talet.

<u>Hus nr 4 arrendatorbostaden</u>: Huset består av två lägenheter.

Under åren 1920-1930 var Thor Westin arrendator i Kingebol. Han kom med sin familj från Skaraborgs län.

21/8 1931 flyttade arrendatorn Josef Oskar Martin Nilsson, f 1894, från Fagerhult i Kalmar län, till Kingebol. Han var ensamstående. Den 22/11 1935 flyttade han därifrån.

Från 1935 var Karl Frödén arrendator. Karl Frödén och hustrun Nanna Wik kom inflyttande från USA till Kingebol 1910. Deras son Harry föddes 28/9 1910 i Ånimskog. Karl Frödén var son till Alfred Magnusson, som 1906 blev ägare till fastigheten nuvarande 1:24 i Kingebol. Troligen bodde Frödéns hos föräldrarna den första tiden. Karl Frödén köpte fastigheterna Galmen 1:2 och 1:3 i mars 1913 och familjen flyttade dit 1914. Från 1935 var Frödén arrendator i Kingebol och bodde där.

Karl Frödén köpte omkring 1940 skolhuset i Skogsgården.

===== <u>Ekplantering</u> =====
Vid torpruinen Vinterhålet finns en ekplantering bestående av ca 25 träd, som Emil Olsson planterade på 40-talet.

=== KINGEBOL 1:20 HÖGEN ===
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot Säbyn ligger Kingebol 1:20, Högen, som omfattar 3/32 mtl.

===== <u>1768 [ägare?] Nils Hendrichsson</u> =====
Enligt husförhör 1768 bodde klockaren Nils Hendrichsson på Högen. Han var född 1696. Redan 1736 bodde han i Kingebol med sin hustru Marit Andersdotter och barn, men det står inte i husförhörsboken på vilket ställe de bodde då. Han kan alltså ha bott på Högen före 1768.

===== <u>1843-1865 ägare Katrina Pettersdotter och hennes make Lars Gustaf Nilsson</u> =====
Katrina Pettersdotter (1834-1880) blev ägare till Kingebol 1:20, 1/64 mtl, enl. arvskifte 1843 efter fadern Petter Jonasson (1802-1837), som var sonson till Annicka Persdotter (1728-1785) i Kingebol. Katrina var gift med Lars Gustaf Nilsson från Bröteln och de var bosatta i Bröteln.

===== <u>1865-1869 ägare Johannes Pettersson</u> =====
Enligt köpebrev 1865 och lagfart 1875 blev hemmasonen Johannes Pettersson (1836-1869) ny ägare till Katrinas 1/64 mtl. Johannes var bror till Katrina.

===== <u>1869-1880 ägare Johannes Petterssons dödsbo</u> =====
Johannes Pettersson avled 1869 i lungsot. Johannes var ogift. Katrina Pettersdotter blev därmed ägare/delägare igen.

===== <u>1880-1881 ägare Katrina Pettersdotters dödsbo</u> =====
Enligt bouppteckning i mars 1880 efter Katarina Pettersdotter blev Katarinas barn Karl Peter, Nils Fredrik, Johannes och Olof Larsson och Anna Laura Larsdotter nya ägare till 23/768 mtl, enligt lagfart 1892.

===== <u>1881-1890 ägare halvbrodern August Bryngelsson (King)</u> =====
Enligt köpebrev 18 mars 1881 köpte Katrinas Pettersdotters halvbror August Bryngelsson (1844-1890) 23/768 mtl. (Lagfart 1892.) August Bryngelsson var son till Stina Jonasdotter och Bryngel Jonasson (1813-1876). August Bryngelsson var fältjägare och fick namnet King. Han gifte sig 1872 med Anna Kajsa Olsdotter, född 1849 i Glava, Värmlands län, och de bosatte sig på Högen.

Deras barn föddes i Ånimskog:

Anna Augusta (1873-1879). Hon dog i scharlakansfeber 3 okt.

Stina Lisa (1876-1879). Hon dog också i scharlakansfeber, den 10 okt.

Johannes (1878-1956)

Adolf (1880-1928)

Stina Lisa (1882-1887)

Betty (1885-1971)

Karl (1887-1912)

Mathilda (1889-1969).

Efter August Bryngelsson Kings död 1890, ägdes Högen av änkan/modern Anna Kajsa (Lisa) Olsdotter och övriga arvingar i olika konstellationer. Enligt arvskifte 1891 och lagfart 1892.

===== Vägen till Högen =====
På 50-talet fanns det bilväg till Högen gent över Kingebols (1:30) ägor, med början till höger om Lidret. Nu är den gamla vägen i ordningställd. Den går i skogskanten väster om Kingebols gärden.

===== <u>Avstyckade fritidstomter</u> =====
På Högens mark har tre fritidstomter avstyckats vid sjön Ånimmen.

===== Torpruinen Högtorp =====
På fastigheten Högen finns en torpruin efter huset Högtorp. Den ligger sydväst om Kungerud nära gränsen till Galmen. I boken ”Torpruiner i Åmåls kommun” har torpruinen nr 111. Där står det följande; ”''Sven Petter Pettersson, f 15/9 1870, var skicklig byggnadssnickare. Han förfrös båda benen, som måste amputeras, och satt sedan i rullstol på L. Bräcke''.”

Efterforskning visar att han hette Eriksson och var son till Erik Johan Eriksson f 1834 och hans hustru Märta Kristina (Fredriksdotter) Silander f 1864, i Kingebol.

Stugan på Högtorp såldes till brännved för 150 kr den 16 december 1945. Huset revs två dagar senare.

Från Öfvre Luleå kom i maj 1911 familjen Holmberg inflyttande till Högtorp. Familjen bestod av Johan Axel, gruvarbetare, född 1872 i Karbinning, hustrun Karolina Eliasson född 1875 i Söderbärke och deras fyra barn Gustaf Ragnar, Märta Axelia, Sven Axel och Bror Helge. Familjen flyttade år 1926 till Vassåker i Fröskog.

Högtorps närmaste ställe är Galmen 1:7.

Mellan Högtorp på Högens skog och Galmen 1:7 ligger en smal skogsremsa tillhörande Kingebol 1:30.

Till Högtorp och till Galmen 1:7 kommer man via ”Torpegatan”. I samband med en grusgrops tillkomst [på 1950-talet?] på Galmen 1:3 byggdes det bilväg över Galmens åkrar till fastigheten Galmen 1:7.

==Skackerud==
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

=== TRE GÅRDAR MED GEMENSAM HISTORIA ===
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

===== <u>Enskifte år 1818-1825</u> =====
Vid Enskifte av Kingebols inägor erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.

Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

==Sandkullen==
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

==Silanders==
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

==Kingebol 1:25==
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] bildades.

==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].

==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

=== FASTIGHETER SOM ÄGS AV GYLTUNGEBYNS ÄGARE ===
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.
De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1''/4 uti Kingebol''”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.


Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare.
Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

Det finns inga byggnader på fastigheterna.


{|class="wikitable"
{|class="wikitable"
Rad 346: Rad 71:
|}
|}


På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna Hålan, Klypa och Ängen.
På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna [[Dalsland/Ånimskog/Hålan|Hålan]], [[Dalsland/Ånimskog/Klypa_(Kingebol)|Klypa]] och [[Dalsland/Ånimskog/Ängen_(Kingebol)|Ängen]].


==Kingebols gård==
==== <u>Torp och gårdslämningar i Kingebol</u> ====
Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter [[Dalsland/Ånimskog/Kingebols gård|Kingebol 1:30 (Kingebols gård)]]. I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.
På hemmanet Kingebol finns det 15 torpruiner. alla på östra sidan om landsvägen.


==Högen==
==== <u>Namn på backar och vägar</u> ====
På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot [[Dalsland/Ånimskog/Säbyn|Säbyn]] ligger [[Dalsland/Ånimskog/Högen_(Kingebol)|Kingebol 1:20, Högen]], som omfattar 3/32 mtl.
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.


==Skackerud==
Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).
[[Dalsland/Ånimskog/Skackerud|Skackeruds mark (Kingebol 1:36)]], 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.


==Tre gårdar med gemensam historia==
Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.


===Enskiftet år 1818-1825===
===== (Avskrift) RÖSTLÄNGD FÖR VAL TILL TILL RIKSDAGENS ANDRA KAMMARE =====
Vid [[Dalsland/Ånimskog/KingebolEnskifteInägor|Enskifte av Kingebols inägor]] erhöll avlidne skräddaren '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Märtha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med '''Anders Jonasson''' (1799-1831) och tredje gången 1832 med '''Johannes Andersson'''.


Framlidne '''Lars Bergqvists''' (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.
===== ÄVENSOM KOMMUNAL RÖSTLÄNGD FÖR ÅNIMSKOGS SOCKENS ÖSTRA VALDISTRIKT I ÅNIMSKOGS KOMMUN UPPRÄTTADE ÅR 1946 =====
[Alla boende i Kingebol]


Änkan efter '''Magnus Eliasson''' (1770?-1820), '''Maria Andersdotte'''r (1783-1859), då gift med '''Thomas Andersson''', fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.
KINGEBOL HEMMANSÄGARE OLSSON, EMIL f 1868


Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor '''Maria Olofsdotter''' hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.
HEMMANSÄGARE OLSSON, KRISTINA AMALIA f 1870


I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”''Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal''”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.
F. HUSHÅLLERSKA LARSSON, EMMA AXELIA f 1880


===Sandkullen===
F. SMEDMÄST. JANSSON, JOHAN f 1860
[[Dalsland/Ånimskog/Sandkullen|Sandkullen]], Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.


===Silanders===
HEMMANSÄG. JANSSON, HENNING f 1905
Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne '''Anders Silanders''' (1784-1823) efterlämnade änka '''Martha Nilsdotter''' (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande [[Dalsland/Ånimskog/Silanders|1:24 (Silanders)]], 1:25 och 1:26.

H. ESTER GUNVOR f 1914

HEM.ÄG.ÄNKA KING, HEDVIG f 1888

STATIONSKARL KING, ADOLF GUNNAR f 1921

HEMMANSÄGARE KING, ARTUR VILLIAM f 1909

H. TYRA LILLY f 1913

HEM.ÄG.ÄNKAN VIKMAN, HULDA f 1871

HEMMANSÄGARE PETERSSON, GUSTAF HOLGER f 1913

H. ANNA SOFIA f 1909

SMÅBRUKSÄGARE OLSSON, KARL GUSTAF f 1874

SMÅBRUKSÄGARE PETERSSON, ERIK EMIL f 1867

H. EMMA CHARLOTTA f 1872

D. ASTRID EMILIA f 1902

JORDBR.ARB. PETERSSON, HILDING VERNER f 1908

TRAKTORSKÖTARE BLIXT, OSKAR f 1895

H. HANNA KRISTINA f 1897

SÅGV.FÖRMAN BLIXT, SIGFRID f 1905

H. ANNA ELISA f 1906

F. HUSHÅLLERSKA KARLSSON, SOFIA f 1860

F. HEMBITRÄDE JANSSON, OLGA MARIA f 1908

ARRENDATOR HÄRD, KARL GUNNAR f 1903

H. GUNBORG f 1902


===== Avskrift; Nedanstående är hämtat från Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet. =====

===== FISKET I ÅNIMMEN =====
Inom området i Kingebol nr 1, om 26,0 ha, utgörande 1,636 % av sjön är fisket samfällt för:

'''Fastighet''' '''Mantal''' '''Andel procent'''

'''i skifteslaget''' '''i sjön'''

Kingebol 1:2 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:3 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:4 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:18 3/64 4,7 0,077

Kingebol 1:19 3/32 9,4 0,154

Kingebol 1:20 3/32 9,4 0,154

Kingebol 1:24 1/36 2,8 0,046

Kingebol 1:25 1/288 0,04 0,006

Kingebol 1:26 1/32 3,1 0,051

Kingebol 1:30 31/64 48,4 0,792

Kingebol 1:35 --andel för 1/80 1,2 0,019

Kingebol 1:36 4/32 totalt

andel för 9/80 <u>11,3</u> <u>0,184</u>
= '''1,0 99,64 % 1,636 %'''


===Kingebol 1:25 (Änga)===
År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och [[Dalsland/Ånimskog/Kingebol 1:25|Kingebol 1:25]] (Änga) bildades.


==Torpet==
Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för [[Dalsland/Ånimskog/Löfås|Torpet eller Löfås]].


==Bergehagen==
Ett skifte, som kallades [[Dalsland/Ånimskog/Bergehagen|Bergehagen]], avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.


==Gårdar, torp och andra platser i Kingebol==
==== Platser som tillhör hemmanet ====
På hemmanet Kingebol finns {{#ask: [[Har socken::Ånimskog]] [[Har sidtyp::Plats]] [[Har socken::Ånimskog]] [[Har hemman::Kingebol]]|format=count}} platser i Sockipedia.


{{#ask:
{{#ask:
Rad 469: Rad 125:
[[ har socken::Ånimskog]]
[[ har socken::Ånimskog]]
| format=count }} platser)
| format=count }} platser)

==Namn på backar och vägar==
Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

==Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)==
En [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftRöstlängd|avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt]] anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

==Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)==
Här finns [[Dalsland/Ånimskog/KingebolAvskriftFiskeriförening|en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar]] vid Ånimmens Fiskeriförening.

==Källor==
===Ägarförhållanden===
Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Nuvarande version från 25 november 2025 kl. 15.39

Lägg till ny plats
Kingebol
Landskap Dalsland
Socken Ånimskog
Namn Kingebol
Typ Hemman
Koordinater 58.919382,12.528920
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.


KRONOSKATTE HEMMANET KINGEBOHL

på Dahls Land i Tössbo Härad och Ånimskogs Socken

1 helt mantal

Översikt Fastigheter

Fastighetsbeteckning Lokalt namn Notering
1:30 Kingebols gård
1:26 Sandkullen
1:20 Högen gården
1:24 "Sillanders"
1:32 Högen sommarstuga
1:25 "Änga"
1:33 Högen sommarstuga
1:37 Torpet
1:28 Bergehagen
1:41 Bergehagen
1:34 Skackerud sommarstuga
1:2, 1:3, 1:4 Ägs av Gyltungebyn
1:18 och 1:19 "
1:35 Skackerud sommarstuga
1:39 Skackerud sommarstuga Malmmyra

Fastigheter som ägs av Gyltungebyns ägare

De fem södra fastigheterna, öster om landsvägen ägs av Gyltungebyns ägare. De kan ha kommit att tillhöra Gyltungebyn redan i slutet av 1700-talet då arv skiftades efter Olof Bryngelsson (1720-1773) och Annicka Persdotter (1728-1785), som enligt bouppteckningen ägde ”1/4 uti Kingebol”. Dottern Catharina Olofsdotter (1752-1808) var gift med Nils Bryngelsson (1741-1811) på Gyltungebyn.

Fastigheterna har ingått vid köp och försäljning samtidigt som gården Gyltungebyn har bytt ägare. Det finns inga byggnader på fastigheterna.

Fastighetsbeteckning Mantal
KINGEBOL 1:18 3/64
KINGEBOL 1:19 3/32
KINGEBOL 1:4 1/32
KINGEBOL 1:3 1/32
KINGEBOL 1:2 1/32
Totalt 15/64 mtl

På kullarna mellan åkrarna finns torpruinerna Hålan, Klypa och Ängen.

Kingebols gård

Den största fastigheten i hemmanet Kingebol heter Kingebol 1:30 (Kingebols gård). I dagligt tal kallas gården för Kingebol. Genom arvskiften ägdes fastigheten 1:30, eller andelar av densamma, tidvis av flera olika personer. Hela fastigheten är 31/64 mtl, nästa halva hemmandet Kingebol.

Högen

På västra sidan om landsvägen och vid gränsen mot Säbyn ligger Kingebol 1:20, Högen, som omfattar 3/32 mtl.

Skackerud

Skackeruds mark (Kingebol 1:36), 4/32 mtl, ligger på båda sidor om landsvägen.

Tre gårdar med gemensam historia

Gårdarna 1:24, 1:25 och 1:26, på östra sidan om landsvägen, har en gemensam historia. En person som figurerade tidigt i sammanhanget var Anders Silander. På senare tid var det Silanders styvson Anders Otto Andersson, född 1826. Både han och hans ättlingar kallade sig för Silander och flera bodde kvar i Kingebol till mitten av 1900-talet.

Enskiftet år 1818-1825

Vid Enskifte av Kingebols inägor erhöll avlidne skräddaren Anders Silanders (1784-1823) efterlämnade änka Märtha Nilsdotter (1788-1867) och barn, som tillsammans ägde 1/16 mantal av hela Kingebol, nuvarande fastigheterna 1:24, 1:25 och 1:26. Familjen Silander blev då tvungen att flytta sitt hus, som de troligen hade på kullen norr om Skackerud. Märtha Nilsdotter gifte sig för andra gången 1825, då med Anders Jonasson (1799-1831) och tredje gången 1832 med Johannes Andersson.

Framlidne Lars Bergqvists (1756-1821) son Olof Larsson och dotter Katarina Larsdotter, som tillsammans ägde 7/128 mantal, flyttade från gamla Bytomten, där de flesta hus var samlade, och fick troligen sina ägor på torpet Ekekullen, söder om Sandkullen.

Änkan efter Magnus Eliasson (1770?-1820), Maria Andersdotter (1783-1859), då gift med Thomas Andersson, fick bo kvar på gamla Bytomten med stugbyggnaden, men hennes ladugård fick flyttas. Hon ägde 9/128 mantal.

Maria Andersdotter var styvdotter till ovannämnde, Lars Bergqvist. Maria Andersdotters mor Maria Olofsdotter hade gift sig för andra gången (1791) med Lars Svensson Bergqvist och de hade 3 barn tillsammans.

I protokollet från första mötet år 1818, när Enskiftesprojektet startade, står det, att ”Magnus Eliasson närvarande, som tillika med Lars Bergqvist och dennes omyndiga barn äger tillhopa 1/8 mantal”. År 1825 när skiftet fastställdes, hade både Magnus Eliasson och Lars Bergqvist, samt hustrun Maria Olofsson avlidit, och det blev deras arvingar som erhöll ägorna, se nedan.

Sandkullen

Sandkullen, Kingebol 1:26, ärvd av Maria Anderssdotter 1832.

Silanders

Vid Enskifte av inägorna i Kingebol år 1818-1825 erhöll avlidne Anders Silanders (1784-1823) efterlämnade änka Martha Nilsdotter (1788-1867) och barn, ägorna nuvarande 1:24 (Silanders), 1:25 och 1:26.

Kingebol 1:25 (Änga)

År 1897 gjordes hemmansklyvning av inägorna och Kingebol 1:25 (Änga) bildades.

Torpet

Fd soldattorpet till hemmanet Kingebol kallas i husförhörsböckerna för Torpet eller Löfås.

Bergehagen

Ett skifte, som kallades Bergehagen, avstyckades från Kingebol 1:2 den 21/10 1924 och fick beteckningen Kingebol 1:28.

Gårdar, torp och andra platser i Kingebol

På hemmanet Kingebol finns 22 platser i Sockipedia.

NamnTyp
BergaTorp
Ekekullen (Kingebol)Torp
FjallerudTorp
Fornlämningar i KingebolFornlämning
HålanTorp
Högen (Kingebol)Gård
HögtorpTorp
Kingebols gårdGård
Klypa (Kingebol)Torp
LöfåsSoldattorp
MyrebergTorp
Norra Rönningen (Kingebol)Torp
SandkullenGård
SilandersTorp
Silanders (Kingebol)Torp
SkackerudTorp
Södra Rönningen (Kingebol)Torp
VinterhåletTorp
Västra UlverudTorp
Ängen (Kingebol)Torp
ÅsebergTorp
Östra UlverudTorp

Tabellen visar (22 platser)

Namn på backar och vägar

Landsvägen som går genom Kingebol från söder till norr är backig och krokig. Den kallas för Getryggen. Backarna har namn. Backen vid verkstaden på Gyltungebyn kallas för Ekebacken. Där finns en mycket gammal ek. Nästa backe ligger på Hemmanet Kingebol. Den kallas för Lilla Klypebacken, sen kommer en stor uppförsbacke som kallas Klypebacken. Den ligger mitt för torpruinen Klypa. Utförsbacken som kommer därnäst kallas för Kistebacken. Sen, när man har kommit ut ur skogen, kommer en utförsbacke och det är Kingebolsbacken och nästa backe kallas Skackerebacken. Sen fortsätter vägen över Säbybäcken och in på Säbyn.

Vägen till Torpet, Kingebol 1:37 och Högtorp, kallas Torpegata (”a” som i att).

Röstlängd till val för Riksdagens Andra Kammare (Avskrift)

En avskrift för röstlängden i Ånimskogs Sockens Östra Valdistrikt anger alla personer som bodde i Kingebol 1946.

Ånimmens Fiskeförening, en lista troligen daterad i början av 1980-talet (Avskrift)

Här finns en avskrift från en förteckning över olika fastigheters andelar vid Ånimmens Fiskeriförening.

Källor

Ägarförhållanden

Ägarförhållanden är hämtade i avskrifter av Tingsrättens Fastighetsregister. Genom arvskiften ägdes fastigheterna eller andelar därav tidvis av flera personer. Andra uppgifter kommer från Lantmäteriet Historiska kartor och kyrkoböcker, samt folkbokföring och från personer i trakten.

Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Ånimskog/Kingebol&oldid=33861”