Dalsland/Ånimskog/Bräcketorpet: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 8: Rad 8:
|typ=Torp
|typ=Torp
}}
}}
Lyckas man följa den nästan helt igenväxta stigen från Tanom och rakt västerut kommer man
Lyckas man följa den nästan helt igenväxta stigen från [[Dalsland/Ånimskog/Tanom|Tanom]] och rakt västerut kommer man
efter ungefär 20 minuters vandring till
efter ungefär 20 minuters vandring till
Bräcketorpet. Här vid Bräcketjärnet låg ett av
Bräcketorpet. Här vid [[Dalsland/Ånimskog/Bräcketjärnet|Bräcketjärnet]] låg ett av
Ånimskogs vackraste torpställen. Bebyggelsen
[[Dalsland/Ånimskog|Ånimskogs]] vackraste torpställen. Bebyggelsen
låg uppe på en liten höjd och i den mjuka sluttningen ner mot det blå glittrande tjärnen utbredde sig åkrar och ängar kantade av storskogen både i norr och söder. Det märkliga är
låg uppe på en liten höjd och i den mjuka sluttningen ner mot det blå glittrande tjärnen utbredde sig åkrar och ängar kantade av storskogen både i norr och söder. Det märkliga är
att stora delar av åkermarken fortfarande är öppen, och besökaren kan ännu idag få en föreställning om vilken idyll detta torp utgjorde.
att stora delar av åkermarken fortfarande är öppen, och besökaren kan ännu idag få en föreställning om vilken idyll detta torp utgjorde.
Rad 42: Rad 42:
Erik Strömstedt och hans hustru Lena
Erik Strömstedt och hans hustru Lena
Göransdotter, som ursprungligen kom från
Göransdotter, som ursprungligen kom från
Småland, slog sig ner med sin familj på
[[Småland]], slog sig ner med sin familj på
Kilsnäset 1792. De skulle komma att befolka torpet i tre generationer framåt. Sonen Göran Eriksson och hans hustru Lisa Andersdotter fick
Kilsnäset 1792. De skulle komma att befolka torpet i tre generationer framåt. Sonen Göran Eriksson och hans hustru Lisa Andersdotter fick
nio barn, varav fem dog i tidig ålder. Det tycks
nio barn, varav fem dog i tidig ålder. Det tycks
Rad 49: Rad 49:


Görans son Erik, som föddes 1799, flyttade i
Görans son Erik, som föddes 1799, flyttade i
unga år till Bräcke och var sedan sjöman under
unga år till [[Dalsland/Ånimskog/Bräcke|Bräcke]] och var sedan sjöman under
en tid innan han övertog Bräcketorpet och brukade det fram mot mitten av 1800-talet. Han
en tid innan han övertog Bräcketorpet och brukade det fram mot mitten av 1800-talet. Han
hämtade sin hustru, Maria Andersdotter, i
hämtade sin hustru, Maria Andersdotter, i
Skållerud och tillsammans fick de åtta barn.
[[Dalsland/Skållerud|Skållerud]] och tillsammans fick de åtta barn.
Kanske blev de många barnsängarna för ansträngande för Maria, för hon dog endast 43 år
Kanske blev de många barnsängarna för ansträngande för Maria, för hon dog endast 43 år
gammal. Erik levde ända till 1875.
gammal. Erik levde ända till 1875.
Rad 65: Rad 65:
Johannes Jansson, som var den näste i raden
Johannes Jansson, som var den näste i raden
står emellertid upptagen som torpare fram till
står emellertid upptagen som torpare fram till
1882, då han med sin hustru Gertrud Svensdotter och fyra söner flyttade till Anolfsbyn.
1882, då han med sin hustru Gertrud Svensdotter och fyra söner flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Annolfsbyn|Anolfsbyn]].


Efter några år, närmare bestämt 1887, flyttade
Efter några år, närmare bestämt 1887, flyttade
Erik Magnus Johansson till Bräcketorpet med
Erik Magnus Johansson till Bräcketorpet med
sin familj från Övre Salebol. Han och hustrun
sin familj från [[Dalsland/Ånimskog/Övre Salebol|Övre Salebol]]. Han och hustrun
Charlotta hade tjänat dräng och piga på gården
Charlotta hade tjänat dräng och piga på gården
och funnit varandra och bildat familj. När de nu
och funnit varandra och bildat familj. När de nu
Rad 78: Rad 78:
barn. Johan Fridolf 1889, Hildor 1892 (dog i
barn. Johan Fridolf 1889, Hildor 1892 (dog i
späd ålder) och Hilda 1895. Familjen flyttade
späd ålder) och Hilda 1895. Familjen flyttade
1897 till Stora Kilane och 1908 köpte Erik Magnus Vesterås (se dito).
1897 till [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora Kilane]] och 1908 köpte Erik Magnus [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås|Vesterås]].
Det är troligt att Erik Magnus Johansson var
Det är troligt att Erik Magnus Johansson var
den siste torparen på Bräcketorpet. Alla byggnader revs ner i början av 1900-talet, och åkrarna och ängsmarkerna inhägnades för bete.
den siste torparen på Bräcketorpet. Alla byggnader revs ner i början av 1900-talet, och åkrarna och ängsmarkerna inhägnades för bete.
Boningshuset kom att flyttas till Charlotten och
Boningshuset kom att flyttas till Charlotten och
tjänstgör där som lillstuga än i dag.
tjänstgör där som lillstuga än i dag.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 33-35.</ref><ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 91.</ref>

{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=33-35}}
== Källor ==
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=91}}
<references />


==== Inventeringar ====
==== Inventeringar ====

Nuvarande version från 17 maj 2025 kl. 18.25


Socken: Ånimskog Hemman: Nedre Kilane Platsnamn: Bräcketorpet Typ: Torp Koordinater: [58.8549011,12.4604793] Visa på Kartbild.com


Lyckas man följa den nästan helt igenväxta stigen från Tanom och rakt västerut kommer man efter ungefär 20 minuters vandring till Bräcketorpet. Här vid Bräcketjärnet låg ett av Ånimskogs vackraste torpställen. Bebyggelsen låg uppe på en liten höjd och i den mjuka sluttningen ner mot det blå glittrande tjärnen utbredde sig åkrar och ängar kantade av storskogen både i norr och söder. Det märkliga är att stora delar av åkermarken fortfarande är öppen, och besökaren kan ännu idag få en föreställning om vilken idyll detta torp utgjorde. Långt in i mitten av 1900-talet var Bräcketorpet ett omtyckt utflyktsmål. Här har många familjer sträckt ut sig i gröngräset och packat upp sina matkorgar, och här har man badat och prövat fiskelyckan. Älskande par har slagit upp sina tält under ljumma sommarkvällar och så småningom nynnats till sömns av det eviga bruset från forsen på andra sidan tjärnen.

Huruvida Erik Jonsson, den förste torparen som står att finna i annalerna, någon gång fröjdade sig över hur vackert hans torp var beläget är det svårt att veta något om, men att han och hans hustru Kierstin Jonsdotter fick arbeta hårt för att hålla nöden från dörren, liksom alla andra skogstorpare under den här tiden råder det ingen tvekan om. Erik Jonsson var född 1710 och var sålunda åtta år när Karl XII stupade vid Fredrikshall. Vårt land var utarmat under den här perioden på grund av de många krigen, så det var ingen tillfällighet att människor nu gav sig ut i skogarna och bröt ny mark. Erik kom med sin fyrabarnsfamilj till Kilsnäset, som torpet då hette, 1762. Hur länge familjen stannade där är oklart, men han följdes av en rad torpare och deras familjer under senare delen av 1700talet, och man kan förmoda att några familjer bodde på Kilsnäset samtidigt under dessa år, och det då möjligen funnits två boningshus på torpet.

Erik Strömstedt och hans hustru Lena Göransdotter, som ursprungligen kom från Småland, slog sig ner med sin familj på Kilsnäset 1792. De skulle komma att befolka torpet i tre generationer framåt. Sonen Göran Eriksson och hans hustru Lisa Andersdotter fick nio barn, varav fem dog i tidig ålder. Det tycks som Göran inte hade någon större lycka i livet, ty det står antecknat om honom att han dog utfattig 1846.

Görans son Erik, som föddes 1799, flyttade i unga år till Bräcke och var sedan sjöman under en tid innan han övertog Bräcketorpet och brukade det fram mot mitten av 1800-talet. Han hämtade sin hustru, Maria Andersdotter, i Skållerud och tillsammans fick de åtta barn. Kanske blev de många barnsängarna för ansträngande för Maria, för hon dog endast 43 år gammal. Erik levde ända till 1875.

Åren 1850-1880 finner vi först brukaren Jonas Olsson och hustrun Johanna Eriksdotter på Bräcketorpet. De fick fem barn, varav tre nådde vuxen ålder. Att Jonas Olsson benämns som brukare kan ha sin förklaring i att Erik Göransson fortfarande räknades som den egentlige torparen.

Johannes Jansson, som var den näste i raden står emellertid upptagen som torpare fram till 1882, då han med sin hustru Gertrud Svensdotter och fyra söner flyttade till Anolfsbyn.

Efter några år, närmare bestämt 1887, flyttade Erik Magnus Johansson till Bräcketorpet med sin familj från Övre Salebol. Han och hustrun Charlotta hade tjänat dräng och piga på gården och funnit varandra och bildat familj. När de nu tillsammans med barnen Carl och Anna flyttade till Bräcketorpet fick de en helt annan rymd omkring sig. Här kunde de hålla ett par kor, ungdjur, gris och höns. Här föddes också tre barn. Johan Fridolf 1889, Hildor 1892 (dog i späd ålder) och Hilda 1895. Familjen flyttade 1897 till Stora Kilane och 1908 köpte Erik Magnus Vesterås. Det är troligt att Erik Magnus Johansson var den siste torparen på Bräcketorpet. Alla byggnader revs ner i början av 1900-talet, och åkrarna och ängsmarkerna inhägnades för bete. Boningshuset kom att flyttas till Charlotten och tjänstgör där som lillstuga än i dag.[1][2]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 33-35.
  2. Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nummer 91.

Inventeringar

Nov 2024
Inventering av Bräcketorpet i Nedre Kilane, Ånimskog i nov 2024.

Platsen hittad och koordinater bestämda.