Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 2: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Lagt till länkar.
 
Rad 9: Rad 9:
}}
}}


Detta markområde och praktiskt taget all bebyg­gelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från Tomten, som redan var ägare av 1:4 och 1:6, tillsammans med Johan­nes Nilsson från Backen köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälf­terna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nils­son behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till Anolfsbyn. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet Näs efter den udde som skjuter ut i Ånimmen inom gårdens strandområde.
Detta markområde och praktiskt taget all bebyg­gelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från [[Dalsland/Ånimskog/Tomten 2 1 (Salebol)|Tomten]], som redan var ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn 1 4 och 1 6|1:4 och 1:6]], tillsammans med Johan­nes Nilsson från [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]] köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälf­terna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nils­son behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]]. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]] efter den udde som skjuter ut i [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] inom gårdens strandområde.


På Näs fanns ingen bebyggelse och därför fast­ställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".
På [[Dalsland/Ånimskog/Näs|Näs]] fanns ingen bebyggelse och därför fast­ställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".


Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.
Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.


Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra Korsbyn under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades ner­för backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i Djupslund, där det fanns en enkel ramsåg.
Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra [[Dalsland/Ånimskog/Västra Korsbyn|Korsbyn]] under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades ner­för backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]], där det fanns en enkel ramsåg.


Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana områ­det mellan landsvägen och Ånimmen, alltme­dan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>
Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana områ­det mellan landsvägen och [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]], alltme­dan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.</ref>
== Källor ==
== Källor ==
<references />
<references />

Nuvarande version från 24 maj 2025 kl. 21.08

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Korsbyn Platsnamn: Västra Korsbyn 1:2 Typ: Område Koordinater: [58.891677,12.501326] Visa på Kartbild.com

Detta markområde och praktiskt taget all bebyg­gelse före laga skiftet var i Gustaf Wohlfarths ägo till 1851, då Lars Svensson från Tomten, som redan var ägare av 1:4 och 1:6, tillsammans med Johan­nes Nilsson från Backen köpte hela egendomen. Genom en ägostyckning delade de dock upp markområdet mellan sig och drog lott om hälf­terna. Lottdragningen utföll så att Johannes Nils­son behöll den övre delen med herrgården och övriga byggnader, medan Lars Svensson fick marken längst söderut mot gränsen till Anolfsbyn. De nya fastigheterna kom att betecknas 1:8 och 1:9. 1:8 fick namnet Näs efter den udde som skjuter ut i Ånimmen inom gårdens strandområde.

På Näs fanns ingen bebyggelse och därför fast­ställdes det i kontraktet att den södra ägaren bl.a. skulle erhålla "12 tolfter hustimmer, 14 alnar långa och 7 tum i topp samt 21 st sågtimmer 8-10 alnar långa och 10 tum i topp att avhämtas inom tre år".

Vidare flyttades flera hus ner till den nya tomtplatsen och förmodligen stora delar av den gamla herrgårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet.

Det var säkerligen en sjudande aktivitet i södra Korsbyn under dessa månader 1851-1852. Man kan föreställa sig att det timrades och snickrades på Näs från morgon till kväll och att virke och kanske hela byggnader forslades ner­för backen, och i den mån det behövdes nytt virke kunde det sågas i Djupslund, där det fanns en enkel ramsåg.

Så småningom växte det fram en vacker och ändamålsenlig bebyggelse på det plana områ­det mellan landsvägen och Ånimmen, alltme­dan herrgården och den omgivande byn uppe i backen skiftade karaktär och antog utseendet av en vanlig lantgård.[1]

Källor

  1. ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 285.
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Ånimskog/Västra_Korsbyn_1_2&oldid=18607”