Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 26: Skillnad mellan sidversioner
Lisbethg (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Lisbethg (diskussion | bidrag) m Redigerat text |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
}} |
}} |
||
[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg|miniatyr|Mellersta huset på Karlsberg.|vänster]] |
[[Fil:Dalsland-ånimskog-karlsberg(stora-kilane)2.jpg|miniatyr|Mellersta huset på Karlsberg.|vänster]] |
||
Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. |
Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter. |
||
Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser |
|||
Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref> |
|||
Versionen från 2 juni 2026 kl. 13.10
|
Stora Kilane 1:26
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Stora Kilane 1:26 | |
| Typ | Boningshus | |
| Hemman | Stora Kilane | |
| Koordinater | 58.841864,12.496369 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
2.jpg)
Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter.
Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på Annenäset och i Snäcke. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på Karlsberg 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till Brandalen för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över Getryggen från Rönningen, om man inte valde den tre kilometer längre vägen över Änganeoch Sandbäcken. När Petrus skulle börja nedstigningen mot Brandalen ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser
Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i Hagane, vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.[1]
Källor
- ↑ Boken "Ånimskogs Sockenbok", del II, sida 73.
