Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane 1 26: Skillnad mellan sidversioner
Lisbethg (diskussion | bidrag) m Redigerat text |
Lisbethg (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 73.</ref> |
Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från [[Dalsland/Holm/Mellerud|Mellerud]]. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i [[Dalsland/Ånimskog/Hagane|Hagane]], vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.<ref>Boken "''[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok|Ånimskogs Sockenbok]]''", del II, sida 44-45, 73.</ref> |
||
Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget. |
Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]]<nowiki/>och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget. |
||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten. |
Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten. |
||
Nuvarande version från 3 juni 2026 kl. 19.01
|
Stora Kilane 1:26
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Stora Kilane 1:26 | |
| Typ | Boningshus | |
| Hemman | Stora Kilane | |
| Koordinater | 58.841864,12.496369 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
2.jpg)
Det mellersta huset på Karlsberg har inte ändrat utseende sedan Petrus Olsson byggde det 1927 på en tomt som avstyckades från Norra Karlsberg samma år och hade en areal av 1300 kvadratmeter.
Olof Karlsson, Brandalen, yngste son Petrus, arbetade på Annenäset och i Snäcke. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på Karlsberg 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna till 19934 då hon avled. Efter ett par år upplät han nedervåningen åt sin brorson Ralph Skoogh som flyttade in med sin hustru Hilma, född Berger, från Mellerud. Under de kommande åren växte familjen och 1946 köpte makarna Skoogh en tomt av Guido Karlsson i Hagane, vars skogsmark gränsade till Karlsberg, och uppförde ett eget hus.[1]
Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till Brandalen för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över Getryggen från Rönningen, om man inte valde den tre kilometer längre vägen över Änganeoch Sandbäcken. När Petrus skulle börja nedstigningen mot Brandalen ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonser sin ankomst. Judit kunde då i lungan och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.
Petrus bodde sedan ensam kvar i sin stuga fram till sin död 1960. Han hade då testamenterat sin kvarlåtenskap till sin andre brorson Ingmar Olsson som vid den tiden var bosatt i Göteborg. Det blev därför hans mor Ida som först flyttade in sedan hennes man Herman avlidit 1959. Ingmar återvände till sin hembygd i mitten av 1980-talet och bodde tillsammans med sin mor tills hon gick bort 1991.
Ingmar som skämtsamt anger sina jordiska data med att han föddes samma dag som Göte Ekeroth kom till Nedre Kilane (24 april 1925),har alltid gått sina egna vägar. Han är lite av uppfinnare, filosof och konstnär. I sina byrålådor förvarar han teckningar och målningar som skulle kunna pryda vilken vägg som helst, men Ingmar är en blygsam man som lever utan stora åthävor. Det är troligt att hans alster förblir kvar i hans gömmor. Vi ett par tillfällen har han dock ställt ut en del av sina konstnärliga arbeten.
Källor
- ↑ Boken "Ånimskogs Sockenbok", del II, sida 44-45, 73.
