Alvar Lundin

Från Sockipedia
Alvar Lundin

Konstnären Alvar Lundin föddes den 18 oktober 1894 på soldattorpet Sannerud i Ånimskog där han växte upp.

Efter avslutad skolgång väntade, som vanligt på den tiden, arbete för att få ihop pengar till det dagliga uppehället.

Redan tidigt visade Alvar ambitioner på att lära sig så mycket som möjligt och han hann pröva på 17-talet olika yrken. Bl.a. var han stamanställd - ett yrke, som lade grunden till ett nytt - nämligen polis. Han gick polisutbildning i Göteborg - en stad han blev trogen i många år.

År 1922 ingick Alvar äktenskap med Ellen Larsson från Krusebol. Nu fick Alvar nytta av sin tidigare yrkesutbildning, vilken också omfattade timmermansjobb. Tillsammans med fadern byggde han "Norget" - i dag det bruna hus på väster sida om E45 (är rivet i dag) vid avfarten till Lilla Bräcke. Där flyttade Alvar in. Tiden gick och tankarna på att bli konstnär formade sig allt starkare i Lundins huvud.

Målarutbildning påbörjas

År 1930 började Alvar som elev vid Valands målarskola i Göteborg där han tillbringade åren 1930-33. Nu var Alvar konstnär på heltid. Hans målningar präglades av temat "ren färg" och detta tema koncentrerade han sig på åren 1933-36. Nu började sökandet av något nytt- det, som i konstnärskretsar brukar kallas "den mörka perioden" där Bohuslän kom att gr starka intryck- mörka mollstämnda färgtoner.

Nu följer en ny period i Alvar Lundins liv.

Den "mörka perioden" ersätts av en ljusare. Motiven hämtade han från Spanien där han tillbringade perioder av målande. Nu bryts också hans konsekveta regel om en färg och insperiationen får honom att gå över till överväldigande ljusa färger. Denna period skulle vara mellan åren 1956-58. Efter 1958 blev det "återfall" till de mörka färgerna med särskild inriktning på färgens djup och klang.

Personen Alvar Lundin

Alvar var en synnerligen arbetsam och gentemot sig själv en mycket krävande person. Endast det bästa var gott nog. Alvar hade, en för konstnärer , ovanlig egenskap- han var en duktig organisatör. Detta kom till uttryck i att han 1933 - det år han lämnade Valands målarskola i Göteborg- tog initiativet till att försöka bilda en förening, som skulle som skulle stödja på Dal verksamma konstnärer i deras arbete. Året därefter utformades mera konkret och den 28 Juli 1935 föddes Dalslands konstförening.

Alvar Lundin hade många strängar på sin lyra. Ungdomstidens ständiga sökande efter "något nytt" låg kvar och han försökte sig, med stor framgång, på diktarens värld. Vi kan genom mötesgående av Ulla-Britta Fredriksson, nedan återge en av hans dikter. Den har rubriken "Skepp som mötas" Alvar Lundin var en glad sällskapsmänniska. När vännerna råkades spelade han gärna luta och sjöng. Det musikaliska låg i släkten. En avlägsen släkting var dirigent för Göteborgs kammarkör.

Ibland tillmäts Alvar ett friskt temperament. Det kunde komma fram när man förde recencenternas roll på tal. Han hade en inbyggd aversion mot okunniga och osakliga konstkritiker, som med sina tomma fraser inte tillförde konsten någonting.

I konsekvens med sin livsstil räckte inte måleriet och diktandet till. Han försökte sig på mosaiktekniken, kanske inspirerad av det nonfigurativa måleriet.

Alvar Lundins sökande efter nya utmaningar tog sig uttryck i att han började skulptera. Han hann med att göra ett flertal arbeten, varav några ses på foton nedan. Målare, skulptör, diktare och vissångare gjorde honom till en mycket intressant och beundrad person. Alvar Lundin har på ett mästerligt sätt följt upp Hesselbomska traditionerna på Dal.

Som uppskattning för sina konstnärliga insatser utsågs Alvar till akademisitipendiat. Stipendiet var utformat som en slags pension och utgjordr 6000 kronor om året.

Alvar Lundin slutade sina dagar den 13 januari 1975. Därmed gick en av Dalslands "stora" ur tiden, men hans verk finns kvar och sprider glädje till alla konstälskare.[refs 1]

Alvars konst

Dikten "Skepp som mötas"

Dikten Skepp som mötas
Under isigt gråa töcken,
uti arkiskt kalla nejder,
under ständigt mulen himmel,
gick min stig längs frusna vatten,
I ett namnlöst, evigt söcken,
uti bittra, hårda fejder,
ensam uti kaos vimmel,
var min smärta störst om natten

Källor

  1. Byabladet nr: 24 1992. (intervju av Ulla-Britta Fredriksson av Karl Erik Eklund och Maj Kohlvik)

Mera information