Rud 1:3

---

Socken: Ånimskog Hemman: Rud Platsnamn: Rud 1:3 Typ: Gård Koordinater: [58.915333,12.517258] Visa på Kartbild.com

---

Vi ska nu följa den västra gårdens historia. An­ders Larssons äldste son Lars gifte sig omkring 1830 med Cajsa Hansdotter från Galmen i Ånimskog. De fick fem söner: Anders Fredrik 1830, Johannes 1834, Erik 1835, Jan Magnus 1840 (dog i späd ålder) och Gustaf 1845. 1854 blev Lars Andersson som tidigare nämnts ägare till mark i norra Vingnäs, men det finns inga belägg för att han liksom brodern byggde och flyttade dit. Han stannade sannolikt kvar på Rud till sin död 1866, och sedan var det änkan och sönerna som brukade gården.

Efter arvsskiftet 1874 blev modern och sö­nerna Johannes och Gustaf ägare av Rud, medan Anders Fredrik fick gården 1:4 i norra Vingnäs, och det var sannolikt vid den tiden som han uppförde byggnaderna där. Den fjärde brodern, Erik, gifte sig 1867 med Anna Kajsa Andersdotter från Tisselskog och fick fyra barn. Emellertid slutade deras äktenskap i djup tra­gik, när den då 28-åriga Anna Kajsa tog sitt liv 1876 och lämnade maken ensam med de små barnen. Barnen flyttade hemifrån när de nått vuxen ålder, medan Erik blev kvar på Rud till sin död 1894.

Bröderna Johannes och Gustaf Larsson samt deras mor Cajsa samsades nu på Rud, men man kan förmoda att det var Johannes som hade den dominerande ställningen på gården. Han var sedan 1871 gift med Mina Andersdotter från Tisselskog och under de kommande åren välsignades de båda makarna med ett stort an­tal barn. Emma föddes 1872, Mathilda 1874, Amalia 1876, Ida 1878, Johan 1880, Wiktor 1883 (dog 1887), Olga Wilhelmina 1886 och Karl Wik­tor 1890.

Cajsa Hansdotter gick ur tiden 1883, och efter hennes död verkar det som bröderna hade svårt att dra jämnt, och 1887 tycktes det ha lett till en krisartad situation. Förutom att den fyraårige Wiktor dog den 26 april, lät Gustaf samma dag sälja sin andel i gården till kusinen Otto Jonas­son. En månad senare reste Johannes till Ame­rika, kanske i avsikt att skaffa sig ekonomiska förutsättningar för att lösa ut den nye ägaren. 1890 återkom han till Rud, men om hans tanke var att få full kontroll över gården misslyckades han, ty 1891 sålde Jonasson sin del till en man som hette Anders Pettersson.

Året därpå återvände Johannes Larsson till Amerika och tog då dottern Mathilda med sig. Det är inte känt om han någonsin återkom till sitt hemland, men troligen var så inte fallet. Mathilda, som fått arbete om kokerska i Ame­rika, återvände dock och blev den sista som levde och bodde på den gamla gården på Rud tills hon flyttade till Bräcke ålderdomshem där hon avled på 1940-talet.

Det är alltid svårt att dra några säkra slut­satser genom att läsa mellan raderna, men det förefaller som om det vilar en djup tragik över de händelser som utspelade sig på Rud om­kring 1890.

Kanske är det de olika turerna i ägande­förhållandena som medför att man kallar till laga skifte 1892. Resultatet av av förrättningen blev att Adolf Unger, som köpt den östra gården, blev hälftenägare av Rud, medan Johannes Larsson genom hustrun Mina Larsson erhöll en fjärdedel, enligt protokollet "det nordvestra läget", och Anders Pettersson likaledes en fjärdedel, "det sydvestra läget". År 1894 kompletterades skiftes­beskrivningen med att Adolf Unger nu ägde tre fjärdedelar sedan han köpt Anders Petterssons del. 1896 fastställdes laga skifte, varvid den östra gården om 3/4 mantal registrerades som 1:2 och den västra om 1/3 mantal som 1:3.

År 1900 bodde Mina Andersdotter Larsson kvar på Rud 1:3 med dottern Olga Wilhelmina och sönerna Johan och Karl Wiktor och sanno­likt brukades gården då fortfarande.

1906 såldes dock fastigheten till Petter Eliasson som genast överlät den på Gustaf Karlsson som ungefär samtidigt blev delägare av Ving­näs 1:6 och 1:7.

Nya ägare blev Gustafs söner Karl och Arvid Karlsson 1948.