Sockipedia.se kommer vara avstängt för tekniskt underhåll söndagen den 8/8 klockan 04:00-08:00
Slättan
Socken: Ånimskog Hemman: Vingnäs Platsnamn: Slättan Typ: Gård Koordinater: [58.911848,12.514951] Visa på Kartbild.com
Längst ut på Vingnäshalvön ligger Slättan som trots sin samhörighet med det övriga Vingnäs i mångt och mycket har sin egen historia. Ägandeförhållandena på Slättan har genom tiderna varit komplicerade och därför behandlas de ingående fastigheterna mer eller mindre som en enhet.
Sannolikt var det kring stränderna vid Slättan som de första bosättarna i Ånimmens norra del slog sig ner. Som tidigare nämnts finns det här spår av gravhögar som vittnar om att det funnits bofasta människor på platsen redan under bronsåldern, och i en av högarna har man funnit gravkistor som kan tyda på att människor slagit sig ner här långt tidigare, kanske på stenåldern.
Vid skiftesindelningen 1832 kom Slättan att tillhöra Mauritz Sahlin, men torpet, som det då benämndes i handlingarna, innehades sedan 1817 av Petter Persson med en besittningsrätt på 50 år. När en ny skiftesindelning gjordes på Vingnäs under 1850-talet ställdes Slättan utanför, eftersom det var tolv år kvar av besittningsrätten.
Låt oss göra närmare bekantskap med Petter Persson och hans familj som kom att bebo Slättan under större delen av 1800-talet. Deras gård har för längesedan utplånats och fallit i glömska. Med någon möda kan man idag finna några mossiga grundstenar mellan de båda nuvarande fastigheterna.
Petter Persson var född i Hesselskog (Edsleskog) 1774 och hans hustru Brita Olsdotter, som var tjugo år yngre, hade sina rötter i Ånimskog. Deras äldsta barn, dottern Johanna, föddes 1821, Jan Petter 1824, Maja Stina 1828 och Olof Fredrik 1833.
Husfadern avled 1848, och gården innehades sedan av änkan Brita Olsdotter och hennes barn. Dottern Johanna hade gift sig med en man från Knyttkärr i Åmål 1844, men efter tio år blev hon änka och flyttade hem till Slättan med sin dotter Brita Lisa i mitten av 1850-talet. Det blev yngste sonen Olof Fredrik som tog över besittningsrätten sedan han 1864 hemfört sin hustru Sofia Andersdotter från Tisselskog. Makarna fick sonen Lars Gustaf 1865, men tragiskt nog avled Sofia året därpå.
Olof Fredrik gifte om sig med Anna Christina Augustdotter ett par år senare och med henne fick han tre barn: Johan Adolf 1868, Sven Petter 1870 och Johannes 1871. Samma år som det yngsta barnet föddes bröt familjen upp från Slättan och flyttade till Stora Mossen i Ånimskog. Olof Fredriks mor, Brita, och brodern Jan Petter följde med till det nya bostället. Systern Johanna gifte om sig 1861 och flyttade till Kingebol, medan hennes dotter Brita Lisa blev kvar på Slättan några år tills hon gifte sig 1867 och flyttade till Grinstad.
Besittningsrätten som utgått ett par år innan Olof Fredrik Pettersson flyttade medförde att man nu ansåg det lämpligt att göra ett skifte och en hemmansklyvning för att reda upp ägandeförhållandena och detta skedde åren 1872-1873. De berörda ägarna var Karl Olof Eliasson och avlidne Lars Anderssons fyra söner vilka tillsammans ägde Slättans halva areal. Den andra hälften tillhörde Carl Peter Svensson i Norra Vingnäs, hans systrar Maria Charlotta och Christina Elisabeth samt Alfred Svanbom från Brevik, gift med en äldre syster till de nämnda syskonen.
Vid förrättningen drogs gränslinjer upp, vägar utstakades, och olika överenskommelser gjordes vad gällde skog, odlingsmark och åbyggnader.
Resultatet av markindelningen blev att det centrala området kring bebyggelsen med gränslinjer från Vingnäsviken och tvärs över udden till motsatta stranden tillföll ägarna av Norra Vingnäs och utgjorde hälften av arealen. Bröderna Larsson fick två skiften, belägna norr och söder om det förut nämnda, medan Karl Olof Eliasson erhöll den yttersta udden samt ett mindre markområde längst i norr.
Det är sannolikt efter skiftet som den nya bebyggelsen uppkommer på Slättan. På 1890 års karta upptas tre gårdar, vilket bevisar att den ursprungliga gården fortfarande finns kvar och att två nya har tillkommit. Äldst av dessa är den södra gården, vars grundstenar sannolikt lades på 1870-talet.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 360-361.