Sodalen

Från Sockipedia

Socken: Ånimskog Hemman: Vingnäs Platsnamn: Sodalen Typ: Torp Koordinater: [58.921608,12.490017] Visa på Kartbild.com


Norr om Håkerud, i höjd med Övre Gällsjöns norra del, låg torpet eller snarare backstugan So­dalen. Idag kan man finna platsen med någon möda, ty skogen står tät och terrängen är kupe­rad. Dock fanns det mellan bergåsarna åkerte­gar som gav möjlighet att föda en ko.

Johannes Larsson, född 1822 i Tösse, och dräng i Skogsgården flyttade till Vingnäs 1848. Påföljande år vigdes han vid Brita Cajsa Larsdotter, född i Ånimskog och årsbarn med sin make. Det är troligt att de båda makarna såg sig om efter något eget och uppförde backstugan omkring 1850. På 1860-talet berättar randan­teckningarna att Johannes är torpare och därtill mjölnare, vilket sannolikt innebar att han skötte den lilla kvarnen vid bäcken som bildar ett fall mellan Övre Gällsjön och Ärran.

Enligt berättartraditionen skulle en torpare från Hermansmyren passa på att mala sin säd under natten när kvarnen var stängd för att slip­pa betala tull till mjölnaren, men denne anade argan list och tog bort luckan i sädestrumman som lagrade säden innan den i avpassade mängder passerade den ställbara matarluckan och vidare ner till kvarnstenarna. När nu den nattlige mjölnaren tömde säckens innehåll i trumman försvann all säden ner i forsen. Detta var naturligtvis en katastrof för torparen som kanske hade hela sin skörd i säcken. En annan version av berättelsen är att en storbonde häll­de ett flertal säckar i forsen innan han upptäck­te att luckan var öppen.

Huruvida det var Johannes Larsson som på detta sätt satte stopp för "tjuvmjölnarna" vet vi inte, och inte heller varför makarna Larsson till­bringade ett par år i Gyltungebyn i mitten av 1860-talet. Kanske var det på grund av repres­salier för tilltaget att öppna luckan, men det är bara en gissning.

Sommaren 1865 återvände paret till Sodalen, och där tycks de ha levat till långt in i ålderdo­men. Några barn förunnades dem aldrig, och när Brita Cajsa gick ur tiden 1899 stod Johannes ensam i livet, och fattigvården fick ta hand om honom. När den gamle dog summerades hans fattiga liv i följande auktionsannons:

Genom offentlig auktion, som förrättas å lä­genheten Sodalen under Wingnäs i Ånimskogs s:n låter fattigvårdsstyrelsen försälja aflidne fat­tighjonet Johannes Larssons qvarlåtenskap be­stående af en stuga samt den aflidnes gångklä­der m.m. Westergården 4 juni 1904

Vem som köpte stugan är obekant, men för­modligen revs den ganska omgående för att man skulle kunna ta reda på det virke som var användbart, och därmed var allt skingrat som hållit samman det strävsamma paret och deras få ägodelar under ett halvt sekel.[1]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 367-368.