Dalsland/Ånimskog/HermansStuga: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Lisbethg (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Lisbethg (diskussion | bidrag)
m Kopierat text om Hermans stuga i Nedre Kilane fr Ånimskogsboken s.43
Rad 8: Rad 8:
|knord=58.844172
|knord=58.844172
|kost=12.481815
|kost=12.481815
}}Olofs tredje son, Herman, drabbades som så många andra i de dalsländska bygderna av amerikafeber och begav sig över till det stora landet 1905. Så småningom kom han till Chicago, där han engagerades som snickare i en fabrik som gjorde järnvägsvagnar. En dag blev han inbjuden till en stor middag, och där träffade han en ung svenska som hette Ida Skogh. Det mötet ledde till giftermål den 11 maj 1907 och 1910 föddes sonen Ralph.
}}

Text saknas.
Några år senare erhöll Ida ett arv efter sin äldsta syster som ägde Stallmästargården i [[Södermanland/Stockholm|Stockholm]]. Vid sin död hade hon en samlad förmögenhet av nära 300.000 kronor och även om inte Ida var ensam arvinge gav det makarna ekonomisk möjlighet att resa till Sverige för att hämta arvet och stanna en tid. 1917 ankom Herman och Ida till Bergen tillsammans med sin lille son. De reste sedan vidare till Sverige, där de bodde hos släktingar innan det var dags att återvända till Chicago. Det var nu 1918, första världskrigets sista år, och hela Europa härjades av spanska sjukan. Ida drabbades av denna svåra infektionssjukdom och dog den 28 oktober 1918. Makarnas nyfödda dotter avled några dagar senare i kikhosta. Det hopp om en ljus framtid som tänts därborta i Amerika för de båda makarna hade nu ändat i en tragedi.

Herman befann sig nu plötsligt ensam med sin åttaårige son och beslöt sig för att att bli kvar i Sverige. Han köpte en fraktskuta och efter några år, då han gift sig med Ida Eriksdotter från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora Kilane]] och byggt ett nytt hus på sin ärvda mark i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]], kunde Herman se framtiden an med en viss optimism. Året var 1925. Sonen Ingemar föddes och Herman välvde stora planer inför de kommande åren. Bland annat bildade han ett kvartsbolag tillsammans med sin svåger. Tanken var att man skulle bryta kvarts i [[Dalsland/Fröskog|Fröskog]] för försäljning till Wargön och dessutom ombesörja båtfrakterna dit. Detta visade sig dock vara en katastrofal felsatsning, och Herman som intecknat sin egendom förlorade allt han ägde. Det nybyggda huset fick säljas till kraftigt underpris och familjen flyttade till [[Dalsland/Ånimskog/Grön Tuva|Grön Tuva]] på [[Dalsland/Ånimskog/Henriksholm|Henriksholm]]. Ungefär samtidigt förlorade sonen Ralph hela sitt morsarv på grund av börskraschen på Wall Street. Oturen tycktes förfölja Herman men han hade en filosofisk och humoristisk läggning som på ett märkligt sätt höjde honom över de olyckor som drabbade honom. Under sina sista år bodde Herman med sin Ida på [[Dalsland/Ånimskog/Totten|Totten]], där han dog 1959.

Nya ägare till Hermans egendom i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] blev nu Axel och Sofia Lindberg från [[Västergötalan/Skaraborg/Fåglavik|Fåglavik]] i [[Västergötland/Skaraborg|Skaraborgs]] län. De ägde stället fram till 1939, och det kunde betecknas som ett litet torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris. Höganäs-bolaget förvärvade hela fastigheten med sikte på den rikliga förekomsten av kvartsit i berget som tornade upp sig öster om huset. Om man betänker att Lindberg sålde egendomen för 11000 kronor, och att Höganäs-bolaget under några årtionden bröt närmare en halv miljon ton kvartsit, får man en uppfattning om hur en blygsam investering kan generera oerhörda vinster.

Höganäs-bolaget använde huvudbyggnaden till kontor och värmestuga för sina anställda, och när bolaget lade ner sin verksamhet rev Henning Johansson från [[Dalsland/Ånimskog/Vesterås|Vesterås]] ner huset för att använda virket för tillbyggnaden av sin stuga.. Efter precis 60 år förvandlades sålunda Hermans byggnadsverk till aska.

Olof Karlssons yngste son, Petrus, arbetade på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäset]] och i [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]]. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]] 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över [[Dalsland/Ånimskog/Getryggen|Getryggen]] från [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]], om man inte valde den tre kilometer längre vägen över [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]] och [[Dalsland/Ånimskog/Sandbäcken|Sandbäcken]]. När Petrus skulle börja nedstigningen mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]] ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonsera sin ankomst. Judith kunde då i lugn och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.


==== Inventeringar ====
===== Nov 2024 =====
===== Nov 2024 =====
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HermansStuga-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Hermans Stuga i Nedre Kilane, Ånimskog i nov 2024.]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-HermansStuga-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Hermans Stuga i Nedre Kilane, Ånimskog i nov 2024.]]

Versionen från 27 april 2026 kl. 18.49


Hermans Stuga
Landskap Dalsland
Socken Ånimskog
Namn Hermans Stuga
Typ Torp
Hemman Nedre Kilane
Koordinater 58.844172,12.481815
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Olofs tredje son, Herman, drabbades som så många andra i de dalsländska bygderna av amerikafeber och begav sig över till det stora landet 1905. Så småningom kom han till Chicago, där han engagerades som snickare i en fabrik som gjorde järnvägsvagnar. En dag blev han inbjuden till en stor middag, och där träffade han en ung svenska som hette Ida Skogh. Det mötet ledde till giftermål den 11 maj 1907 och 1910 föddes sonen Ralph.

Några år senare erhöll Ida ett arv efter sin äldsta syster som ägde Stallmästargården i Stockholm. Vid sin död hade hon en samlad förmögenhet av nära 300.000 kronor och även om inte Ida var ensam arvinge gav det makarna ekonomisk möjlighet att resa till Sverige för att hämta arvet och stanna en tid. 1917 ankom Herman och Ida till Bergen tillsammans med sin lille son. De reste sedan vidare till Sverige, där de bodde hos släktingar innan det var dags att återvända till Chicago. Det var nu 1918, första världskrigets sista år, och hela Europa härjades av spanska sjukan. Ida drabbades av denna svåra infektionssjukdom och dog den 28 oktober 1918. Makarnas nyfödda dotter avled några dagar senare i kikhosta. Det hopp om en ljus framtid som tänts därborta i Amerika för de båda makarna hade nu ändat i en tragedi.

Herman befann sig nu plötsligt ensam med sin åttaårige son och beslöt sig för att att bli kvar i Sverige. Han köpte en fraktskuta och efter några år, då han gift sig med Ida Eriksdotter från Rönningen i Stora Kilane och byggt ett nytt hus på sin ärvda mark i Nedre Kilane, kunde Herman se framtiden an med en viss optimism. Året var 1925. Sonen Ingemar föddes och Herman välvde stora planer inför de kommande åren. Bland annat bildade han ett kvartsbolag tillsammans med sin svåger. Tanken var att man skulle bryta kvarts i Fröskog för försäljning till Wargön och dessutom ombesörja båtfrakterna dit. Detta visade sig dock vara en katastrofal felsatsning, och Herman som intecknat sin egendom förlorade allt han ägde. Det nybyggda huset fick säljas till kraftigt underpris och familjen flyttade till Grön TuvaHenriksholm. Ungefär samtidigt förlorade sonen Ralph hela sitt morsarv på grund av börskraschen på Wall Street. Oturen tycktes förfölja Herman men han hade en filosofisk och humoristisk läggning som på ett märkligt sätt höjde honom över de olyckor som drabbade honom. Under sina sista år bodde Herman med sin Ida på Totten, där han dog 1959.

Nya ägare till Hermans egendom i Nedre Kilane blev nu Axel och Sofia Lindberg från Fåglavik i Skaraborgs län. De ägde stället fram till 1939, och det kunde betecknas som ett litet torp, eftersom Herman hade byggt en ladugård och det gick att hålla både ko och gris. Höganäs-bolaget förvärvade hela fastigheten med sikte på den rikliga förekomsten av kvartsit i berget som tornade upp sig öster om huset. Om man betänker att Lindberg sålde egendomen för 11000 kronor, och att Höganäs-bolaget under några årtionden bröt närmare en halv miljon ton kvartsit, får man en uppfattning om hur en blygsam investering kan generera oerhörda vinster.

Höganäs-bolaget använde huvudbyggnaden till kontor och värmestuga för sina anställda, och när bolaget lade ner sin verksamhet rev Henning Johansson från Vesterås ner huset för att använda virket för tillbyggnaden av sin stuga.. Efter precis 60 år förvandlades sålunda Hermans byggnadsverk till aska.

Olof Karlssons yngste son, Petrus, arbetade på Annenäset och i Snäcke. Han var också i Amerika några år på 1910-talet. Han byggde sig ett hus på Karlsberg 1927 och flyttade in där med sin mor Johanna. Efter att hon avlidit 1934 bodde han ensam i sin stuga fram till sin död 1960. Petrus var en vänlig och gladlynt man som ofta spelade rollen av lustigkurre i bygden. Ofta gick han till Brandalen för att dricka elvakaffe. Enda möjligheten att komma dit innan vägen anlades 1955 var att klättra över Getryggen från Rönningen, om man inte valde den tre kilometer längre vägen över Ängane och Sandbäcken. När Petrus skulle börja nedstigningen mot Brandalen ropade han ett ljudligt ”Ka-ka” för att annonsera sin ankomst. Judith kunde då i lugn och ro sätta på kaffekitteln, ty det tog ungefär femton minuter att utföra den vådliga klättringen nerför berget.

Nov 2024
Inventering av torpet Hermans Stuga i Nedre Kilane, Ånimskog i nov 2024.

Platsen hittad och koordinater bestämda.

Flytta Bild
Hermans stuga Nedre Kilane