Aten

---

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Korsbyn Platsnamn: Aten Typ: Torp Koordinater: [58.907948,12.484632] Visa på Kartbild.com

---

I Korsbyns nordvästra hörn, mot gränsen till Kraksbyn, ligger torpet Aten. Det är beläget på en liten höjd några hundratal meter norr om Bergstjärnet. Den gamla torpstugan, som troligen stammar från mitten av 1800-talet, har genomgått till­byggnader och reparationer under 1900-talets se­nare hälft. En front med balkong, och under den en glasveranda, har gett exteriören mot söder en modern prägel. Ladugården som torde ha till­kommit på samma gång som boningshuset lig­ger i norr, liksom magasinet och fårhuset. En snickarbod väster om torpstugan kompletterar samlingen av prydliga, rödmålade byggnader.

Åkerjorden, som en gång var ganska omfat­tande, hade sin största utbredning mot söder och norr. Skogsskiftet är huvudsakligen beläget i väster. När jordbruket bedrevs som intensivast kan man säga att torpet kunde betraktas som en liten gård, ty här fanns häst, tre kor och ett antal får, gris och höns. Som en kuriositet kan näm­nas att man också hade kaniner som fritt fick ströva omkring på en liten ö i Bergstjärnet.

Namnet Aten är sällsynt, för att inte säga unikt, när det gäller dalsländska gårdar och torp och ger naturligtvis associationer till den gre­kiska huvudstaden och kanske har någon fan­tasifull och beläst torpare sett höjden ovanför Bergstjärnet som Akropolis, stugan som templet Parthenon och tjärnet som Egeiska havet, men folket på trakten har en annan förklaring som också den är ganska fantasifull. Namnet uttalas nämligen med betoningen på första stavelsen och det för tankarna till "attern" som är det dialektala uttalet av aktern, dvs den bakre de­len av en båt. Enligt flera uttolkare, bl.a. John Landälv, har man tänkt sig Bergstjärnet som en båt och i norra ändan anlades en gång torpet och namngavs efter sitt läge i "fantasiskeppet".

HISTORIK

Aten har sedan mer än 200 år varit ett torp under Västra Korsbyn och tillhörde den norra tredje­delen av byn som ärvdes av Sven Hesselboms barn 1806. Torpets tidiga historia är inte utforskad, men grundstommen till den be­byggelse som finns idag stammar sannolikt från omkring 1850, men mycket tyder på att männis­kor odlat och byggt här ännu tidigare. Bosättningarna på Korsbyudden kan dateras från slutet av 1700-talet, och eftersom terrängen kring Aten var betydligt tillgängligare borde någon nybyggare kommit på tanken att slå sig ner här tidigare.

Vår historieskrivning tar sin början 1886 då soldatsonen Alfred Johannesson, född på soldattorpet Strömmerud 1854, köpte torpet. I sin ungdom hade han tjänat dräng hos Mauritz Johannesson i Korsbyn och i början av 1880-talet rest till Amerika som så många andra i trak­ten. 1886 återvände han, och hade tydligen en sparad slant på fickan, ty strax efter hemkom­sten skrev han köpebrev på torpet och dessutom friade han till Augusta Elisabet Johannesson som var en av fem systrar som växt upp på Björnberget och ett par år äldre än Alfred.

Alfred och hans hustru fick knappa tio år till­sammans på torpet, och under den tiden föddes fyra barn i den nyblivna torparfamiljen. Det för­sta barnet, Johan, hann knappast få sitt namn, ty han dog samma dag han föddes den 10 oktober 1887. David kom till världen 1888, Alma 1891 och Fridolf i oktober 1894. Kanske blev barnsbörden en alltför stor ansträngning för modern, i synner­het som vintern var i antågande, ty hon avled den 16 januari påföljande år. Alfred ställdes nu ensam med tre små barn och man kan föreställa sig att det blev en bekymmersam tid för honom.

Aten, Västra Korsbyn 1920. Kristina och Alfred Ström.

Under de här åren hade det blivit ganska ens­ligt kring Bergtjärnets norra stränder. Johan Borgström och hans familj som var bland de allra sista att lämna Korsbyudden för att flytta till Håkerud hade dock en dotter, Kristina, som kom till Alfreds undsättning detta svåra år. Hon tog hand om både Alfred och barnen, och 1897 gifte torparen sig med sin unga piga och snart fylldes torpet av ett stort antal barn. Den först­födda döptes till just Karin Oktavia och hennes andra namn, som betyder åtta, tycktes förebåda antalet syskon i den kommande barnskaran. Karl Vilhelm följde 1899, Adolf Leonard 1901, Ellen Lovisa 1903, Tyra Kristina 1905, Oskar 1907, Olof Rikard 1910 ( dog endast några må­nader gammal) och Ture 1912.

Några år in på det nya seklet tog Alfred sin fars soldatnamn som familjenamn och alla bar­nen kom sedan att heta Ström. Under 1910-talet lämnade de äldsta barnen hemmet. Alma var den första som drog ut i världen, ända till Ame­rika, och nästa årtionde var det dags för de yngre syskonen att ta farväl av den lilla torp­stugan uppe på höjden.

Alfred avled 1937, och då fick yngste sonen Ture tillsammans med mor Kristina ta över syss­lorna på torpet. Han gick emellertid i giftastankar och 1939 stod bröllopet med Astrid Karls­son från Kraksbyn, där också de unga tu blev gårdsägare samma år.

Det blev Tures bror Oskar som övertog Aten. Han lade ner jordbruket och eftersom han bo­satte sig i Åmål blev torpet nu fritidshus.