Björnberget

---

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Korsbyn Platsnamn: Björnberget Typ: Gård Koordinater: [58.895579,12.491927] Visa på Kartbild.com

---

Några hundra meter söder om Landälvs gård ligger Björnberget. Manbyggnaden, en dalslandsstuga som uppfördes på 1860-talet, ut­gör fortfarande stommen till det bostadshus som vi finner idag. En tillbyggnad har skett mot norr, och verandan som troligen tillkom kring sekelskiftet, revs för ett tiotal år sedan och gav plats åt en altan och över den en balkong, vilket ger husets fasad mot väster en modern prägel.

Stall och ladugård uppfördes på 1890-talet, men ladugården i södra delen av längan bygg­des om i början av 1970-talet. Magasinsbygg­naden mitt emot uppfördes 1931 och svin- och hönshus 1935.

När gården brukades på "gammaldags" vis fanns här en häst, tre kor, två ungdjur, svin och höns.

HISTORIK

Björnberget utgjorde ursprungligen 1/27 av norra delen av Västra Korsbyn och ärvdes av Maja Lisa Hesselbom 1806. Hon sålde emeller­tid sin mark till Olof Johannesson 1834. Denne var då bosatt med sin familj i den gamla byn i Västra Berg. Efter hans död övertog sonen Karl Olof gården Olsbyn och hans bror Johannes Björnberget, och de båda bröderna började om­kring 1860 att uppföra byggnader på sina res­pektive markområden.

Johannes Olsson var gift med Maja Stina Jonasdotter från Fröskog, och när familjen bör­jade bygga och bo på Björnberget omsvärmades de av fyra små döttrar: Josefina Matilda 1849, Augusta Elisabeth 1851, Gustava Fredrika 1854 och Stina Wahlborg 1858. Den femte dottern Anna Maja föddes 1864.

Emellertid blev lyckan kortvarig för den unga familjen på den nyuppförda gården. Johannes Olsson dog 1870 knappa femtio år gammal, och hur tillvaron formade sig för Maja Stina och hennes fem döttrar under de år som följde är oklart, men 1880 såldes egendomen till Johan­nes Andersson Gran.

Den nye ägaren, som allmänt kallades Jon, var son till Anders Persson på Sjögärdet i Kraksbyn och född 1847. Han gifte sig 1886 med Sofia Magnusdotter, född 1855 i Nedre Kilane. De båda makarna beslöt dock att pröva lyckan i Amerika innan bopålarna slagits ner för djupt på den nyförvärvade gården, och därför arrenderade de ut egendomen till Fredrik Bejer. När de återkom 1894 och åter tog sin gård i besittning hade tre barn hun­nit födas på andra sidan Atlanten. Det var Maria, född 1887, Edvin 1888 och Herman 1892. På Björnberget utökades familjen med Hilmer 1896 och Elin 1900.

Johannes och Sofia brukade sin gård till i mit­ten av 1920-talet. De tre "amerikabarnen" tycks ha längtat tillbaka till den jord som sett dem fö­das, ty de återvände alla över Atlanten när de nått vuxen ålder. Hilmer och Elin förblev kvar i hemlandet, och Edvin kom tillbaka från Ame­rika och övertog fädernegården 1924.

Björnberget omkring 1940. Längst bak Emma och Edvin Andersson. Barnen, fr. v. Karin, Greta, Einar och Elsa. Till höger Edvins kusin Elisa­bet Peterson.

Föräldrarna var nu komna upp i hög ålder. Johannes råkade ut för en olyckshändelse i sam­band med vattenhämtning och avled 1928, och Sofia gick ur tiden tre år senare.

Edvin fann snabbt sin tillkommande i Emma Nilsson från gården Berg i Västra Berg. Hon föddes där 1893 och de båda hade säkerligen känt var­andra sedan barndomen. Möjligen fanns det också ett löfte om "tro och loven" redan innan Edvin reste, men det är kanske att romantisera allt för mycket. Giftermålet skedde dock redan i juni samma år som Edvin återkom, så någon slags överenskommelse tycks ha funnits mellan dem. Emmas föräldrar hade då sålt Berg och hon hade hunnit tjäna piga i Salebol och även arbetat i Göteborg.

Barnen lät inte vänta på sig: Margareta föd­des 1924, Karin 1927, Einar 1929, Ingrid 1932 och Elsa 1935.

I januari 1943 slog sorgen ner på Björnberget. Emma, som varit sjuklig en tid, avled och Edvin ställdes ensam med sina barn, men en tröst var att de äldsta flickorna kunde träda i moderns ställe när det gällde både inne- och utesysslor, men det var utan tvekan en svår tid för familjen under dessa världkrigets sista år.