Kraksbyn 1:3

---

Socken: Ånimskog Hemman: Kraksbyn Platsnamn: Kraksbyn 1:3 Typ: Gård Koordinater: [58.901609,12.489009] Visa på Kartbild.com

---

Gården är belägen i den västra skogskanten av Kraksbyns öppna markområde. Där landsvä­gen i en högerkurva leder upp mot skogstrakte­rna i norr går en väg in mot söder som för till gården. Manbyggnaden, som uppfördes omkring 1950, är en rymlig en och en halvplansvilla med front, balkong och altan mot söder. Det ursprungliga bostadshuset låg lite längre upp i sluttningen mot norr och var byggt i klassisk dalslandsstil omkring 1880. Enligt uppgift renoverades det 1917 och då tillkom för­modligen en glasveranda och över den en bal­kong som stod i direkt förbindelse med övervå­ningen. Som en kuriositet kan nämnas att den lilla stugan som står kvar uppe i backen idag är bröderna Karl Johan och Martins första bygg­nadsverk. De byggde den när de var i 12-14-års-åldern alldeles själva, och detta inspirerade dem förmodligen att ägna en stor del av sitt verk­samma liv åt snickaryrket.

Ladugårdsbyggnaden, som på grund av topografin lämnar snålt med plats åt en gårds­ plan tillkom 1914 och renoverades 1928 då också ett stall uppfördes. Den välvårdade bygg­naden vittnar om att den underhållits och reno­verats även under senare tid.

Åkermarken är belägen öster och söder om gården, och under småjordbrukens glansdagar strax efter andra världskriget kunde man föda en häst, fem kor, ungdjur, svin och höns. Djur­besättningen avyttrades omkring 1965 och åker­marken har därefter arrenderats ut.

HISTORIK

Den gamla manbyggnaden på Kraksbyn 1:3. På fotot, som är taget 1909, sitter Josef Karlsson med sonen Alvar i knät och hustrun Laura "Lagra" står snett bakom. Till höger om henne sonen Martin och sittande med katten tredje sonen Karl-Johan. De två mörkklädda kvinnorna är fr. v. "Anna på kammarn" och "Lisa i Haget" (Astrid Ströms farmor). Övriga okända.

Den första slåttermaskinen i Kraksbyn. Den inköptes av Josef Karlsson och körs här av sonen Martin på Gustav Walls ägor.

Johannes Svensson och hustrun Kajsa Olsdotter är de första som nämns som fastighetsägare till Kraksbyn 1:3 efter laga skiftet. De fick fastebrev på markområdet 1840 och vid fastställandet av skiftesfördelningen 1856 bestämdes det att de fick bo kvar på sin gamla tomtplats, således i bygemenskapen. 1876 sålde makarna fastighe­ten till Maja Lisa Olsdotter på Halvorskerud och flyttade till Kullen i Västra Berg som var Kajsas barndomshem.

Maja Lisa Olsdotter var vid den här tiden änka och i praktiken var hennes barn också delägare i de båda gårdarna, men 1893 blev sonen Josef Karlsson ensam­ägare till 1:3. Josef gifte sig med Laura Larsdotter från Tydje 1894, och det är troligt att de genast flyttade in i den nästan nyuppförda manbyggnaden. På 1890 års karta kan man också urskilja en mindre uthusbyggnad söder om boningshuset, men de nuvarande ekonomi­byggnaderna kom till under 1900-talets första decennier, och det var Josef Karlsson som upp­förde bebyggelsen och också rustade upp man­byggnaden.

Makarna fick fyra barn. Karl-Johan 1895, Martin 1896, Olga Maria 1899 (dog sex år gam­mal) och Alvar 1901. Han emigrerade till Ame­rika 1927.

Efter Johannes Halvardssons död 1906 är det troligt att Halvorskerud och 1:3 sambrukades, men sannolikt blev det Karl-Johan som tog hand om den norra gården och bosatte sig där allra senast när han gift sig med Beda Pettersson från Anolfsbyn 1926.

Brodern Martin blev kvar i sitt barndomshem som han köpte 1931. Modern Laura hade avli­dit 1925, men det var först kring tiden för arvskiftet efter modern 1932 som bröderna blev ägare av var sin gård. Martin blev således hem­mansägare året före sin bror, men då hade denne i sin tur sett till att han blev äkta man en månad tidigare än brodern på sommaren 1926, trots att han hade 500 meter längre friarväg. Det är det ungefärliga avståndet mellan Olerud, där Beda bodde, och Näs där Anna växte upp, hon som kom att bli Martins hustru.

Den gamle Josef fick njuta sitt otium på den gård där han lagt ner så mycket möda och fick se sina barnbarn födas och växa upp i tonåren, åtminstone Margit som föddes 1926 och Bengt 1929. När han avled 1943 hade också Stig kom­mit till världen 1937.