Kraksbyn 1:4 (1:8 och 1:9)
Socken: Ånimskog Hemman: Kraksbyn Platsnamn: Kraksbyn 1:4 (1:8 och 1:9) Typ: Gård Koordinater: [58.903238,12.492957] Visa på Kartbild.com
Fastigheten som en gång utgjorde en enhet och senare delades har återigen slagits samman under samme ägare. Gården ligger in till vänster just där den tvära högerkurvan leder norrut mot Halvorskerud. Idag är det en vit villabyggnad som drar till sig blickarna. Från den ursprungliga huskroppen, som utgjorde ett hus i ett och ett halvt plan har en tillbyggnad skett mot söder där också en altan tillkommit. Det ursprungliga huset byggdes 1915, men långt tidigare, omkring 1870, uppfördes det ett boningshus på den plats där huset ligger idag.
Inte långt från landsvägen ligger en ladugårdslänga som har sitt ursprung från de sista årtiondena av 1800-talet. I början av 1930-talet byggdes den dock om från grunden. Mitt emot ladugårdsbyggnaden ligger bod och vedskjul.
Den bebyggelse som hittills beskrivits tillhör och tillhörde 1:8. Av byggnaderna på 1:9 finns bara en ladugårdsbyggnad kvar som uppfördes 1935 och ersatte en äldre ladugårdslänga. Manbyggnaden, som låg ett hundratal meter söder därom, flyttades från Västra Korsbyn och nyuppfördes i början av 1940-talet. Den ersatte den urprungliga manbyggnaden på Kraksbyn 1:4 som troligen stammade från 1840-talet. Den revs i början av 1930-talet och fick utgöra grundstomme till den ovan nämnda ladugården. Även manbyggnaden från 1940-talets början är numera borta sedan ett tiotal år.
Till de båda gårdarna, som nu åter är sammanslagna, hör både jord och skog som var och en av de båda gårdarna tidigare utgjorde ett litet familjejordbruk. På 1:8 hade man häst och fyra kor och på 1:9 kunde man föda tre kor. Åkerarealen ligger till största delen söder om gårdsbebyggelsen, men en smal remsa gränsar i öster mot 1:5. Något aktivt jordbruk med mjölkkor har inte förekommit sedan mitten av 1950-talet.
HISTORIK
I slutet av 1700-talet är det rustmästare Nils Mattson Salgren som regerar i Kraksbyn, eller möjligen hans hustru Anna Juliana Ehrencrona, som i husförhörslängderna betecknas som "den illa beryktade". Vad som kunde ligga i det omdömet är inte klarlagt, men tydligen var hon en ovanlig och sägenomsusad kvinna. Hon var född i Vallsjön i Fröskog 1744 och gifte sig med sin tio år yngre make omkring 1785, och det är troligen vid den här tiden som rustmästarparet slår sig ner i Kraksbyn. 1787 föds sonen Nils Georg som var deras enda barn. Exakt var familjen Salgren bodde är något osäkert, men med största sannolikhet var det i någon av de stora manbyggnaderna i den gamla byn, de som senare kom att registreras som 1:5 och 1:6.
I maj 1819 avled Anna Juliana Ehrencrona och då var sonen Nils Georg sedan ett par år gift med Anna Gunnarsdotter, född 1896. Anna Juliana fick således glädjen att se två av sina barnbarn komma till världen, nämligen sondottern Maria Stina som föddes 1815 och Magdalena 1818. När den tredje dottern föddes hedrades barnet med den då avlidna farmoderns namn och döptes följaktligen till Anna Juliana 1820. 1822 föddes Lisa och tre år senare sonen Jan Magnus. Tyvärr avled Nils Georg året efter sin ende sons födelse, endast 39 år gammal, och den enda manliga individen på gården var nu, förutom den nyfödde, den gamle rustmästaren Nils Salgren som levde fram till 1828.
Samma år städslades drängen Erik Nilsson från Anolfsbyn för att ta över skötseln av gården, och änkan Anna Gunnarsdotter tycktes ha funnit stort behag i sin dräng, ty ett år senare blev han befordrad till husbonde och far till hennes son Johannes. Barnen i hennes tidigare äktenskap skulle komma att få ytterligare fyra halvsyskon: Johanna född 1831, Gustaf 1833, Nils Fredrik 1836 och Jonas Otto 1840.
Under 1830-och 1840-talen sker stora förändringar i Kraksbyn. I Ånimskogs brandstods-förteckning från 1845 finns sex gårdar upptagna. En del av dem ligger i den gamla byn, men sannolikt har nya tomter nu börjat bebyggas och en utflyttning har inletts. Emellertid finns inte Erik Nilsson och Anna Gunnarsdotter med sin familj förtecknade varför man får anta att de lämnat Kraksbyn någon gång omkring 1840.
En ny familj flyttade in i Kraksbyn från Grinstad 1835. Det var Johannes Nilsson och hans hustru Anna Jonasdotter samt deras två barn Olaus och Christina. Ett par år efter ankomsten fick de fastebrev på 5/144 mtl av 1:4 vilket betydde ungefär en tredjedel av arealen. Resten ägdes av Nils Salgrens omyndiga barn. Ett nytt fastebrev utfärdades 1842 vilket förmodligen innebar att Johannes Nilsson nu blev ensamägare. Det är troligen under de närmaste åren som familjen finner ny tomtmark och bygger upp gården väster om den gamla byn, den som ovan beskrivits som 1:9.
Familjen utökades med ytterligare tre barn, Anna Juliana föddes 1837, Erik 1840 och Cajsa 1843. De två sistnämnda dog i barnaåren och 1853 avled också modern Anna Jonasdotter. Johannes gifte dock snart om sig med Britta Maja Andersdotter från Tösse. De båda makarna fick tio år tillsammans innan Johannes gick bort 1865.
1867 skedde en hemmansklyvning av 1:4 i 1:8 och 1:9.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 324-325.
