Västra Berg 1:9 (Lindqvists)

Från Sockipedia

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Berg Platsnamn: Västra Berg 1:9 (Lindqvists) Typ: Gård Koordinater: [58.889809,12.488708] Visa på Kartbild.com



På en liten platå några hundratal meter sydväst om Berg ligger Lindqvists gård. Mangårdsbyggnaden har under 1900-talets senare hälft byggts ut mot söder med rum och altan, och en tillbyggnad har också skett mot väster. Husets stomme är gammal, troligen från 1850-talet, el­ler kanske ändå äldre, och huset kan tidigare ha legat i den gamla byn.

Vid laga skiftet var emellertid gården belägen på den plats den är idag, ty den dåvarande äga­ren Isak Andersson står upptagen i dokumen­ten, men ingenting nämns om utflyttning, och därav kan man sluta sig till att han varit förut­seende nog att utse en tomt och byggt upp sin gård innan jordfördelningen utfördes i Västra Berg. Troligen har detta skett någon gång innan hustruns död 1870.

Ladugården, som ligger i öster i nord-sydlig riktning är troligen uppförd i samband med den ursprungliga bebyggelsen, liksom stallet som numera är rivet. Idag ingår också en lillstuga och garage i gårdens byggnader.

Åkermarken utbreder sig kring gårds­bebyggelsen, medan skogsskiftet är beläget väs­ter om Bergstjärnet. Lantbruket, som nu är ned­lagt, kunde ge bärgning åt en häst och tre till fyra kor.

HISTORIK

Västra Berg 1:9 (Lindqvists). Huset som det såg ut före renoveringen. Stående: Nanny Lindqvist med sonen Lars. Vid hästen sonen Oskar. Sittande: "Store Petter", skräddare J. F Lindqvist och dottern Hanna.

Den förste ägaren i vår översikt till den mark som registrerades som 1:9 vid laga skifte 1885 var Isak Andersson, född i Fröskog 1817. Han kom till Anolfsbyn när han var i 25-årsåldern, kanske som dräng till storbonden Lars Nilsson. Några belägg för att han verkligen var dräng på gården finns inte, men att bondens döttrar väckte hans varma intresse skulle framtiden snart utvisa.

Valet föll på den 23-åriga Lisa och i början av 1840-talet gifte de sig och förvärvade en gård i Västra Berg. Efter den stora jordfördelningen bland Lars Nilssons barn 1858, som vi tidigare berättat om, utökades makarnas jordinnehav med fem hektar. Familjen utökades också detta år med sonen Carl Josef, och tidigare fanns Maja Sofia (1845) och Lars Enok (1854). Den yngsta dottern Elisa­bet, som med tiden skulle få hederstiteln "nämmansmora", föddes 1865.

Lisa Larsdotter dog 1870, endast 50 år gam­mal, och vid arvsskiftet påföljande år blev bar­nen ägare av markområdet i Anolfsbyn, medan fadern fortfarande stod för gården i Västra Berg, vilket verifieras av handlingarna vid laga skiftet.

Isak Andersson gick ur tiden omkring 1890 och ett par år senare köpte Elisabet och hennes man, nämndemannen Carl Josef Larsson från Näs, gården. De avyttrade dock åkerarealen i Anolfsbyn till Nils Fredrik Johannesson redan 1894 och året därpå försål­des jordbruksfastigheten i Västra Berg till Johan Fredrik Lindqvist från Sundals-Ryr.

Västra Berg 1:9. Skräddare Johan Fred­rik Lindqvist framför sitt hus efter renover­ingen.
Ester och Karl Lindqvist Västra Berg.

Lindqvist föddes 1862 och begav sig i sin ung­dom till Norge, där han etablerade sig som skräddare i Horten, och där han också mötte en skräddardotter från Kärrsdalen i Anolfsbyn som hette Nanny Larsdotter. Utifrån denna yrkesbakgrund låg det naturligt­vis nära till hands att de två skulle tråckla ihop ett äktenskap, och när de sömmat ihop sina liv på allvar med tre barn flyttade de till Västra Berg 1895.

Där fick Nanny sköta lantbruket på egen hand några år, medan Johan Fredrik begav sig till Amerika för att förbättra familjens ekonomi.

När familjefadern slutligen kom hem och be­rättade om det stora landet måste han ha gjort det med vältalighet och stor entusiasm, för av makarnas sex barn utvandrade alla utom en till Amerika. De fem som skulle komma att krossa Atlanten var Johan Oskar, född 1889. Hanna 1891, Maria 1895, Ester 1897 och Lars 1902. Karl, som föddes 1910, blev kvar och övertog så små­ningom föräldrahemmet.

Johan Fredrik Lindqvist utövade skräddaryrket också sedan han blivit hemmansägare och fortsatte sin gärning långt in på 1930-talet. När sonen Karl köpte gården 1934 och gifte sig med grannflickan från Olsbyn, Ester Karlsson, ord­nades det så att de båda familjerna kunde bo till­sammans.[1]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 272-274.