Olsbyn
Socken: Ånimskog Hemman: Västra Berg Platsnamn: Olsbyn Typ: Gård Koordinater: [58.892475,12.488430] Visa på Kartbild.com
Olsbyn eller "Orsbyn" är beläget i norra delen av Västra Berg och är en sammanslagning av 1:3 och 1:8. Den ursprungliga bebyggelsen daterar sig från omkring 1860, men den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1911. Sedan dess har en del reparationer utförts och en altan tillbyggts.
Ekonomibyggnaderna som ligger utmed gårdsplanen i nord-sydlig riktning är från 1938, då den gamla ladugårdslängan revs. Djurbesättningen i mitten av 1940-talet uppgick till två hästar, åtta kor, svin, får och höns. Åkermarken är belägen väster och söder om gårdsbebyggelsen, medan skogsskiftet ligger väster om Bergstjärnet.
HISTORIK
När man vill söka sig tillbaka för att finna anfäderna till Olsbyns nuvarande ägare, finner vi att den förste brukaren av vad som idag kan jämföras med 1:3 var Olof Johannesson, född 1790 i Vestra Ed. Han gifte sig med Maja Stina Nilsdotter från Backen i Salebol, och omkring 1820 bosatte sig makarna i Västra Berg på någon av gårdarna i den gamla byn, efter att ha tillbringat några år i Olofs födelsesocken, där också flera av deras barn föddes: Jan Magnus 1814, Stina 1816 och Jonas 1819. I Ånimskogs församling registrerades Johannes 1822, Andreas 1827, Karl Olof 1830 och Gustaf 1833.
Det är ovisst om Olof Johannesson blev i stånd att köpa den egendom han brukade innan han avled i slutet av 1850-talet. Hans änka Maja Stina Nilsdotter står dock angiven som ägare vid sin död 1871, och det är möjligt att makarna kunde ha förvärvat gården redan omkring 1840, då Maja Stina fick ärva sin far Nils Bryngelsson på Backen.
Emellertid blev sonen och nämndemannen Gustaf Olsson ny ägare genom köp och arv 1872, och tre år senare tog brodern Karl Olof över gården, sedan han några år brukat Nedre Kilane, dit också den tredje brodern Andreas flyttade och blev utnämnd till skeppsbyggmästare vid den nyupprättade varvsplatsen.
Olsbyn började att bebyggas på 1860-talet, men det är svårt att utröna hur byggnadsarbetet och kostnaderna fördelades mellan bröderna, men otvivelaktigt är det Karl Olof som gett namnet åt gården Olsbyn. Karl Olof skulle komma att berika Olsbyn med många barn sedan han gift sig med Fredrika Johannesdotter från Djupslund 1865. Hon var då 21 år gammal och skulle under en tidrymd av drygt 20 år genomgå elva barnsängar. Om hon någonsin plitade ner sina barns namn i bondepraktikans kalender vet vi inte, men om hon gjorde det skulle ordningen ha blivit följande: Lena Stina 1866, Charlotta Lovisa 1867, Karl Martin 1869, Edla Sofia 1872, Johan Adin 1873, Gustav 1877, Klara 1878, Emma Fredrika 1880, Teodor 1882, Elin 1884 och Fridolf 1887.
Karl Olof Olsson dog 1898 och vid arvskiftet 1901 köpte sonen Johan Adin gården. Han var då nyss hemkommen från Amerika, och tydligen hade han lyckats så väl där att han fick möjlighet att köpa ut sina syskon. Brodern Gustav utvandrade till Amerika samma år som Johan Adin slog sig ner på Olsbyn som hemmansägare och sannolikt fick modern bo kvar i hemmet.
När mor Fredrika avled 1911 hade mycket förändrats. Gustav var nu ägare av gården sedan han återkommit från Amerika 1907 Johan Adins tid som självägande bonde blev således kortvarig. Enligt husförhörslängderna tycks han ha stannat kvar i Sverige ett par år efter försäljningen till brodern, men sedan återvände han till Amerika, där han gifte sig och fick två döttrar. Han avled omkring 1940.
Gustav Karlsson förvaltade sin fädernegård väl. Han byggde ett nytt boningshus 1911, så att han kunde föra in sin blivande hustru Elin Larsdotter från Olerud under ett nytt tak och han utökade sitt markinnehav genom att köpa Stora Eken (1:8) 1919.
Då tultade redan de första barnen omkring i huset. Ethel föddes 1914, Ester 1915, Ellen 1917 och Algot 1919 Sedan följde Gunnar 1921, Emmy 1923, Rudolf 1926, Rune 1929 och Åke 1934.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 263-265.
