Vingnäs 1:8

---

Socken: Ånimskog Hemman: Vingnäs Platsnamn: Vingnäs 1:8 Typ: Gård Koordinater: [58.914109,12.510509] Visa på Kartbild.com

---

Vingnäs, "Petters stuga" 1954. Bo­ningshus på Vingnäs 1:8. Den sistefast boende var " Klaffotere Petter" som var skomakare.

Av gården 1:8 finns egentligen bara mangårds­byggnaden kvar. Den benämns i dagligt tal som "Petters stuga" och ligger några hundratal me­ter öster om Vingnäs 1:6. Huset, som sannolikt är byggt omkring 1860, är nyrenoverat och an­vänds som sommarbostad och är sedan 1961 avstyckat från den ursprungliga fastigheten. Ladugården låg cirka hundra meter sydväst om manbyggnaden men den är borta sedan ett halvsekel. Häst och tre kor hade sitt viste här när gården brukades aktivt.

HISTORIK

Vingnäs 1:6, 1:7, 1:8 och sannolikt också 1:9 ut­gjorde det 1/4 mantal av Vingnäs som Jonas Jansson förvärvade 1853 och sedan splittrades vid hemmansklyvningen 1859.

Fastigheten 1:8 köptes av Jonas son Carl Jo­han. Han bodde en tid i Tisselskog, där han fann sin hustru Kristina Andersdotter. De gifte sig 1858 och påföljande år föddes deras äldste son Gustaf. Någon gång i början av 1860-talet flyt­tade familjen till Vingnäs, där Carl Johan var jordägare sedan arvskiftet 1855. Makar­na började sannolikt bebygga gården strax efter ankomsten och blev således närmsta grannar med systern Maja och hennes familj på 1:6.

Makarna Jonassons familj utökades med fyra barn i Vingnäs: Per Johan 1862, tvillingarna Josef och Anna Kajsa 1867 och Ferdinand 1877.

Carl Johan Jonasson avled 1889, och döds­boet sålde ganska omgående gården till Jan Fredrik Skog som var född i Krusebol i Ånimskog 1836. Han hade varit fältjägare, men när han bosatte sig i Vingnäs hade han lämnat krigarlivet och uppbar sin militära pension. Hans hustru hette Kristina Johansdotter och var från Fröskog. Makarna hade åtta barn: Johannes Alfred, Johan Erland (1873), Anna Sofia, Maria, Carl Fredrik, Stina Lisa, Ida Lovisa (1881) samt Betty.

Jan Fredrik och hans hustru avled båda 1916. Då hade barnen skingrats; flera hade utvandrat till Amerika och Anna Sofia hade flyttat till Stockholm, där hon genom hårt arbete kombi­nerat med ekonomiskt sinne blev ägare till res­taurang Stallmästargården. Dessvärre avled hon i relativt unga år, ungefär samtidigt som sina föräldrar, och efterlämnade ett arv på 300.000 kronor vilket i den tidens penningvärde var en fantastisk summa, i all synnerhet om man betänker att hon från början var en fattig fältjägardotter. Eftersom Anna Sofia inte var gift eller efter­lämnade några arvingar blev det syskonen som fick dela på hennes kvarlåtenskap.

Den ende av syskonen som blev Vingnäs tro­gen var Johan Erland, som också tillbringat någ­ra år i Amerika, men han återkom till sin hem­bygd och köpte den södra gården på Slättan 1914. Senare var han också under några år ägare av Vingnäs 1:5.

Låt oss återvända till 1916 då fältjägare Skog och hans hustru lämnade sin gård för alltid. Dödsboet behöll fastigheten till 1919 då Adolf Svensson i Känsbyn köpte den. Några månader bodde Herman Olsson och hans son Ralph där sedan hustrun Ida avlidit, men påföljande år sålde Svensson gården till Lars Petrus Johans­son.

Han flyttade därifrån till Rud 1907 och för­sörjde sig som skomakare, och efter affärsupp­görelsen med Adolf Svensson blev han nu hem­mansägare. Lars Petrus var ungkarl hela sitt liv och kallades allmänt Petter och det är förkla­ringen till att hans boningshus blev döpt till "Petters stuga", en benämning som fortfarande lever kvar i bygden. Petter själv fick dock inte leva så många år på sitt hemman. Han dog 1926 och testamenterade sin kvarlåtenskap till mis­sionsförsamlingen i Salebol.

1934 köptes egendomen av Gustaf Karlsson som då var ägare och brukare av 1:6. Efter hans död övergick ägandet till sönerna Karl och Arvid Karlsson.

En ny fastighetsindelning gjordes 1962 då en sammanläggning skedde av 1:6, 1:7 och 1:8 som nu kom att registreras som Vingnäs 1:24.