Dalsland/Ånimskog/Lastkasen: Skillnad mellan sidversioner
Sockadm (diskussion | bidrag) m Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats" |
Mikael S (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
|karta=eko |
|karta=eko |
||
}} |
}} |
||
Stora Kilane 1:23 (Norra fastigheten) |
|||
Ursprung: del av Kilane 1:7 |
|||
Sämjelott om 1/16 mtl |
|||
Areal 0,3830 har |
|||
Avsöndr 1924 |
|||
I Björkhems utkanter ligger ett antal bostadshus, varav en del är relativt nybyggda, medan |
I Björkhems utkanter ligger ett antal bostadshus, varav en del är relativt nybyggda, medan |
||
andra är renoverade och tillbyggda kring en |
andra är renoverade och tillbyggda kring en |
||
stomme som kan dateras till 1800-talet. |
stomme som kan dateras till 1800-talet. |
||
Strax väster om Höjden ligger Lastkasen i en |
Strax väster om [[Dalsland/Ånimskog/Höjden|Höjden]] ligger Lastkasen i en |
||
liten dalgång ovanför Brandalsviken. Här finns |
liten dalgång ovanför [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsviken|Brandalsviken]]. Här finns |
||
två fastigheter. Boningshuset längst i norr är |
två fastigheter. Boningshuset längst i norr är |
||
byggt omkring 1850 och ligger tryggt nedsänkt |
byggt omkring 1850 och ligger tryggt nedsänkt |
||
| Rad 34: | Rad 27: | ||
utlastningsplats för ved och kvarts från 1800-talet till långt in på nästa sekel. Utlastningen |
utlastningsplats för ved och kvarts från 1800-talet till långt in på nästa sekel. Utlastningen |
||
skedde i södra delen av dalgången, där en väg |
skedde i södra delen av dalgången, där en väg |
||
leder brant ner mot Brandalsviken. Alldeles i |
leder brant ner mot [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsviken|Brandalsviken]]. Alldeles i |
||
närheten ligger ett övergivet schakt som öppnades av David Ryhr på 1930-talet. Kvartsen som |
närheten ligger ett övergivet schakt som öppnades av David Ryhr på 1930-talet. Kvartsen som |
||
utvanns ur brottet tippades utför ett väldigt |
utvanns ur brottet tippades utför ett väldigt |
||
stup och lastades sedan på skottkärror för vidare transport på vingliga landgångar ut till båtarnas lastrum. |
stup och lastades sedan på skottkärror för vidare transport på vingliga landgångar ut till båtarnas lastrum. |
||
Eftersom Lastkasen var Snäckes ”hamnstad” |
Eftersom Lastkasen var [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäckes]] ”hamnstad” |
||
var det helt följdriktigt att en av de första invånarna i den lilla stugan var skeppare. Han hette |
var det helt följdriktigt att en av de första invånarna i den lilla stugan var skeppare. Han hette |
||
Sven Andersson, men kallades alltid Lille-Sven |
Sven Andersson, men kallades alltid Lille-Sven |
||
på grund av sin kortväxta lekamen. Han föddes |
på grund av sin kortväxta lekamen. Han föddes |
||
i Ånimskog 1829 och gick som ung till sjöss, |
i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] 1829 och gick som ung till sjöss, |
||
men i början av 1860-talet trampade han fast |
men i början av 1860-talet trampade han fast |
||
mark som dräng på Kilebacken. Det var kring |
mark som dräng på [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken|Kilebacken]]. Det var kring |
||
de här åren som han gifte sig med Stina Andersdotter, född i Ånimskog 1840, och flyttade till |
de här åren som han gifte sig med Stina Andersdotter, född i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] 1840, och flyttade till |
||
Lastkasen. Det tragiska inträffade dock att Stina |
Lastkasen. Det tragiska inträffade dock att Stina |
||
dog i barnsäng den 24 mars 1866. Barnet överlevde och fick en fostermor praktiskt taget vid |
dog i barnsäng den 24 mars 1866. Barnet överlevde och fick en fostermor praktiskt taget vid |
||
| Rad 60: | Rad 53: | ||
år gick han bort. |
år gick han bort. |
||
Anna Lisa Sandberg, som föddes i Ånimskog 1839, kanske ångrade sitt hastiga beslut |
Anna Lisa Sandberg, som föddes i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] 1839, kanske ångrade sitt hastiga beslut |
||
att rycka in som hustru och mor, för i april |
att rycka in som hustru och mor, för i april |
||
1867 utflyttade hon till Skållerud. Den omedelbara orsaken till att Anna Lisa lämnade sin |
1867 utflyttade hon till [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]]. Den omedelbara orsaken till att Anna Lisa lämnade sin |
||
make kan ha varit att att han sålde hennes |
make kan ha varit att att han sålde hennes |
||
bästa schal för att skaffa pengar till en flaska |
bästa schal för att skaffa pengar till en flaska |
||
| Rad 79: | Rad 72: | ||
1800-talets sista årtionden, men sommaren 1902 |
1800-talets sista årtionden, men sommaren 1902 |
||
drabbades familjen av en ny tragedi. Anna Lisa |
drabbades familjen av en ny tragedi. Anna Lisa |
||
åkte på ett hölass mellan Ängane och Lastkasen |
åkte på ett hölass mellan [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]] och Lastkasen |
||
och ett hundratal meter norr om avtagsvägen |
och ett hundratal meter norr om avtagsvägen |
||
till Rönningen välte vagnen ner i en djup grop |
till [[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]] välte vagnen ner i en djup grop |
||
vid sidan av vägen och Anna Lisa föll så olyckligt att hon bröt nacken. Platsen fick sedan heta |
vid sidan av vägen och Anna Lisa föll så olyckligt att hon bröt nacken. Platsen fick sedan heta |
||
”Lisas hålor” Nyligen har en sten placerats vid |
”Lisas hålor” Nyligen har en sten placerats vid |
||
| Rad 95: | Rad 88: | ||
emigrerade till Amerika och Edvard utbildade |
emigrerade till Amerika och Edvard utbildade |
||
sig till sjökapten och befor de vida haven. Sven |
sig till sjökapten och befor de vida haven. Sven |
||
och Kerstin bodde tillsammans tills Sven flyttade till Kil i Värmland 1911. Han var då 80 år |
och Kerstin bodde tillsammans tills Sven flyttade till [[Värmland/Stora Kil/Kil|Kil]] i [[Värmland]] 1911. Han var då 80 år |
||
gammal. Kerstin kom till fattiggården i Lilla |
gammal. Kerstin kom till fattiggården i [[Dalslan/Ånimskog/Lilla Bräcke|Lilla |
||
Bräcke och avled där 1912. |
Bräcke]] och avled där 1912. |
||
Sven och Kerstin lämnade således Stora |
Sven och Kerstin lämnade således [[Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane|Stora |
||
Kilane omkring 1911, och troligtvis bodde de |
Kilane]] omkring 1911, och troligtvis bodde de |
||
kvar på Lastkasen ända tills de flyttade, och det |
kvar på Lastkasen ända tills de flyttade, och det |
||
är vid den här tiden som Charlotta Kil och hennes två döttrar tar stugan vid Brandalsviken i |
är vid den här tiden som Charlotta Kil och hennes två döttrar tar stugan vid [[Dalsland/Ånimskog/Brandalsviken|Brandalsviken]] i |
||
besittning. |
besittning. Charlotta var änka efter soldaten |
||
Lars Gustaf Kil på Kiletorpet. Han avled 1901, |
Lars Gustaf Kil på [[Dalsland/Ånimskog/Kiletorpet|Kiletorpet]]. Han avled 1901, |
||
men Charlotta och döttrarna bodde troligen |
men Charlotta och döttrarna bodde troligen |
||
kvar till 1905, då Jan Magnus Karlsson flyttade |
kvar till 1905, då Jan Magnus Karlsson flyttade |
||
in på det gamla soldattorpet med sin familj (se |
in på det gamla soldattorpet med sin familj (se |
||
Gärdet-Brandalen). Hur bostadsfrågan löstes |
[[Dalsland/Ånimskog/Gärdet|Gärdet]]-[[Dalsland/Ånimskog/Brandalen|Brandalen]]). Hur bostadsfrågan löstes |
||
för Charlotta och hennes barn under de mellanliggande åren är inte helt klarlagt. |
för Charlotta och hennes barn under de mellanliggande åren är inte helt klarlagt. |
||
De närmare detaljerna om familjen Kil kommer att redovisas under rubriken Kiletorpet, |
De närmare detaljerna om familjen Kil kommer att redovisas under rubriken [[Dalsland/Ånimskog/Kiletorpet|Kiletorpet]], |
||
och därför nöjer vi oss med att konstatera att |
och därför nöjer vi oss med att konstatera att |
||
Charlotta med döttrarna Elin och och Vendla |
Charlotta med döttrarna Elin och och Vendla |
||
blev bofasta på på Lastkasen under 1910-talet. |
blev bofasta på på Lastkasen under 1910-talet. |
||
Vendla gifte sig 1918 med Anders Gustaf Larsson från Knektängen och Elin äktade Johan |
Vendla gifte sig 1918 med Anders Gustaf Larsson från [[Dalsland/Ånimskog/Knektängen|Knektängen]] och Elin äktade Johan |
||
Amos Landelius från Loftahammar i Kalmar |
Amos Landelius från [[Kalmar/Loftahammar|Loftahammar]] i [[Kalmar|Kalmar |
||
län 1927 |
län]] 1927 |
||
Lastkasen, som alltsedan skiftesindelningen |
Lastkasen, som alltsedan skiftesindelningen |
||
varit utmark till Ängane, friköptes av Charlotta |
varit utmark till [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]], friköptes av Charlotta |
||
1924, så man kan säga att hon nu kom under |
1924, så man kan säga att hon nu kom under |
||
eget tak både bildligt och bokstavligt, för mågen |
eget tak både bildligt och bokstavligt, för mågen |
||
| Rad 132: | Rad 125: | ||
Härd. Elin skötte det lilla jordbruket, medan |
Härd. Elin skötte det lilla jordbruket, medan |
||
maken mestadels var sysselsatt utanför hemmet |
maken mestadels var sysselsatt utanför hemmet |
||
bl.a. som bergsprängare på Annenäset. |
bl.a. som bergsprängare på [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäset]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 59-62.</ref> |
||
== Källor == |
|||
1952 och Amos blev ensam på det lilla torpet. |
|||
<references /> |
|||
Vid ett besök hos fostersonen Alvar i Vänersborg omkom han genom en olycka. |
|||
Nya ägare blev nu Alfred och Charlotta Karlsson som kom från Orrebol där de ägt och brukat en gård, men nu på äldre dar ville de njuta |
|||
sitt otium på Lastkasen. Hästen Fix fick dock |
|||
följa med, och den gamle trotjänaren var antagligen den första häst som stadigvarande satt |
|||
sina hovar på det lilla torpet. Efter det att Charlotta dött 1959 bodde Alfred kvar något år, men |
|||
1963 var det dags för en ny ägare. Det blev Stig |
|||
Nilsson från Västra Frölunda i Göteborg som |
|||
köpte torpet som sommarställe. Han innehade |
|||
det till 1971 då Sam Andersson och hans hustru |
|||
Kersti signerade köpekontraktet och bosatte sig |
|||
på Lastkasen. |
|||
Sam föddes på Totten i Stora Kilane 1947 och |
|||
gifte sig med Kersti samma år som han blev ägare |
|||
till Lastkasen. Kersti, som har sitt ursprung i |
|||
Stockholm, föddes 1952 men kom redan som |
|||
barn till de dalsländska bygderna. De båda |
|||
makarna har rustat upp den gamla stugan och |
|||
förvandlat den till en modern bostad. Sam började tidigt arbeta på Svenska Forshammars bergverk på Annenäset och är fortfarande verksam |
|||
inom samma företag som emellertid bytt ägare |
|||
och förlagt tillverkningen till Åmål. Kersti arbetade några år på laboratoriet på Annenäset men |
|||
sysslar numera mest med textilier och sömnad. |
|||
I familjen finns två barn, Ulrika född 1971 och |
|||
Johan 1975. |
|||
{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=59-62}} |
|||
Nuvarande version från 17 maj 2025 kl. 22.33
Socken: Ånimskog Hemman: Stora Kilane Platsnamn: Lastkasen Typ: Torp Koordinater: [58.836537,12.494373] Visa på Kartbild.com
I Björkhems utkanter ligger ett antal bostadshus, varav en del är relativt nybyggda, medan andra är renoverade och tillbyggda kring en stomme som kan dateras till 1800-talet.
Strax väster om Höjden ligger Lastkasen i en liten dalgång ovanför Brandalsviken. Här finns två fastigheter. Boningshuset längst i norr är byggt omkring 1850 och ligger tryggt nedsänkt bakom en bergsrygg i skydd för västanvinden.
Stugan, som ursprungligen bestod av ett rum och kök, byggdes till på 1970-talet av den nuvarande ägaren. Den gamla ladugården, som en gång var hemvist för en ko och en gris, har förvandlats till redskapsbod. Åkrarna som gav foder åt kon hålls öppna mot söder.
Som namnet antyder var Lastkasen en utlastningsplats för ved och kvarts från 1800-talet till långt in på nästa sekel. Utlastningen skedde i södra delen av dalgången, där en väg leder brant ner mot Brandalsviken. Alldeles i närheten ligger ett övergivet schakt som öppnades av David Ryhr på 1930-talet. Kvartsen som utvanns ur brottet tippades utför ett väldigt stup och lastades sedan på skottkärror för vidare transport på vingliga landgångar ut till båtarnas lastrum.
Eftersom Lastkasen var Snäckes ”hamnstad” var det helt följdriktigt att en av de första invånarna i den lilla stugan var skeppare. Han hette Sven Andersson, men kallades alltid Lille-Sven på grund av sin kortväxta lekamen. Han föddes i Ånimskog 1829 och gick som ung till sjöss, men i början av 1860-talet trampade han fast mark som dräng på Kilebacken. Det var kring de här åren som han gifte sig med Stina Andersdotter, född i Ånimskog 1840, och flyttade till Lastkasen. Det tragiska inträffade dock att Stina dog i barnsäng den 24 mars 1866. Barnet överlevde och fick en fostermor praktiskt taget vid födelsen i och med att Sven gifte om sig med Anna Lisa Sandberg redan den 27 mars. Detta giftermål var naturligtvis mot alla konventioner, såvida dateringarna är korrekta, men för Sven var det av förståeliga skäl en ytterst brydsam situation. Han måste finna någon som kunde ta hand om den späde sonen och kanske fanns det någon slags relation mellan honom och Anna Lisa från tidigare. Lille Anders Johan fick emellertid inte leva så länge. Redan i oktober samma år gick han bort.
Anna Lisa Sandberg, som föddes i Ånimskog 1839, kanske ångrade sitt hastiga beslut att rycka in som hustru och mor, för i april 1867 utflyttade hon till Skållerud. Den omedelbara orsaken till att Anna Lisa lämnade sin make kan ha varit att att han sålde hennes bästa schal för att skaffa pengar till en flaska brännvin. Så berättar traditionen, men som alltid får man räkna med en stor osäkerhetsmarginal när det gäller berättelsers tillförlitlighet. Vi vet inget med säkerhet om de båda makarnas äktenskapliga relationer vid denna tid, men om berättelsen är sann är det förståeligt att Svens självsvåldiga tilltag kunde få Anna Lisa att packa sin klädkista och dra sin färde. Hon återkom dock och födde Sven ett barn 1870 som dog vid födelsen. Sedan blev hon kvar vid Svens sida och födde honom ytterligare fem barn av vilka tre överlevde. Anton 1871, Vendla 1879 och Edvard 1883.
Livet tycks ha förflutit stilla och lugnt under 1800-talets sista årtionden, men sommaren 1902 drabbades familjen av en ny tragedi. Anna Lisa åkte på ett hölass mellan Ängane och Lastkasen och ett hundratal meter norr om avtagsvägen till Rönningen välte vagnen ner i en djup grop vid sidan av vägen och Anna Lisa föll så olyckligt att hon bröt nacken. Platsen fick sedan heta ”Lisas hålor” Nyligen har en sten placerats vid vägkanten där olyckan inträffade.
Anna Lisas syster flyttade nu till Lastkasen för att ta hand om familjen. Hon hette Kerstin Sandberg och hon fick nu delvis spela samma roll som systern hade gjort 35 år tidigare. Främst var det väl Sven som behövde hennes omtanke, ty barnen var vuxna och stod i begrepp att ge sig ut i världen. Omkring 1905 skingrades familjen. Anton flyttade till Norge, Vendla emigrerade till Amerika och Edvard utbildade sig till sjökapten och befor de vida haven. Sven och Kerstin bodde tillsammans tills Sven flyttade till Kil i Värmland 1911. Han var då 80 år gammal. Kerstin kom till fattiggården i Lilla Bräcke och avled där 1912.
Sven och Kerstin lämnade således Stora Kilane omkring 1911, och troligtvis bodde de kvar på Lastkasen ända tills de flyttade, och det är vid den här tiden som Charlotta Kil och hennes två döttrar tar stugan vid Brandalsviken i besittning. Charlotta var änka efter soldaten Lars Gustaf Kil på Kiletorpet. Han avled 1901, men Charlotta och döttrarna bodde troligen kvar till 1905, då Jan Magnus Karlsson flyttade in på det gamla soldattorpet med sin familj (se Gärdet-Brandalen). Hur bostadsfrågan löstes för Charlotta och hennes barn under de mellanliggande åren är inte helt klarlagt.
De närmare detaljerna om familjen Kil kommer att redovisas under rubriken Kiletorpet, och därför nöjer vi oss med att konstatera att Charlotta med döttrarna Elin och och Vendla blev bofasta på på Lastkasen under 1910-talet. Vendla gifte sig 1918 med Anders Gustaf Larsson från Knektängen och Elin äktade Johan Amos Landelius från Loftahammar i Kalmar län 1927
Lastkasen, som alltsedan skiftesindelningen varit utmark till Ängane, friköptes av Charlotta 1924, så man kan säga att hon nu kom under eget tak både bildligt och bokstavligt, för mågen Amos byggde om stugan och höjde taket, så att Charlotta fick sin egen kammare på andra våningen.
Charlotta avled 1938 och det blev nu Elin och Amos Landelius som övertog Lastkasen där de bodde tillsammans med fostersonen Alvar Härd. Elin skötte det lilla jordbruket, medan maken mestadels var sysselsatt utanför hemmet bl.a. som bergsprängare på Annenäset.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 59-62.
