Dalsland/Ånimskog/Hunnängen: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Skapat sidan med OCR-läst text från Sockenboken.
 
Lagt till länkar till relevanta sidor.
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{SockMall:Plats
Någon kilometer söder om Bräcke låg torpet Hunnängen, just där en vik av Bräcketjärnet skjuter in mot öster. Stugan låg i kanten av slutt­ningen mot tjärnet, medan ladugården fanns en bit längre ner. Några grundstenar och ett grånat fruktträd är allt som minner om människors verk när man besöker platsen idag. Torpets ål­der är svår att bestämma, men troligen kom det till omkring 1850 eller något årtionde senare.
| socken = Ånimskog
| landskap = Dalsland
| hemman = Västra Bräcke
| namn = Hunnängen
| knord = 58.855007
| kost = 12.460020
| typ = Torp
}}
Någon kilometer söder om [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke|Bräcke]] låg torpet Hunnängen, just där en vik av [[Dalsland/Ånimskog/Bräcketjärnet|Bräcketjärnet]] skjuter in mot öster. Stugan låg i kanten av slutt­ningen mot tjärnet, medan ladugården fanns en bit längre ner. Några grundstenar och ett grånat fruktträd är allt som minner om människors verk när man besöker platsen idag. Torpets ål­der är svår att bestämma, men troligen kom det till omkring 1850 eller något årtionde senare.


Tyvärr går det heller inte att belägga vilka människor som haft sitt hem under den lilla stugans tak förutom Maja Lena Svensdotter som flyttade hit omkring 1915 sedan hennes dotter Maria gift sig med Adolf Nilsson, som då var nybliven ägare av Bräcke.
Tyvärr går det heller inte att belägga vilka människor som haft sitt hem under den lilla stugans tak förutom Maja Lena Svensdotter som flyttade hit omkring 1915 sedan hennes dotter Maria gift sig med Adolf Nilsson, som då var nybliven ägare av [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke|Bräcke]].


Maja Lena var född på Korsbyudden 1852 som näst äldst av sju syskon. När hon var 16 år dog hennes far, och snart fick hon ge sig ut och tjäna sitt eget uppehälle. Hon hamnade så små­ningom som piga i Nedre Kilane, där hon gifte sig med bondsonen Paul Magnusson 1880. Året därpå föddes sonen Emanuel och ungefär sam­tidigt flyttade makarna till torpet Ödegården som tillhörde Säljedalen. Där föddes Sofia 1882, Maria 1884, tvillingbröderna Johan och Gustaf samt dottern Kristina.
Maja Lena var född på [[Dalsland/Ånimskog/Korsbyudden|Korsbyudden]] 1852 som näst äldst av sju syskon. När hon var 16 år dog hennes far, och snart fick hon ge sig ut och tjäna sitt eget uppehälle. Hon hamnade så små­ningom som piga i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]], där hon gifte sig med bondsonen Paul Magnusson 1880. Året därpå föddes sonen Emanuel och ungefär sam­tidigt flyttade makarna till torpet [[Dalsland/Skållerud/Ödegården|Ödegården]] som tillhörde [[Dalsland/Skållerud/Säljedalen|Säljedalen]]. Där föddes Sofia 1882, Maria 1884, tvillingbröderna Johan och Gustaf samt dottern Kristina.


1908 dog maken Paul och Maja Lena fick nu ensam sörja för familjen. De äldsta barnen hade dock lämnat hemmet, däribland dottern Sofia, som redan som femtonåring blev piga på Backen i Salebol. Maja Lena fick själv göra dags­verken på Backen sedan hennes man dött ge­nom att varje morgon och kväll vandra den långa vägen för att hjälpa till med mjölkningen.
1908 dog maken Paul och Maja Lena fick nu ensam sörja för familjen. De äldsta barnen hade dock lämnat hemmet, däribland dottern Sofia, som redan som femtonåring blev piga på [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]] i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]]. Maja Lena fick själv göra dags­verken på [[Dalsland/Ånimskog/Backen (Salebol)|Backen]] sedan hennes man dött ge­nom att varje morgon och kväll vandra den långa vägen för att hjälpa till med mjölkningen.


Man kan föreställa sig att Maja Lena Svens­dotter fick en betydligt lugnare tillvaro, sedan hon med sin ko flyttade in på torpet Hunnängen. Här hade hon sin dotter och måg allde­les i närheten och dessutom barnbarnen Nils och Astrid. Dottern Sofia som gift sig och bodde på Fammerud i Anolfsbyn fanns heller inte allt­för långt borta, och bland barnbarnen där var Signe en flitig besökare på Hunnängen. Signe, som fortfarande har starka minnesbilder av tor­pet, berättar hur prydligt och hemtrevligt det var inne i stugan som hade kök och ett rum.
Man kan föreställa sig att Maja Lena Svens­dotter fick en betydligt lugnare tillvaro, sedan hon med sin ko flyttade in på torpet Hunnängen. Här hade hon sin dotter och måg allde­les i närheten och dessutom barnbarnen Nils och Astrid. Dottern Sofia som gift sig och bodde på [[Dalsland/Ånimskog/Fammerud|Fammerud]] i [[Dalsland/Ånimskog/Anolfsbyn|Anolfsbyn]] fanns heller inte allt­för långt borta, och bland barnbarnen där var Signe en flitig besökare på Hunnängen.


Så småningom, när krafterna började tryta, fick Maja Lena flytta in i det gamla huset i Bräcke, där hon avled på hösten 1933.
Så småningom, när krafterna började tryta, fick Maja Lena flytta in i det gamla huset i [[Dalsland/Ånimskog/Västra Bräcke|Bräcke]], där hon avled på hösten 1933.


I mitten av 1930-talet revs torpstugan ner och flyttades till Ryr, där den fick bilda stomme till Karl och Elin Nilssons nybygge på Smiberget. Man kan med goda skäl anta att Elins far Johan Andersson på Norra Kasen låg bakom köpet och också ombesörjde de praktiska detaljerna när det gällde rivning och transport.
I mitten av 1930-talet revs torpstugan ner och flyttades till [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]], där den fick bilda stomme till Karl och Elin Nilssons nybygge på [[Dalsland/Skållerud/Smiberget|Smiberget]]. Man kan med goda skäl anta att Elins far Johan Andersson på [[Dalsland/Ånimskog/Känsbykasen|Norra Kasen]] låg bakom köpet och också ombesörjde de praktiska detaljerna när det gällde rivning och transport.


Några år senare då Carl Ottosson stod i be­grepp att uppföra en ny butik i Ryr erinrade han sig att det fortfarande fanns en del timmer kvar på Hunnängen, nämligen i ladugården, som också revs ner och fick bilda väggarna i den nya affärsbyggnaden. Transporten skedde med häs­tar och slädar den kalla vintern 1940.
Några år senare då Carl Ottosson stod i be­grepp att uppföra en ny butik i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] erinrade han sig att det fortfarande fanns en del timmer kvar på Hunnängen, nämligen i ladugården, som också revs ner och fick bilda väggarna i den nya affärsbyggnaden. Transporten skedde med häs­tar och slädar den kalla vintern 1940. <ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 161-162.</ref>
== Källor ==
<references />

Nuvarande version från 21 maj 2025 kl. 14.09


Socken: Ånimskog Hemman: Västra Bräcke Platsnamn: Hunnängen Typ: Torp Koordinater: [58.855007,12.460020] Visa på Kartbild.com


Någon kilometer söder om Bräcke låg torpet Hunnängen, just där en vik av Bräcketjärnet skjuter in mot öster. Stugan låg i kanten av slutt­ningen mot tjärnet, medan ladugården fanns en bit längre ner. Några grundstenar och ett grånat fruktträd är allt som minner om människors verk när man besöker platsen idag. Torpets ål­der är svår att bestämma, men troligen kom det till omkring 1850 eller något årtionde senare.

Tyvärr går det heller inte att belägga vilka människor som haft sitt hem under den lilla stugans tak förutom Maja Lena Svensdotter som flyttade hit omkring 1915 sedan hennes dotter Maria gift sig med Adolf Nilsson, som då var nybliven ägare av Bräcke.

Maja Lena var född på Korsbyudden 1852 som näst äldst av sju syskon. När hon var 16 år dog hennes far, och snart fick hon ge sig ut och tjäna sitt eget uppehälle. Hon hamnade så små­ningom som piga i Nedre Kilane, där hon gifte sig med bondsonen Paul Magnusson 1880. Året därpå föddes sonen Emanuel och ungefär sam­tidigt flyttade makarna till torpet Ödegården som tillhörde Säljedalen. Där föddes Sofia 1882, Maria 1884, tvillingbröderna Johan och Gustaf samt dottern Kristina.

1908 dog maken Paul och Maja Lena fick nu ensam sörja för familjen. De äldsta barnen hade dock lämnat hemmet, däribland dottern Sofia, som redan som femtonåring blev piga på Backen i Salebol. Maja Lena fick själv göra dags­verken på Backen sedan hennes man dött ge­nom att varje morgon och kväll vandra den långa vägen för att hjälpa till med mjölkningen.

Man kan föreställa sig att Maja Lena Svens­dotter fick en betydligt lugnare tillvaro, sedan hon med sin ko flyttade in på torpet Hunnängen. Här hade hon sin dotter och måg allde­les i närheten och dessutom barnbarnen Nils och Astrid. Dottern Sofia som gift sig och bodde på Fammerud i Anolfsbyn fanns heller inte allt­för långt borta, och bland barnbarnen där var Signe en flitig besökare på Hunnängen.

Så småningom, när krafterna började tryta, fick Maja Lena flytta in i det gamla huset i Bräcke, där hon avled på hösten 1933.

I mitten av 1930-talet revs torpstugan ner och flyttades till Ryr, där den fick bilda stomme till Karl och Elin Nilssons nybygge på Smiberget. Man kan med goda skäl anta att Elins far Johan Andersson på Norra Kasen låg bakom köpet och också ombesörjde de praktiska detaljerna när det gällde rivning och transport.

Några år senare då Carl Ottosson stod i be­grepp att uppföra en ny butik i Ryr erinrade han sig att det fortfarande fanns en del timmer kvar på Hunnängen, nämligen i ladugården, som också revs ner och fick bilda väggarna i den nya affärsbyggnaden. Transporten skedde med häs­tar och slädar den kalla vintern 1940. [1]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 161-162.