Dalsland/Tydje: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Jano (diskussion | bidrag)
Demonstratörer
2 921 redigeringar
→Sockenintresserad ?: Lagt in från Tydjebok
Rad 143: Rad 143:


* Stefan Lundell, e-post stefan@slundell.nu & tel 070-642 03 77. Jag hjälper till att lära ut och lägga in i Sockipedia.
* Stefan Lundell, e-post stefan@slundell.nu & tel 070-642 03 77. Jag hjälper till att lära ut och lägga in i Sockipedia.

=== Axel Th von Sneiderns beskrivning av Tydje socken 1854 ===
1:o Sockens allmänna beskaffenhet

Tydje Socken, hvars kyrkogård är belägen 58 57’ 11” nordlig latitud och 30 18’ 53” longitud från Ferro

eller 5 21’ 50” longitud vester från Stockholm, ligger i nordöstra hörnet af Dalsland; gränsar i norr till Tösse,

i söder till Ånimskog, i vester till Ånimskog och Fröskog socknar samt i öster till Wenern.

1/2 mil bred.

Socknens areainnehåll inom gränserna upptager 5.842:19 Tld. (tunnland) hvaruti Tydja sjön är inberäknad,

som innehåller 311 tunnland; och utgör av denna ägarymd 19 Tl. 26 kpl. (kappland), tomteplatser träd- och

kålgårdar 1200 Tl. 28 kpl. åker, 513 Tl. 3 kpl. äng, 1078 Tl. 8 kpl. betesmark samt 2719 Tl. 18 kpl. skog- och

utmark. Som Socknen ej kan anses som kuperad, finnas ej några anmärkningsvärda dalsträckningar, men nära

hela midten utgör nästan ett slättland, på vestra sidan begränsat af en skogbeväxt bergshöjning mot angrän�sande Fröskog socken, och på östra af en, utmed Wenerns stränder befintlig jemn och vextlig skogsmark.

Bland sjöar märkes utom Wenern, som blott angränsar socknen, endast Tydje sjön hvaraf socknen bär sitt

namn. Denna sjö aftappades år 1821 af egna medel uppgående till 10.000 r:d B:ko nära tre alnar, hvarigenom

erhölls 500 tunnland största delen odlingsbar jord, då fördenskull Forsnäs qvarnar inköptes för 4000 R:d Rgld

(riksgäld), och transporterades vid samma tillfälle qvarnrättigheten på Strömbergs ägare uti angränsande

Tössö socken. Genom sprängning vid nyssnämnda qvarnfall skulle Tydje sjönmed, mot derejenom vundne

fördelar ringa svarande omkostnad, kunna ännu betydligt aftappas, tillockmed helt och hållet, alldenstund

densamma ej mer än 3, på sin höjd 4 alnar djup, och vid Forsnäs är omkring 5 á 6 alnars högt fall.

I anseende till den gyttgiga botten i denna sjö, växer en myckenhet bladvass (arundo fragmites) rundtom�kring densamma, hvilken af kreaturen ätes med begärlighet, äfvensom sjögräs (patamageton) hafva på sed�nare åren så tilltagit att man nu ej mera, än om våren kan använda tjenlig redskap för fiskfångst. Här må äfven

anmärkas såkallade säfkular (scirpas), hvilka vexa der och hafva långtut tillockmed midt i sjön alldeles cir�kelformiga af 1/2 á 3/4 kapplands areal, och så täta att det med farkost är omöjligt komma derigenom. Denna

säf begagnas i somliga hemman till täckning på uthus istället för halm.

Rinnande vatten äro följande - Hvittlanda ån som uppkommer ur Käppelsjö i angränsande Edsleskogs

pastorat och utfaller i Tydje sjön under namn af Tydjeby-elfven, fortsätter sitt lopp genom samma sjö, och

utfaller i Wenern under förändrat namn af Rolfskärrs elfven. På hemmandet Åleruds ägor uppkommer en

bäck, som går genom Rolfbyns, Hults och Gärdsbyns ägor och utfalle i Tyjde sjön under namn av Rolfsby

bäcken. Uti nyssnämnde bäck utfaller Hensby bäcken på Rolfsbyns ägor. Mossar förekomma här ganska få,

och de mindre som finnas äro till större delen uppodlade.

Rådande jordmån är hufvudsakligen lerjord uti inägorne äfvensom myrjord på grå, gul och fast lerbotten.

I utmarken är myrjorden rådande, ehuru äfven sandmylla på lergrund på åtskilliga ställen finnas, och är den

då mycket stenbunden. Så väl åkern som ängsmarken omkrind Tydje sjön äro stenfria och ganska bördiga,

äfvensom i utmarkerna är ett godt bete.

Bergarten består för det mesta af gneis, undantagandes på hemmanen Slädekärrs och Björbyns ägor, hva�rest ödelagde silfvergrufvor finnas, samt på hemmanet Rolfbyns ägor der jerngruvfa finnes, hvilken ej heller

numera bearbetas.

Mineral och helsokälla finnes en på hemmanet Tydjebyns ägor, nära Tydje sjö under namn af helgkällan,

hvilken likväl mindre nu än förr af allmänheten besökas, och har dess vatten, som af sakkunnige män blifvit�undersökt, befunnits tjenligt för gikt, Skrofolösa sjukdomar och magsyra med flera sjukdomar.

Arrengementerna äro så godt som inga, hvilket torde förorsaka att brunnsgästerna här blifva mer och mer säll�lsynta.

Djurarter, träd och vexter finnas ej några ovanliga. Af de förre må nämnas vargen, räfven, Lodjuret, Uttern

m.fl. Rundtomkring Tydje sjö växer på de flesta ställen en myckenhet ahlskog, äfvensom på flere ställen

påträffas ask och rönn. Tydje socken kan anses vara så mycket uppodlad som belägenhet medgifver, och de

lägenheter, som ännu äro qvar att uppodla, böra bibehållas i sitt naturliga skick dels såsom naturliga ängar och

dels såsom betesmarker, hvilka eljes blefve för inskränkte.

Klimatet har i Tydje socken alltid varit sundt, med undantag af frossor som Wenerns närbeläggenhet

vållar, äfvensom samma sjö förorsakar mindre snö om vintern och regn om sommaren här, än i angränsande

socknar västerut. Wårarbetena kunna ej afseende till klimatets i öfvrigt varande hårdhet börjas förr än i slutet

af Maij.

2:o Invånare

Folkmängden har under de 10 sista åren icke undergått någon större förändring; den utgör för närvarande

744 personer. Häraf äro 190 mankön 180 qvinkön, som ärlägga mantalspenningar, samt 200 mankön och 174

qvinkön, som derifrån äro befriade. Gifta par inom socknen är 118. Enklingar 14 och Enkor 17. Husböndernas

antal är 110; tjenstehjonens 145. I förhållande till socknens bördighet och hemmanens antal är denna folk�mängd mindre, än i många socknar i detta landskap, hvilket tillkännager att hemmansklyftningen här ännu ej

– 9 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 9

hunnit så långt, och i följd däraf att folket i allmänhet är välmående. Löningsvillkoren för tjenstehjonen äro

olika för hvarje hemman, men ett medium synes bestämma en dränglön till 33 R(iks)d(aler) 16 sk (illing) och

en piglön till 12 Rd. allt banko, utom städja, som för drängen är 4 Rd och för en piga 2 Rd B:ko. Detta

penningevärde utgår, åtminstone till hälften i klädes persedlar, ull och linneväfnad m.m. och husbonden beta�lar dessutom tjenstehjonens mantal.

Allmänna dagsverkspriset är om sommaren 18 sk och om vintern 8 á 10 sk för karl; qvinnorna betalas om

sommaren med 8 sk allt banko på den utgörandes kost.

Folkets lefnadsförhållanden må man med skäl säga är, i förening med ett gladt lynne, ganska fredligt, och

är den främmande alltid välkommen i dess gästfria och snygga boningar. Hvad klädesdrägten beträffar, råder

bland allmogen, synnerligast ungdomen på senare tiden en stor lyx och grannlåt, så väl här, som förmodligen

på de flesta orter nu för tiden.

Boningshusen äro visserligen föga utmärkande, men likväl råder, såsom nyss förut är nämnt, alltid snyg�ghet och ordentlighet hos denna allmoge. Mest vanlige äro tvåvåningshus, hvilka innehålla ett kök, en kam�mare och boningsstuga på nedra botten, och en såkallad nattstuga jemte ett annat rum som nyttjas till visthus

på öfra våningen.

Plägsederna hafva på senare tider förlorat mycket gemenskap med gamla fördomar. Wisserligen finnas

flera gamle, som tror sig kunna berätta förunderliga sagor om skogsrån och tomtegubbar etc, som hafva sett

och till och med samtalat med dem, men förut iakttagne försiktighetsmått vid såväl bröllop som begrafningar

och barndop hafva nu helt och hållet försvunnit.

Dialekten är väl något släpande, men mera gramatikalisk och välljudande här och i östra dahl i allmänhet,

än i kringliggande orter.

3:o Näringar

Åkerbruket är socknens hufvudnäring och handhafves derför med mycken omsorg, hvadan och detsamma på

sednare tider betydligt förbättras, nyodlingar havfa gjort sig så pass gällande, att få lägenheter numera finns att

uppbryta, och de som ännu äro qvar blifva nödvändiga att bibehållas i deras naturliga skick, såvida ängarne och

i följd deraf åkerbruket ej skulle gå under. Åker jordens bruknings sätt i circulation är på de flesta ställen

införd, då ungefär 3/4-delar deraf årligen besås och den öfvriga 1/4-delen gifver klöfver skörd; mycket allmänt

brukas äfven hela åkerjorden besås med sädesslag, emedan på flera ställen finnas så mycket naturliga ängar

och af den godhet, att beredande af artificiella ej erfordras. De sädes slag som allmännast brukas äro hafra,

korn, ärter och blandsäd, ehuru äfven råg och hvete trifvas bra i den hårda lerjorden som på flere ställen finnas,

men af brist på gödsel (hvaraf åtgår en stor del till potatis, som odlas temligen mycket) och äfven enligt för�fädernas bruk, kultiveras knappast mer af dessa sistnämnda sädesslag råg och hvete, än som åtgår till husbe�hof.

Linodlingen skötes med mycken omsorg, och har på sednare tider betydligen förökats, men hampa, humle

och trädgårdsskötseln kultiveras endast till husbehof.

Såningstiderna bestämmes merendels af vårens tidiga eller sena ankomst. Rågen sås vanligen i augustii månad.

Bergningstiderna blifva af ofvannämnda orsaker äfven olika. Rågen skördas i medio af augustii korn och

hafre i slutet av september, samt potatisen i början af october. Sädes redning på stör och äfven uppsättning i

trafvar (rökar, mufvar) begagnas allmänt, då hafren beräknas efter 32 “neckor”, och rågen efter 30 på hvarje

trafve. Potatisen förvaras i såkallade “pukar” (jordhögar med halm inuti), men för det mesta i särskildte

stenkällare. Några ytterligare anstalter till lättnad för sädesbergningen hafva icke blifvit vidtagna.

Åkerbruksredskapen är af den gamla svenska sorten och består af s. k. Westgötha plogen som lägger jor�den i skifvor och gör jordmånen småningom djupare, krok- och slätharf samt walter (vält) äfvensom jorden

mycket brukar redas med hacka. Trädes jorden plöjes tvänne gånger, harfvas väl och renas från qvickrot och

annat ogräs innan rågsåningen sker. Höstplöjning är i allmänt bruk och anvendes så väl dervid som vid

vårsåningen ej ringa omsorg, då jorden väl harfvas strax före besåningen, för att på samma gång nedmylla den

gödsel som till höstsäden skall användas.

Jorden är i anseende till sin jemna, lagom fasta och stenfria beskaffenhet ganska lättbrukad. I våtår lida

hemmanen Stommen, Tydjebyn, Torpane och Wästanå af öfversvämningar, förorsakade af tydjebyelfven, och

af venern flera hemman, synnerligast Slädekärr och Rolfs kärr, hvilka ej kunna förekommas; men Tydje sjö

deremot som vårtiden stiger ganska högt, vattnar då och förbättrar derigenom ägorne omkring nämnde sjö,

emedan de till större delen bestå af naturliga ängar.

Till gödselberedningar brukas af några myrjord (der sådan finnes), men af de flesta granris blandningar i

förening med stallgödseln till composter, men kalk har ännu ej blifvit användt till åkerns förbättring.

– 10 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 10

Ängs marken är ej särdeles vidsträckt, men dock i allmänhet af så god beskaffenhet, att man kan antaga, det

höbordet ifall det rätt vårdades, i vanliga år tillräckligt och motsvarande åkervidden, och kan medeläring (anm.

= årsväxt) på tunnlandet öfverhufvud uppgå till 2 á 3 lass, räknadt efter skeppund på lasset. Hvad som mest

bidrager till ängarnes missvårdande är den oseden, att låta kreaturen afbeta dem tidigt om våren innan skogs

betet hunnit blifva tillräckligt. Hård- och sidvall finnes i samtliga hemman, men för det mesta består ängsmar�ken af stenbunden mark och ängemader, hvarpå rådande grässlagen äro hven, fårsvingel och ängsgrö. Några

åtgerder till ängens förbättrande, såsom bränning, besåning med vissa grässlag m.m. hafva icke blifvit vidtagna.

Betesmarken vårdas ej med synnerlig omsorg, men kunde, om den röjdes och inhägnades till särskilda

beteshagar, anses vara tillräcklig, så att ej ängsmarken under vårtiden behöfde anlitas till bete.

Boskapen är af den gamla svenska racen. Någon särdeles förbättring med boskapsskötseln har icke ägt

rum, hvarför nötkreaturen merendels äro småväxta. Hästarne äro ej heller särdeles stora, men såsom upp�blandade med norska racer ganska ihärdiga, starka och merendels snälla springare. Oxar begagnas med för�del i flera hemman till plöjning harfning och mindre körslor. Fåren äro af spanska och tyska racer. Getter

begagnas endast i de hemman som äro belägna utmed Wenern och hafva öar, hvarpå de sommarfödas.

Fårsjuka är i våtår mycket rådande, men deremot nörkreaturen äro i allmänhet friska.

Skogen är i anseende till en något för sträng afbrukning i ett mindre gott skick, den kan nu de flesta hemm�man ej anses mera än tillräckligt till de vanliga, särskildta behofven. Den rådande skogsvexten är tall, euhru

äfven på flere ställen der marken är mycket sidländ, granen synes hafva bästa trefnad. På många ställen i

betesmarkerna äfvensom i trakterna omkring Tydje sjö, vexer en myckenhet ahl- och björkskog, som begag�nas till löfbrytning åt fåren m.m. Mycket brukas i skogsmarkerna nerfällning och svedjande af vissa trakter,

hvilket icke synes skada skogsvexten blott icke svedjningen sker på bergbunden mark. Den svedjande trakten

inlägges och besås med råg, hvilket ofta ger rika skördar, och derefter utlägges den till bete. Någon indelning

af skogen i trakthuggning är ej införd, utan nedhugges densamma utan ordning och urskillning, hvilket för�derf allmogen ännu ej insett. Wanliga tiden för barrskogens återväxt är omkring 50 á 60 år, då den kan begag�nas till byggnadstimmer, gärdsle, ved och kolning m.m. men äskas sågtimmer, så åtgå omkring 100 år. De

skogsprodukter, som numera kunna fösäljas, afsättas i Åmål 1 1/4 mil från Torpane Gästgifvaregård, och

Hvittlanda bruk i angränsande Tössö socken.

Stängselsättet är det vanliga, bestående af trädgerdesgårdar omkring inägorne, samt rishag omkring nyod�lingar och beteshagar i skogsmarken.

Grufvor innehållande silfvermalm (blyglans) finnes tvänne på hemmanet Slädekärrs och en på hemmanet

Björbyns ägor hvilka för många år tillbaka blifvit ödelagde, emedan malmtillgången ej motsvarade omkost�naderna; dock hafva på sednare åren mutsedlar å desamma ånyo tagits, likväl utan att arbetet fortsatts. Å

Rolfbyns, Hensbyns och Hults ägor synes i dager smärre ådror af svafvelkis och silfvermalm, men till så ringa

del att ännu ingen velat undersöka bergens inre. En ödelagd jerngrufva finnes likaledes på hemmanets

Rolfsbyns ägor, äfvensom anledningar till jernmalm visar sig å Björnbyns och Hensbyns ägor, utan att likväl

blifvit närmare undersökta. Brunsten har äfven påträffats på Rolfbyns ägor.

Husbehofs mjölqvarnen (sqvalter) finnes under hemmanen Rolfbyn och Hensbyn, Äfvensom

Sågqvarnar likadels oskattlagde, finnes en å hvardera af samma hemmanen Rolfsbyn och Hensbyn.

Kakel och Stenkärlsfabriker äro inrättade på hemmanen Slädekärrs och Björbyns ägor, hvars tillverkning�ar äro temligen eftersökta för den goda lerans skull i synnerlighet vid Slädekärr, dock äro de hittills icke drift�na till större producering än att denna och närmast angränsande socknar underhålles med kakel och stenkärl.

Biskötsel idkas ej ringa i de flesta hemman inom socknen och befinnes vara ganska indräktig.

Slöjdning såsom förfärdigande af laggkärl, fat och flere mindre husgerådspersedlar, äfvensom fiskredskap,

begagnas af några bland socknens mindre bemedlade, och må derföre upptagas såsom binäring.

Wäfnader bestående af vadmal, lärfter och andra tyger förfärdigas och afyttras till någon del på Åmåls

marknader.

Jagt idkas visserligen utaf flera bland ungdomen, dock mera såsom nöje än egentlig närings fång.

Fisket är ganska betydligt och vinstgifvande. I de hemman som tillgränsa Wenern och Tydje sjön fångas

medelst långref och svirfvel en myckenhet lax, ål och lake och med not hvarjehanda fisksorter. I Rolfkärrs elf�ven är betydligt lakfiske tillhörande hemmanen Forsnäs, Rolfskärr och Slädekärr; då detta rätt skötes, kunna

de flesta år hemmanens utskylder medelst lakfångst betalas.

Sjöfarten är ej så ringa. I hemmanen Tydjebyn, Östra Sjögar och Slädekärr finns för närvarande hemm�mansägare, som sjelfva äga och föra mindre fartyg (såkallade Wenerskutor), hvarmed fraktas bräder, plank

och bjelkar etc på Göteborg samt jernmalm från bergslagsstäderna.

– 11 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 11

Forslande af timmer, plank och bräder utgör om vintertiden äfven en förtjenst för bönderna; emedan det

trävirke, som inom angränsande skogrikare socknar försäljas, transporteras till den inom Tydje socken beläg�na lastageplatsen kallas på Slädekärrs ägor.

4:o Politisk författning

Kammarverket: Tydje socken är belägen i Tössbo härad af Elfsborgs Län och Dals Land, samt utgör annex

till Tössö consistoriella pastorat af 2-ra klassen i Carlstads stift. Allmänna Tingsstället är Torpane

Gästgifveregård inom socknen

Hemmanen inom socknen utgöras af:

Allmänt frälse 3 3/4 mantal

Allmänt kronoskatte 8 1/8 mantal

Boställen Militia 1 1/2 mantal ______________

13 3/8 förmd. mtl

Socknens sednaste uppskattnings värde utgör 70,300 R:d B:ko, hvadan socknens årliga afgifter 2082 R:d

B:ko i det närmaste uppgår till 3 procent af taxeringsvärdet.

Dessa hemman in ehafvas för närvarande af 68 sjelfägnande jordbrukare samt 9 arrendatorer. Dessutom

finnas 6 torpare som emot öfverenskommande villkor utgöra dagsverken till ägarna af den jord de besitta.

Statsbidragen äro enligt tabellen:

1:o Bevillning ________________B:ko R:d 272:46.5

2:o Ständige Räntor ___________B:ko R:d 905:21.5

Jordeboks och hemmantals räntor af hemmanen 1/4 ml. Hensbyn, 1 mlt. Rolfskärr, 1/4 ml. Pärsmyran, 1

ml. Tydjebyn och 1/4 mtl. Ålerud äro anslagne till Westgötha Dals Regemente.

Till Läns-staten utgår samma räntor af hemmanen 1/2 ml. Gatan, 1/8 ml. Hult, 1 ml. Rolfsbyn, 1/4 ml.

Signerud och 1/4 mtl. Sjögar Östre.

Till Förste Landtmetaren utgår samma ränta af hemmanen 1/2 ml. Kroken, 1/4 ml. Nygård och 1/4 ml.

Thomasbol. De öfriga hemmanens, eller 1/2 ml. Torpanes och 1/4 ml. Drambyns skatter äro Kongl. Maj. och

Kronans behållning.

Frälseräntorne af hemmanen Björbyn, Gerdbyn, Slädekärr, Topperud och Wästanå, uppbäres väsendtligen

af enskildte personer.

Kronotioenden som på hela socknen utgör 21 T(unno)r, utgår på följande sätt: Till Westgötha Dals

Regemente 7 T:r 26 k(appa)r, till Winsäd 1 T:a, 8 k:r, det öfriga eller 11 T:r 30 k:r är Kongl. Maij:ts och kro�nans behållning.

Arrendemedel finnes icke inom socknen.

Hemmanens beskattning inom socknen synes i allmänhet vara värkställd i enlighet med deras godhet och

storlek, ty den ringa skilnad, som kan förefinnas i godheten emmellan lika beskattade hemman, har måhända

uppkommit genom verkställde odlingar, emedan somliga hemman egt större tillfälle till odlingslägenheter än

andra.

Backestugorne hafva på de sista 20 åren betydligt förökats så att de för närvarande utgöra 26. Af närslut�ne Tabell inhämtas att detta antal är mer än tredubbelt större, än jordtorpens. Orsaken härtill synes vara den�samme, som i de flesta orter gjort sig gällande, nemligen tjenstehjonens lust att inträda äktenskap. Det går så

lätt att få sig rättighet betingad uppbygga en stuga, och uppodla några potatisland och mindre sädeslyckor,

men hoppet att få så jemn arbetsförtjenst hos andra personer att man, hustru och barn deraf kunna klädas och

födas slår ofta fel, synnerligast då mindre gynsamma skördar ökar sädespriset, och blifva då dessa utfattiga

backstugesittares familjer ofta, om icke helt och hållet, åtminstone till en stor del tunga för de bemedlade

hemmansbrukarne inom socknen.

Egoskiftena hafva oafbrutet fortgått inom socknen på de sednare 20 åren, så att på östra Dalsland finnes

numera högst få hemman, som äges av flera åboer, hvilka icke undergått Laga Skifte. Förmånen af att få sina

egenlotter afskiljde såsom enstaka hemman och rökenheter, att egaren deraf kan förbättra och uppodla sin

hemmansdel, utan fruktan att genom nya egoskiften gå miste om frukten af sin möda, har medfört en stor för�bättring af allmogens ekonomiska bestånd, och skänkt dem den trefnad och trygghet, som alltid blir följden

af kloka lagar.

3:o Kostnad för Rustning och Rotering B:ko R:d 308:18

Socknen har 7 soldater att underhålla i ordanrie rotering hvilka all bo inom socknen, och hafva vanliga sol�dattorp med 3 á 4 tunnors utsäde, jemte mulbete och vedbrand på det hemmans skog hvarest de äro belägna.

– 12 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 12

4:o Clerecie Statens underhåll B:ko R:d 248:44.4

Pastors lön, som i spannmål utgår efter Tionde Längd är 20 T:r 13 k:r korn i enlighet med Åmåls kontrakt,

och omkring 25 L(is)pund smör, hvars medelpris är 5 R:d 2 sk. banko per L(is)pund. Öfriga inkomster, såsom

dagsverken och lysningssedlars utfärdande jemte Jura-Stole m.m. uppgå i medeltal till omkring 30 R:d B:ko

årligen.

Komminister uppbär 8 kappar korn af hvarje helt hemmantal och har dessutom i Boställe 1/2 ml. Näs med

Hellebol i Ånimskogs Socken.

Klockaren erhåller en kappe korn af hvarje matlag, jemte klockarebostället Klockarebol uti angränsande

Tössö socken.

Kyrkovaktaren en kappe hafra af hvarje matlag, samt 1 sk. B:ko för hvarje liks begrafning (förutsatt att han

på egen bekostnad uppkastar grafven); hvarförutan dessa tvänne löntagare erhålla tre collocter hvardera, som

tillsammans uppgå till circa 5 R:d B:ko.

5:o Fattigförsörjning B:ko R:d 133:36

Enligt ett af socknenämnden uppgjort, och af Konungens Befallningshafvande i Länet sanctionerat nytt

fattigvård-reglemente, som hädanefter kommer att bli gällande är nuvarande anslag i spannemål 1 T:a råg och

2 T:r hafre af hvarje helt hemman till de fattigas understöd, hvilket må, efter omständigheterna af behofvet

ökas, minskas eller försvinna. Dessutom erläggas af hvarje mantalsskrifven mans- 8 sk. och qvinsperson 4 sk.

B:ko till de fattigas understöd, hvilka penningar af särskild vald kassaförvaltare till de behöfvande utdelas i

den mån behofvet påkallar. Rotehjonen variera emellan 5 á 6 och underhållas på bestämda rotar. Kostnaden

fö de fattigas understöd blir därföre omkring 10 R:d B:ko på mantalet, utom de mantalsskrifnas särskildt

erläggande afgifter.

6:o Skjuts B:ko R:d 9:24

Inom socknen är Torpane påst- och gästgifvaregård, hvartill hemmanen Tydjebyn, Nygård, Östra Sjögar,

Rolfsbyn, Gerdsbyn, Hult, Gatan och Wästanå äro reserv, och utgöra skjuttsnings skyldigheten från Torpane

med 56 hästar, som, i anseende till den myckna trafik här råder, är ofta förekommande, men dock ej så svår

man skulle tro, emedan vägarne äro fasta och jemna och skjutshållen temligen korta. Från Torpane skjutsas till

Åmål 1 1/4 mil till Lund 1 3/8-dels och till Hensbyn 1 1/4 dito.

7:o Wäghållning B:ko R:d 133:36

Lantsvägarne, som underhålles af hvarje hemman i Tössbo härad, utgöra omkring 1 000 alnar på manta�let; dessutom äro åtskilliga byavägar indelta till underhållning af hvarje hemman i socknen. God grustillgång

gör att vägarne äro såsom nyss nämnt, fasta och icke snart upplösta af regn.

Broar som af socknen underhålles äro endast Tydjebron och Forsnäsbron att nämna, och hvilkas årliga

underhåll anses uppgå till 1 R:d B:ko på mantalet; och äro dessa afgifter inberäknade i Tabellens väghåll�ningscolumn.

8:o Diverse afgifter Onera och allmänna besvär B:ko R:d 80:12

Hvilka bestå af kyrkobyggnad 2 R:d, Prästgårdsbyggnad 226 sk, Kronobrefbäring 12 sk, Profosslön 4 sk,

Riksdagsmans arfvode 1 R:d 16 sk, Tingshusbyggnad 12 sk, Jagtkassemede l4 sk, Stamboksmedel 24 sk,

Brandstod 36 sk, Winhållning 8 sk, Kyrktalg 10 sk, vaccinering 8 sk, alt banko på hvarje helt mantal.

Lazareths- och Kurhusmedel utgå med 4 sk, banko af hvarje mantalsskrifven person.

Politi: För barnundervisningen är en ambulatorisk skola inrättad, som är gemensam för både Tydje och

Tössö socknar, och inom Tydje fördelad på tvänne stationer eller rotar, och hvars skollärare har i lön 200 Rd.

Bko., hvarje mantalsskrifven person erlägger 4 sk., banko såsom bidrag till skollärarelönen, och hvad som

brister i de 200 Rd. bestås av staten.

Sedlighetens och ordningens vidmakthållande ombesörjes af:

Sockennämnden, bestående af 7 ledamöter utom presten i församlingen som är ordförande. Dessutom finn�nas inom socknen 1 nämndeman, 4 sexmän och 1 fjerdingsman, samt 1 vaccinatör.

Hvarken Socken- eller fattigmagazin eller sparbank äro inrättade. För rofdjurs utdödande är inga andra

anstalter vidtagne än dem som gälla för häradet gemensamt, dock med undantag af räfgropar på Wästre

Sjögars, Rolfskärrs och Skäggebols ägor, hvari fångas omkring 8 á 10 räfvar årligen.

5:o Fornlemningar

Från hedniska tiden märkes: På Stommens ägor 3 stycken hällekistor.

Stenrör (kummel) å Rolfbyns ägor 10, Stommens 15, Wästra Sjögars 4, Rolfkärrs 3 och Gatans

Ättehögar: å Rolfbyns ägor en liten med bautahall och fotkedja af 18 stenar kallas “kungsgrafven”. Wid

Tydjebyn å tydjebykullen 53 större och mindre, Signerud 1.

– 13 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 13

Bautasten: å Rolfsbyns ägor 1, hvilken måhända snarare bör hänföras till vårdhållare.

På Stommens ägor äro lemningar efter forntida byggnad, som troligen härleder sig från medeltiden.

Några inträffade märkliga händelser eller sällsyntare personer hafva hvarken funnits eller finnas af den

beskaffenhet, att de här förtjena att omnämnas.

Tydje förfallna träkyrka, uppbyggd år 1756 belägen vid Stommen, refs år 1849 och timret bortsåldes. Socknen

har numera gemensam kyrka med Tössö af sten, men gamla kyrkogårdar bibehållas ännu af båda socknarne och

kommer troligen allt framgent att begagnas, åtminstone af Tydje socken, emedan vid nya kyrkan ej är passande

local för anläggande af kyrkogård. Längsta kyrkovägen för socknens innevånare är något öfver 3/4:dels mil.

Till grund för detta arbete äro följande materialer begagnade:

Till Kartans upprättande äro socknens special kartor använda, med undantag af inägorne till Wästre

Sjögar, alla ägorne till hemmanet Hult och en del af utmarken till hemmanet Rolfsbyn, hvilka af underteck�nad på egen bekostnad blifvit affattade.

Till Beskrifningens och Tabbellens författande, ha vederbörande auctoriteters jemte sockneboarnes egna

upplysningar tjenat mig till ledning.

Kohlslätt och Bälnäs den 18:de Mars 1854.

Ax. Th. v. Sneidern

Landtm. auscultant i Elfsborgs Län


= Källor =
= Källor =

Versionen från 20 april 2026 kl. 07.53


[1]Tydje socken i Dalsland ingick i Tössbo härad och är sedan 1971 en del av Åmåls kommun, från 2016 inom Tösse-Tydje distrikt.

Socknens areal är 29,92 kvadratkilometer varav 28,90 land. År 1953 fanns här 349 invånare. Sockenkyrkan revs 1849 varefter Tösse kyrka i grannsocknen använts som sockenkyrka. 1955 byggdes Tydje kapell på den gamla sockenkyrkans plats.

Tydje Kapell

Senast uppladdade bilder

Senast ändrade sidor i Tydje

NamnSenast ändrad"Modification date" is a predefined property that corresponds to the date of the last modification of a subject and is provided by Semantic MediaWiki.TypKoordinat
Rolfskärr2026-04-23 14:55:30Hemman58.93799, 12.634315
Hagen2026-04-23 05:57:15Torp
Rollerud I2026-04-22 18:12:54Soldattorp
… ytterligare resultat


Platser inom Tydje socken

Här visas alla (116 st) platser i Tydje socken. Kartan visar enbart platser som har koordinater. Finns det inga platser så visas varken karta eller tabell.

Klicka här för att lägga till en ny plats i socknen

Klicka här för att lägga till en ny person i socknen

Laddar karta ...
NamnTypKoordinater
AnevikTorp
BackerudSoldattorp
BackstugaBackstuga
BalaTorp58.917903, 12.63314
BengterudTorp
BjörbynHemman58.929563, 12.602485
BjörklundskerudTorp
BjörkåsTorp
BritterudTorp
BureTorp
BäckenTorp
Bäcken (Kroken)Torp
Bäcken (Rolfsbyn)Torp
DalrönningenTorp
DrambynHemman58.920283, 12.603539
EriksbergTorp
EsbjärstorpetTorp
ForsnäsHemman58.939564, 12.625684
GalguddenBackstuga58.94298, 12.616575
GatanHemman58.949115, 12.599634
GrinnaTorp
GrönvallskerudTorp
GärdsbynHemman58.935991, 12.60141
HagaTorp
HagenTorp
HallinghagenTorp
HanserudTorp
HensbynHemman58.91438, 12.606672
HerperudTorp
HerreskogTorp
HultHemman58.937227, 12.598679
HultebergetTorp
JajrehagenTorp
JensehagenTorp
KarlbergTorp
KasenTorp
KattugglebergSoldattorp
KattugglerudTorp
KnäppetTorp
KolvassTorp58.94402, 12.648375
KrokenHemman58.919249, 12.628599
KungsbergetTorp
KuserudTorp
Kvarnen (Topperud)Torp
KyrkerudHemman58.940853, 12.570202
LevinerudSoldattorp
LillhagenTorp58.923148, 12.628806
LillsignerudTorp
LotterönningenTorp
LundbyTorp
… ytterligare resultat


Platser i Tydje


Platser i Tydje socken

Klicka på en markör för mer information. Byt gärna till fullskärmsläge, F5 tar dig ur fullskärmsläge i de flesta fall.

Laddar karta ...
 Hemman
Gård
Torp
Soldattorp
Backstuga
Övrigt

Alla platser i Tydje

A
B
D
E
F
G
H
J
K
K forts.
L
M
N
O
P
R
S
S forts.
T
V
Ä
Å
Ö


Artiklar från Tydje



Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tydje församling och för de borgerliga frågorna bildades Tydje landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tössbo landskommun som 1971 uppgick i Åmåls kommun.

Församlingen uppgick mellan 1867 och 1870 i Tösse församling som 1910 namnändrades till Tösse med Tydje församling. Denna uppgick 2010 i sin tur i Åmåls församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Tösse-Tydje, med samma omfattning som Tösse med Tydje församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tössbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente och Tössbo kompani.

Tydjeboken

                                       Förord

Så är då boken om Tydje socken klar. Det som från början var tänkt som en torpinventering
blev i stället till följande arbete. Trots att Tydje är en liten socken / församling visade det sig
tämligen omgående att från historien fanns mycket att hämta. Ganska snart fann vi i arbetsgruppen att en begränsning måste göras. Vi kom fram till att människorna som levt och lever i vår socken är grunden till att Tydje har en historia. Därför kom det mesta arbetet att läggas
på gårdarna, torpen, soldattorpen och backstugorna. Det var och är ju där som människorna
levde och verkade. Släktskapen mellan de olika gårdarna blev också efter en tid så påtaglig, att
en viss släktforskning måste göras.

Gårdarna har fått var sitt nummer och de torp och backstugor som låg på dess marker har givits
ett undernummer till dessa. Så har t.ex. Torpare givits nummer 10 och torpet Ramossen på dess
marker har då fått nummer 10:2. Torpets placering kan ses med samma nummer på kartan.
Ett TACK till alla ni Tydjebor och “utsocknes” som bidragit med innehåll till boken.

Ett TACK
också till Lokal Kraft för ekonomiskt stöd. Ett speciellt TACK riktas också till Maj-Lis Boman
och Björn Lindblom.

Du läsare som har uppgifter, handlingar, berättelser, foten etc. som ytterligare kan ge en bild
av Tydjes historia, hör gärna av dig. Det kan ge stoff till ytterligare ett kapitel om bygden.

                                Med hand om tangentbordet

                                     Gunnar Pederson

Kartor från tydjeboken

Torpnummer finns på kartan
Torpnummer finns på kartan

Sockenintresserad ?

Är du intresserad av att forska runt Tydjes historia och vill komma i kontakt med andra som har samma intresse? Skriv ditt namn, dina kontaktuppgifter och vad du är intresserad av här under.

  • Stefan Lundell, e-post stefan@slundell.nu & tel 070-642 03 77. Jag hjälper till att lära ut och lägga in i Sockipedia.

Axel Th von Sneiderns beskrivning av Tydje socken 1854

1:o Sockens allmänna beskaffenhet

Tydje Socken, hvars kyrkogård är belägen 58 57’ 11” nordlig latitud och 30 18’ 53” longitud från Ferro

eller 5 21’ 50” longitud vester från Stockholm, ligger i nordöstra hörnet af Dalsland; gränsar i norr till Tösse,

i söder till Ånimskog, i vester till Ånimskog och Fröskog socknar samt i öster till Wenern.

1/2 mil bred.

Socknens areainnehåll inom gränserna upptager 5.842:19 Tld. (tunnland) hvaruti Tydja sjön är inberäknad,

som innehåller 311 tunnland; och utgör av denna ägarymd 19 Tl. 26 kpl. (kappland), tomteplatser träd- och

kålgårdar 1200 Tl. 28 kpl. åker, 513 Tl. 3 kpl. äng, 1078 Tl. 8 kpl. betesmark samt 2719 Tl. 18 kpl. skog- och

utmark. Som Socknen ej kan anses som kuperad, finnas ej några anmärkningsvärda dalsträckningar, men nära

hela midten utgör nästan ett slättland, på vestra sidan begränsat af en skogbeväxt bergshöjning mot angrän�sande Fröskog socken, och på östra af en, utmed Wenerns stränder befintlig jemn och vextlig skogsmark.

Bland sjöar märkes utom Wenern, som blott angränsar socknen, endast Tydje sjön hvaraf socknen bär sitt

namn. Denna sjö aftappades år 1821 af egna medel uppgående till 10.000 r:d B:ko nära tre alnar, hvarigenom

erhölls 500 tunnland största delen odlingsbar jord, då fördenskull Forsnäs qvarnar inköptes för 4000 R:d Rgld

(riksgäld), och transporterades vid samma tillfälle qvarnrättigheten på Strömbergs ägare uti angränsande

Tössö socken. Genom sprängning vid nyssnämnda qvarnfall skulle Tydje sjönmed, mot derejenom vundne

fördelar ringa svarande omkostnad, kunna ännu betydligt aftappas, tillockmed helt och hållet, alldenstund

densamma ej mer än 3, på sin höjd 4 alnar djup, och vid Forsnäs är omkring 5 á 6 alnars högt fall.

I anseende till den gyttgiga botten i denna sjö, växer en myckenhet bladvass (arundo fragmites) rundtom�kring densamma, hvilken af kreaturen ätes med begärlighet, äfvensom sjögräs (patamageton) hafva på sed�nare åren så tilltagit att man nu ej mera, än om våren kan använda tjenlig redskap för fiskfångst. Här må äfven

anmärkas såkallade säfkular (scirpas), hvilka vexa der och hafva långtut tillockmed midt i sjön alldeles cir�kelformiga af 1/2 á 3/4 kapplands areal, och så täta att det med farkost är omöjligt komma derigenom. Denna

säf begagnas i somliga hemman till täckning på uthus istället för halm.

Rinnande vatten äro följande - Hvittlanda ån som uppkommer ur Käppelsjö i angränsande Edsleskogs

pastorat och utfaller i Tydje sjön under namn af Tydjeby-elfven, fortsätter sitt lopp genom samma sjö, och

utfaller i Wenern under förändrat namn af Rolfskärrs elfven. På hemmandet Åleruds ägor uppkommer en

bäck, som går genom Rolfbyns, Hults och Gärdsbyns ägor och utfalle i Tyjde sjön under namn av Rolfsby

bäcken. Uti nyssnämnde bäck utfaller Hensby bäcken på Rolfsbyns ägor. Mossar förekomma här ganska få,

och de mindre som finnas äro till större delen uppodlade.

Rådande jordmån är hufvudsakligen lerjord uti inägorne äfvensom myrjord på grå, gul och fast lerbotten.

I utmarken är myrjorden rådande, ehuru äfven sandmylla på lergrund på åtskilliga ställen finnas, och är den

då mycket stenbunden. Så väl åkern som ängsmarken omkrind Tydje sjön äro stenfria och ganska bördiga,

äfvensom i utmarkerna är ett godt bete.

Bergarten består för det mesta af gneis, undantagandes på hemmanen Slädekärrs och Björbyns ägor, hva�rest ödelagde silfvergrufvor finnas, samt på hemmanet Rolfbyns ägor der jerngruvfa finnes, hvilken ej heller

numera bearbetas.

Mineral och helsokälla finnes en på hemmanet Tydjebyns ägor, nära Tydje sjö under namn af helgkällan,

hvilken likväl mindre nu än förr af allmänheten besökas, och har dess vatten, som af sakkunnige män blifvit�undersökt, befunnits tjenligt för gikt, Skrofolösa sjukdomar och magsyra med flera sjukdomar.

Arrengementerna äro så godt som inga, hvilket torde förorsaka att brunnsgästerna här blifva mer och mer säll�lsynta.

Djurarter, träd och vexter finnas ej några ovanliga. Af de förre må nämnas vargen, räfven, Lodjuret, Uttern

m.fl. Rundtomkring Tydje sjö växer på de flesta ställen en myckenhet ahlskog, äfvensom på flere ställen

påträffas ask och rönn. Tydje socken kan anses vara så mycket uppodlad som belägenhet medgifver, och de

lägenheter, som ännu äro qvar att uppodla, böra bibehållas i sitt naturliga skick dels såsom naturliga ängar och

dels såsom betesmarker, hvilka eljes blefve för inskränkte.

Klimatet har i Tydje socken alltid varit sundt, med undantag af frossor som Wenerns närbeläggenhet

vållar, äfvensom samma sjö förorsakar mindre snö om vintern och regn om sommaren här, än i angränsande

socknar västerut. Wårarbetena kunna ej afseende till klimatets i öfvrigt varande hårdhet börjas förr än i slutet

af Maij.

2:o Invånare

Folkmängden har under de 10 sista åren icke undergått någon större förändring; den utgör för närvarande

744 personer. Häraf äro 190 mankön 180 qvinkön, som ärlägga mantalspenningar, samt 200 mankön och 174

qvinkön, som derifrån äro befriade. Gifta par inom socknen är 118. Enklingar 14 och Enkor 17. Husböndernas

antal är 110; tjenstehjonens 145. I förhållande till socknens bördighet och hemmanens antal är denna folk�mängd mindre, än i många socknar i detta landskap, hvilket tillkännager att hemmansklyftningen här ännu ej

– 9 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 9

hunnit så långt, och i följd däraf att folket i allmänhet är välmående. Löningsvillkoren för tjenstehjonen äro

olika för hvarje hemman, men ett medium synes bestämma en dränglön till 33 R(iks)d(aler) 16 sk (illing) och

en piglön till 12 Rd. allt banko, utom städja, som för drängen är 4 Rd och för en piga 2 Rd B:ko. Detta

penningevärde utgår, åtminstone till hälften i klädes persedlar, ull och linneväfnad m.m. och husbonden beta�lar dessutom tjenstehjonens mantal.

Allmänna dagsverkspriset är om sommaren 18 sk och om vintern 8 á 10 sk för karl; qvinnorna betalas om

sommaren med 8 sk allt banko på den utgörandes kost.

Folkets lefnadsförhållanden må man med skäl säga är, i förening med ett gladt lynne, ganska fredligt, och

är den främmande alltid välkommen i dess gästfria och snygga boningar. Hvad klädesdrägten beträffar, råder

bland allmogen, synnerligast ungdomen på senare tiden en stor lyx och grannlåt, så väl här, som förmodligen

på de flesta orter nu för tiden.

Boningshusen äro visserligen föga utmärkande, men likväl råder, såsom nyss förut är nämnt, alltid snyg�ghet och ordentlighet hos denna allmoge. Mest vanlige äro tvåvåningshus, hvilka innehålla ett kök, en kam�mare och boningsstuga på nedra botten, och en såkallad nattstuga jemte ett annat rum som nyttjas till visthus

på öfra våningen.

Plägsederna hafva på senare tider förlorat mycket gemenskap med gamla fördomar. Wisserligen finnas

flera gamle, som tror sig kunna berätta förunderliga sagor om skogsrån och tomtegubbar etc, som hafva sett

och till och med samtalat med dem, men förut iakttagne försiktighetsmått vid såväl bröllop som begrafningar

och barndop hafva nu helt och hållet försvunnit.

Dialekten är väl något släpande, men mera gramatikalisk och välljudande här och i östra dahl i allmänhet,

än i kringliggande orter.

3:o Näringar

Åkerbruket är socknens hufvudnäring och handhafves derför med mycken omsorg, hvadan och detsamma på

sednare tider betydligt förbättras, nyodlingar havfa gjort sig så pass gällande, att få lägenheter numera finns att

uppbryta, och de som ännu äro qvar blifva nödvändiga att bibehållas i deras naturliga skick, såvida ängarne och

i följd deraf åkerbruket ej skulle gå under. Åker jordens bruknings sätt i circulation är på de flesta ställen

införd, då ungefär 3/4-delar deraf årligen besås och den öfvriga 1/4-delen gifver klöfver skörd; mycket allmänt

brukas äfven hela åkerjorden besås med sädesslag, emedan på flera ställen finnas så mycket naturliga ängar

och af den godhet, att beredande af artificiella ej erfordras. De sädes slag som allmännast brukas äro hafra,

korn, ärter och blandsäd, ehuru äfven råg och hvete trifvas bra i den hårda lerjorden som på flere ställen finnas,

men af brist på gödsel (hvaraf åtgår en stor del till potatis, som odlas temligen mycket) och äfven enligt för�fädernas bruk, kultiveras knappast mer af dessa sistnämnda sädesslag råg och hvete, än som åtgår till husbe�hof.

Linodlingen skötes med mycken omsorg, och har på sednare tider betydligen förökats, men hampa, humle

och trädgårdsskötseln kultiveras endast till husbehof.

Såningstiderna bestämmes merendels af vårens tidiga eller sena ankomst. Rågen sås vanligen i augustii månad.

Bergningstiderna blifva af ofvannämnda orsaker äfven olika. Rågen skördas i medio af augustii korn och

hafre i slutet av september, samt potatisen i början af october. Sädes redning på stör och äfven uppsättning i

trafvar (rökar, mufvar) begagnas allmänt, då hafren beräknas efter 32 “neckor”, och rågen efter 30 på hvarje

trafve. Potatisen förvaras i såkallade “pukar” (jordhögar med halm inuti), men för det mesta i särskildte

stenkällare. Några ytterligare anstalter till lättnad för sädesbergningen hafva icke blifvit vidtagna.

Åkerbruksredskapen är af den gamla svenska sorten och består af s. k. Westgötha plogen som lägger jor�den i skifvor och gör jordmånen småningom djupare, krok- och slätharf samt walter (vält) äfvensom jorden

mycket brukar redas med hacka. Trädes jorden plöjes tvänne gånger, harfvas väl och renas från qvickrot och

annat ogräs innan rågsåningen sker. Höstplöjning är i allmänt bruk och anvendes så väl dervid som vid

vårsåningen ej ringa omsorg, då jorden väl harfvas strax före besåningen, för att på samma gång nedmylla den

gödsel som till höstsäden skall användas.

Jorden är i anseende till sin jemna, lagom fasta och stenfria beskaffenhet ganska lättbrukad. I våtår lida

hemmanen Stommen, Tydjebyn, Torpane och Wästanå af öfversvämningar, förorsakade af tydjebyelfven, och

af venern flera hemman, synnerligast Slädekärr och Rolfs kärr, hvilka ej kunna förekommas; men Tydje sjö

deremot som vårtiden stiger ganska högt, vattnar då och förbättrar derigenom ägorne omkring nämnde sjö,

emedan de till större delen bestå af naturliga ängar.

Till gödselberedningar brukas af några myrjord (der sådan finnes), men af de flesta granris blandningar i

förening med stallgödseln till composter, men kalk har ännu ej blifvit användt till åkerns förbättring.

– 10 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 10

Ängs marken är ej särdeles vidsträckt, men dock i allmänhet af så god beskaffenhet, att man kan antaga, det

höbordet ifall det rätt vårdades, i vanliga år tillräckligt och motsvarande åkervidden, och kan medeläring (anm.

= årsväxt) på tunnlandet öfverhufvud uppgå till 2 á 3 lass, räknadt efter skeppund på lasset. Hvad som mest

bidrager till ängarnes missvårdande är den oseden, att låta kreaturen afbeta dem tidigt om våren innan skogs

betet hunnit blifva tillräckligt. Hård- och sidvall finnes i samtliga hemman, men för det mesta består ängsmar�ken af stenbunden mark och ängemader, hvarpå rådande grässlagen äro hven, fårsvingel och ängsgrö. Några

åtgerder till ängens förbättrande, såsom bränning, besåning med vissa grässlag m.m. hafva icke blifvit vidtagna.

Betesmarken vårdas ej med synnerlig omsorg, men kunde, om den röjdes och inhägnades till särskilda

beteshagar, anses vara tillräcklig, så att ej ängsmarken under vårtiden behöfde anlitas till bete.

Boskapen är af den gamla svenska racen. Någon särdeles förbättring med boskapsskötseln har icke ägt

rum, hvarför nötkreaturen merendels äro småväxta. Hästarne äro ej heller särdeles stora, men såsom upp�blandade med norska racer ganska ihärdiga, starka och merendels snälla springare. Oxar begagnas med för�del i flera hemman till plöjning harfning och mindre körslor. Fåren äro af spanska och tyska racer. Getter

begagnas endast i de hemman som äro belägna utmed Wenern och hafva öar, hvarpå de sommarfödas.

Fårsjuka är i våtår mycket rådande, men deremot nörkreaturen äro i allmänhet friska.

Skogen är i anseende till en något för sträng afbrukning i ett mindre gott skick, den kan nu de flesta hemm�man ej anses mera än tillräckligt till de vanliga, särskildta behofven. Den rådande skogsvexten är tall, euhru

äfven på flere ställen der marken är mycket sidländ, granen synes hafva bästa trefnad. På många ställen i

betesmarkerna äfvensom i trakterna omkring Tydje sjö, vexer en myckenhet ahl- och björkskog, som begag�nas till löfbrytning åt fåren m.m. Mycket brukas i skogsmarkerna nerfällning och svedjande af vissa trakter,

hvilket icke synes skada skogsvexten blott icke svedjningen sker på bergbunden mark. Den svedjande trakten

inlägges och besås med råg, hvilket ofta ger rika skördar, och derefter utlägges den till bete. Någon indelning

af skogen i trakthuggning är ej införd, utan nedhugges densamma utan ordning och urskillning, hvilket för�derf allmogen ännu ej insett. Wanliga tiden för barrskogens återväxt är omkring 50 á 60 år, då den kan begag�nas till byggnadstimmer, gärdsle, ved och kolning m.m. men äskas sågtimmer, så åtgå omkring 100 år. De

skogsprodukter, som numera kunna fösäljas, afsättas i Åmål 1 1/4 mil från Torpane Gästgifvaregård, och

Hvittlanda bruk i angränsande Tössö socken.

Stängselsättet är det vanliga, bestående af trädgerdesgårdar omkring inägorne, samt rishag omkring nyod�lingar och beteshagar i skogsmarken.

Grufvor innehållande silfvermalm (blyglans) finnes tvänne på hemmanet Slädekärrs och en på hemmanet

Björbyns ägor hvilka för många år tillbaka blifvit ödelagde, emedan malmtillgången ej motsvarade omkost�naderna; dock hafva på sednare åren mutsedlar å desamma ånyo tagits, likväl utan att arbetet fortsatts. Å

Rolfbyns, Hensbyns och Hults ägor synes i dager smärre ådror af svafvelkis och silfvermalm, men till så ringa

del att ännu ingen velat undersöka bergens inre. En ödelagd jerngrufva finnes likaledes på hemmanets

Rolfsbyns ägor, äfvensom anledningar till jernmalm visar sig å Björnbyns och Hensbyns ägor, utan att likväl

blifvit närmare undersökta. Brunsten har äfven påträffats på Rolfbyns ägor.

Husbehofs mjölqvarnen (sqvalter) finnes under hemmanen Rolfbyn och Hensbyn, Äfvensom

Sågqvarnar likadels oskattlagde, finnes en å hvardera af samma hemmanen Rolfsbyn och Hensbyn.

Kakel och Stenkärlsfabriker äro inrättade på hemmanen Slädekärrs och Björbyns ägor, hvars tillverkning�ar äro temligen eftersökta för den goda lerans skull i synnerlighet vid Slädekärr, dock äro de hittills icke drift�na till större producering än att denna och närmast angränsande socknar underhålles med kakel och stenkärl.

Biskötsel idkas ej ringa i de flesta hemman inom socknen och befinnes vara ganska indräktig.

Slöjdning såsom förfärdigande af laggkärl, fat och flere mindre husgerådspersedlar, äfvensom fiskredskap,

begagnas af några bland socknens mindre bemedlade, och må derföre upptagas såsom binäring.

Wäfnader bestående af vadmal, lärfter och andra tyger förfärdigas och afyttras till någon del på Åmåls

marknader.

Jagt idkas visserligen utaf flera bland ungdomen, dock mera såsom nöje än egentlig närings fång.

Fisket är ganska betydligt och vinstgifvande. I de hemman som tillgränsa Wenern och Tydje sjön fångas

medelst långref och svirfvel en myckenhet lax, ål och lake och med not hvarjehanda fisksorter. I Rolfkärrs elf�ven är betydligt lakfiske tillhörande hemmanen Forsnäs, Rolfskärr och Slädekärr; då detta rätt skötes, kunna

de flesta år hemmanens utskylder medelst lakfångst betalas.

Sjöfarten är ej så ringa. I hemmanen Tydjebyn, Östra Sjögar och Slädekärr finns för närvarande hemm�mansägare, som sjelfva äga och föra mindre fartyg (såkallade Wenerskutor), hvarmed fraktas bräder, plank

och bjelkar etc på Göteborg samt jernmalm från bergslagsstäderna.

– 11 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 11

Forslande af timmer, plank och bräder utgör om vintertiden äfven en förtjenst för bönderna; emedan det

trävirke, som inom angränsande skogrikare socknar försäljas, transporteras till den inom Tydje socken beläg�na lastageplatsen kallas på Slädekärrs ägor.

4:o Politisk författning

Kammarverket: Tydje socken är belägen i Tössbo härad af Elfsborgs Län och Dals Land, samt utgör annex

till Tössö consistoriella pastorat af 2-ra klassen i Carlstads stift. Allmänna Tingsstället är Torpane

Gästgifveregård inom socknen

Hemmanen inom socknen utgöras af:

Allmänt frälse 3 3/4 mantal

Allmänt kronoskatte 8 1/8 mantal

Boställen Militia 1 1/2 mantal ______________

13 3/8 förmd. mtl

Socknens sednaste uppskattnings värde utgör 70,300 R:d B:ko, hvadan socknens årliga afgifter 2082 R:d

B:ko i det närmaste uppgår till 3 procent af taxeringsvärdet.

Dessa hemman in ehafvas för närvarande af 68 sjelfägnande jordbrukare samt 9 arrendatorer. Dessutom

finnas 6 torpare som emot öfverenskommande villkor utgöra dagsverken till ägarna af den jord de besitta.

Statsbidragen äro enligt tabellen:

1:o Bevillning ________________B:ko R:d 272:46.5

2:o Ständige Räntor ___________B:ko R:d 905:21.5

Jordeboks och hemmantals räntor af hemmanen 1/4 ml. Hensbyn, 1 mlt. Rolfskärr, 1/4 ml. Pärsmyran, 1

ml. Tydjebyn och 1/4 mtl. Ålerud äro anslagne till Westgötha Dals Regemente.

Till Läns-staten utgår samma räntor af hemmanen 1/2 ml. Gatan, 1/8 ml. Hult, 1 ml. Rolfsbyn, 1/4 ml.

Signerud och 1/4 mtl. Sjögar Östre.

Till Förste Landtmetaren utgår samma ränta af hemmanen 1/2 ml. Kroken, 1/4 ml. Nygård och 1/4 ml.

Thomasbol. De öfriga hemmanens, eller 1/2 ml. Torpanes och 1/4 ml. Drambyns skatter äro Kongl. Maj. och

Kronans behållning.

Frälseräntorne af hemmanen Björbyn, Gerdbyn, Slädekärr, Topperud och Wästanå, uppbäres väsendtligen

af enskildte personer.

Kronotioenden som på hela socknen utgör 21 T(unno)r, utgår på följande sätt: Till Westgötha Dals

Regemente 7 T:r 26 k(appa)r, till Winsäd 1 T:a, 8 k:r, det öfriga eller 11 T:r 30 k:r är Kongl. Maij:ts och kro�nans behållning.

Arrendemedel finnes icke inom socknen.

Hemmanens beskattning inom socknen synes i allmänhet vara värkställd i enlighet med deras godhet och

storlek, ty den ringa skilnad, som kan förefinnas i godheten emmellan lika beskattade hemman, har måhända

uppkommit genom verkställde odlingar, emedan somliga hemman egt större tillfälle till odlingslägenheter än

andra.

Backestugorne hafva på de sista 20 åren betydligt förökats så att de för närvarande utgöra 26. Af närslut�ne Tabell inhämtas att detta antal är mer än tredubbelt större, än jordtorpens. Orsaken härtill synes vara den�samme, som i de flesta orter gjort sig gällande, nemligen tjenstehjonens lust att inträda äktenskap. Det går så

lätt att få sig rättighet betingad uppbygga en stuga, och uppodla några potatisland och mindre sädeslyckor,

men hoppet att få så jemn arbetsförtjenst hos andra personer att man, hustru och barn deraf kunna klädas och

födas slår ofta fel, synnerligast då mindre gynsamma skördar ökar sädespriset, och blifva då dessa utfattiga

backstugesittares familjer ofta, om icke helt och hållet, åtminstone till en stor del tunga för de bemedlade

hemmansbrukarne inom socknen.

Egoskiftena hafva oafbrutet fortgått inom socknen på de sednare 20 åren, så att på östra Dalsland finnes

numera högst få hemman, som äges av flera åboer, hvilka icke undergått Laga Skifte. Förmånen af att få sina

egenlotter afskiljde såsom enstaka hemman och rökenheter, att egaren deraf kan förbättra och uppodla sin

hemmansdel, utan fruktan att genom nya egoskiften gå miste om frukten af sin möda, har medfört en stor för�bättring af allmogens ekonomiska bestånd, och skänkt dem den trefnad och trygghet, som alltid blir följden

af kloka lagar.

3:o Kostnad för Rustning och Rotering B:ko R:d 308:18

Socknen har 7 soldater att underhålla i ordanrie rotering hvilka all bo inom socknen, och hafva vanliga sol�dattorp med 3 á 4 tunnors utsäde, jemte mulbete och vedbrand på det hemmans skog hvarest de äro belägna.

– 12 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 12

4:o Clerecie Statens underhåll B:ko R:d 248:44.4

Pastors lön, som i spannmål utgår efter Tionde Längd är 20 T:r 13 k:r korn i enlighet med Åmåls kontrakt,

och omkring 25 L(is)pund smör, hvars medelpris är 5 R:d 2 sk. banko per L(is)pund. Öfriga inkomster, såsom

dagsverken och lysningssedlars utfärdande jemte Jura-Stole m.m. uppgå i medeltal till omkring 30 R:d B:ko

årligen.

Komminister uppbär 8 kappar korn af hvarje helt hemmantal och har dessutom i Boställe 1/2 ml. Näs med

Hellebol i Ånimskogs Socken.

Klockaren erhåller en kappe korn af hvarje matlag, jemte klockarebostället Klockarebol uti angränsande

Tössö socken.

Kyrkovaktaren en kappe hafra af hvarje matlag, samt 1 sk. B:ko för hvarje liks begrafning (förutsatt att han

på egen bekostnad uppkastar grafven); hvarförutan dessa tvänne löntagare erhålla tre collocter hvardera, som

tillsammans uppgå till circa 5 R:d B:ko.

5:o Fattigförsörjning B:ko R:d 133:36

Enligt ett af socknenämnden uppgjort, och af Konungens Befallningshafvande i Länet sanctionerat nytt

fattigvård-reglemente, som hädanefter kommer att bli gällande är nuvarande anslag i spannemål 1 T:a råg och

2 T:r hafre af hvarje helt hemman till de fattigas understöd, hvilket må, efter omständigheterna af behofvet

ökas, minskas eller försvinna. Dessutom erläggas af hvarje mantalsskrifven mans- 8 sk. och qvinsperson 4 sk.

B:ko till de fattigas understöd, hvilka penningar af särskild vald kassaförvaltare till de behöfvande utdelas i

den mån behofvet påkallar. Rotehjonen variera emellan 5 á 6 och underhållas på bestämda rotar. Kostnaden

fö de fattigas understöd blir därföre omkring 10 R:d B:ko på mantalet, utom de mantalsskrifnas särskildt

erläggande afgifter.

6:o Skjuts B:ko R:d 9:24

Inom socknen är Torpane påst- och gästgifvaregård, hvartill hemmanen Tydjebyn, Nygård, Östra Sjögar,

Rolfsbyn, Gerdsbyn, Hult, Gatan och Wästanå äro reserv, och utgöra skjuttsnings skyldigheten från Torpane

med 56 hästar, som, i anseende till den myckna trafik här råder, är ofta förekommande, men dock ej så svår

man skulle tro, emedan vägarne äro fasta och jemna och skjutshållen temligen korta. Från Torpane skjutsas till

Åmål 1 1/4 mil till Lund 1 3/8-dels och till Hensbyn 1 1/4 dito.

7:o Wäghållning B:ko R:d 133:36

Lantsvägarne, som underhålles af hvarje hemman i Tössbo härad, utgöra omkring 1 000 alnar på manta�let; dessutom äro åtskilliga byavägar indelta till underhållning af hvarje hemman i socknen. God grustillgång

gör att vägarne äro såsom nyss nämnt, fasta och icke snart upplösta af regn.

Broar som af socknen underhålles äro endast Tydjebron och Forsnäsbron att nämna, och hvilkas årliga

underhåll anses uppgå till 1 R:d B:ko på mantalet; och äro dessa afgifter inberäknade i Tabellens väghåll�ningscolumn.

8:o Diverse afgifter Onera och allmänna besvär B:ko R:d 80:12

Hvilka bestå af kyrkobyggnad 2 R:d, Prästgårdsbyggnad 226 sk, Kronobrefbäring 12 sk, Profosslön 4 sk,

Riksdagsmans arfvode 1 R:d 16 sk, Tingshusbyggnad 12 sk, Jagtkassemede l4 sk, Stamboksmedel 24 sk,

Brandstod 36 sk, Winhållning 8 sk, Kyrktalg 10 sk, vaccinering 8 sk, alt banko på hvarje helt mantal.

Lazareths- och Kurhusmedel utgå med 4 sk, banko af hvarje mantalsskrifven person.

Politi: För barnundervisningen är en ambulatorisk skola inrättad, som är gemensam för både Tydje och

Tössö socknar, och inom Tydje fördelad på tvänne stationer eller rotar, och hvars skollärare har i lön 200 Rd.

Bko., hvarje mantalsskrifven person erlägger 4 sk., banko såsom bidrag till skollärarelönen, och hvad som

brister i de 200 Rd. bestås av staten.

Sedlighetens och ordningens vidmakthållande ombesörjes af:

Sockennämnden, bestående af 7 ledamöter utom presten i församlingen som är ordförande. Dessutom finn�nas inom socknen 1 nämndeman, 4 sexmän och 1 fjerdingsman, samt 1 vaccinatör.

Hvarken Socken- eller fattigmagazin eller sparbank äro inrättade. För rofdjurs utdödande är inga andra

anstalter vidtagne än dem som gälla för häradet gemensamt, dock med undantag af räfgropar på Wästre

Sjögars, Rolfskärrs och Skäggebols ägor, hvari fångas omkring 8 á 10 räfvar årligen.

5:o Fornlemningar

Från hedniska tiden märkes: På Stommens ägor 3 stycken hällekistor.

Stenrör (kummel) å Rolfbyns ägor 10, Stommens 15, Wästra Sjögars 4, Rolfkärrs 3 och Gatans

Ättehögar: å Rolfbyns ägor en liten med bautahall och fotkedja af 18 stenar kallas “kungsgrafven”. Wid

Tydjebyn å tydjebykullen 53 större och mindre, Signerud 1.

– 13 –

Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 13

Bautasten: å Rolfsbyns ägor 1, hvilken måhända snarare bör hänföras till vårdhållare.

På Stommens ägor äro lemningar efter forntida byggnad, som troligen härleder sig från medeltiden.

Några inträffade märkliga händelser eller sällsyntare personer hafva hvarken funnits eller finnas af den

beskaffenhet, att de här förtjena att omnämnas.

Tydje förfallna träkyrka, uppbyggd år 1756 belägen vid Stommen, refs år 1849 och timret bortsåldes. Socknen

har numera gemensam kyrka med Tössö af sten, men gamla kyrkogårdar bibehållas ännu af båda socknarne och

kommer troligen allt framgent att begagnas, åtminstone af Tydje socken, emedan vid nya kyrkan ej är passande

local för anläggande af kyrkogård. Längsta kyrkovägen för socknens innevånare är något öfver 3/4:dels mil.

Till grund för detta arbete äro följande materialer begagnade:

Till Kartans upprättande äro socknens special kartor använda, med undantag af inägorne till Wästre

Sjögar, alla ägorne till hemmanet Hult och en del af utmarken till hemmanet Rolfsbyn, hvilka af underteck�nad på egen bekostnad blifvit affattade.

Till Beskrifningens och Tabbellens författande, ha vederbörande auctoriteters jemte sockneboarnes egna

upplysningar tjenat mig till ledning.

Kohlslätt och Bälnäs den 18:de Mars 1854.

Ax. Th. v. Sneidern

Landtm. auscultant i Elfsborgs Län

Källor

  1. ↑ https://sv.wikipedia.org/wiki/Tydje_socken
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Tydje&oldid=43585”