Aneberg
|
Aneberg
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Aneberg | |
| Typ | Hemman | |
| Koordinater | 58.906153,12.605256 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Gården Aneberg nämns för första gången i jordeböckerna 1546. Laga skifte 1836. Mer info finns: Senare framkommer att den skattelades till 1/4 mtl skatte, d.v.s att ägaren till gården skattade till kungen. Arealen 1891 var 74 ha varav 56 ha skog och endast 14 ha åker.
I dag är fastigheten Aneberg ihopslagen med Myran och med Aneberg som fastighetsbeteckning. Vägskylt vid Lågan som anger Aneberg leder till f.d. Myran men därefter vidare genom skogen till Aneberg.
På den ursprungliga gården finns två boningshus varav ett f.n. används som sommarbostad. Det andra huset används inte för bostadsändamål.
På gården finns inga kända torp.
Placering
Aneberg ligger på gränsen mot Tydje, granne med Persmyran. Huvudvägen till gården går idag över Persmyrens gårdsplan. Kontakterna med Persmyran är därför täta genom historien.
Gamla vägens placering
Järnvägen skär genom gården (bildar gräns?)
1600-talet
Inte mycket nämns om Aneberg i 1600-talets domböcker. De skvallrar alltså inte om vem som bott på gården. 1685 döms dock kvinnan Marit Olofsdotter i Aneberg för stöld.
Mantalslängder
1700 Anders med hustru bor på Aneberg samt dragonen Per. (s 160)
1700-talet
Gulbrand Nilsson och hans hustru Anna Nilsdotter flyttade in på Aneberg i början av 1700- talet. Det är inte riktigt känt när, men dottern Marit föddes 1712 på gården. Gulbrand var född omkring 1655 och troligtvis son till Nils Bryngelsson i Viken. Anna var dotter till Nils Henriksson i Lilla Bräcke. Paret hade bott i Viken där Gulbrand ägde jord, innan de flyttade till Aneberg.
Gulbrand och Anna hade åtminstone sju barn: Bryngel f ca 1796 Viken, Elin f ca 1703, Nils f omkr 1704 död på Aneberg 1716, Ingrid, Erik, Marit f 1712 på Aneberg, Olof f 1715 på Aneberg.
Sonen Bryngel gifter sig1723 med Lisbet Persdotter och flyttar därefter till Viken. Dottern Elin Gulbrandsdotter gifter sig 1726 med grannen Per Hallstensson, bonde i Persmyran, Tydje (P).
Dottern Ingrid Gulbrandsdotter gifter sig 1732 med Olof Henriksson, född 1709 i Hensbyn, Tydje (P).
Dottern Marit Gulbrandsdotter. Född 1712-10-29 i Aneberg, gift 1736-09-29 i Ånimskog (P) med Petter Hansson. Bonde i Östra Berg Ånimskog. Född omkr 1709. Marit och Petter bor i Östra Berg, Ånimskog (P) där Marit dör 1767.
Gulbrand nämns i Tössbo härads domböcker några gånger. 1724 nämns att Anders Ivarsson Hierpe i Yttre Bodane är skyldig Gullbrand 13 rdr. I slutet av 1720-talet sätter Gullbrand upp en kvarn tillsammans med svärsonen Per Halstensson i Persmyren, och Gullbrand och Per blir instämda till tinget av ägarna i Topperud Hans Andersson och Lars Bryngelsson. Kvarnen påstås ha kommit Hans och Lars till skada. Domboksutdrag Aneberg 1730: "Gullbrand Nilsson fullmäktig att utse herredagsman."
Den 14 December 1738 dog Anna 66 år gammal på Aneberg och Gulbrand bodde kvar på gården tillsammans med sonen Olof och pigan Sigrid.
1740 flyttar Erik och hustrun Kerstin Hansdotter in på gården med sonen Nils f.xx Paret var gifta sedan xxx och bodde innan sin flytt till Aneberg på yyvy. Eriks hustru Kerstin Hansdotter kom från xxxx och var född omkring 1712. 1741 föddes dottern Anna på Aneberg, men hon dog redan 1743 2 år gammal. Sonen Hans föddes i Augusti 1744. 1746 föddes dottern Katarina..Hustrun Kerstin dör redan sommaren 1748 endast 36 år gammal och strax därefter flyttar Erik och barnen ... var? Inte förrän några år senare, 1751, får gården en ny brukare i och med att Eriks bror Olof tar över gården.
Britta Olsdotter dog av huvudsjuka och uppkastning den 1 Nov 1750 på Aneberg 5 år 9 mån gammal.
Gulbrand köper delar av Viken i Ånimskog 1724 och 1726 av sina systrar Elin och Märta och flyttade omkring 1750 själv till Viken där han levde hos sonen Bryngel och hans familj fram till sin död 98 år gammal den 24 april 1753.
Gulbrand och Anna son Olof gifter sig 1739-10-21 med änkan Kerstin Persdotter i Kingebol. Olof flyttar i samband med sitt giftermål till Kingebol. Dock återkommer han till gården 1751 med sin andra hustru, Malin Andersdotter, från Vassviken där paret varit bosatta sedan sitt giftermål 1742. Paret fick sex barn tillsammans: Anna f 1742 i Kingebol, Anders f 1747 i Vassviken, Kerstin f 1749 i Vassviken, Erik f 1751 på Aneberg, Britta f 1753 på Aneberg, Gulbrand f 1756 på Aneberg.
Malin dör i januari 1759 på Aneberg och redan tio månader senare i november 1759 gifter sig Olof för tredje gången med Lisbet Andersdotter 25 år gammal från Kroken i Tydje socken. I detta äktenskap föds ytterligare tre barn på Aneberg: Nils f 1761, Elin f 1762 och Marit f 1765.
Den 22 februari 1765 registrerade Tössbo häradsting ett bytesbrev mellan Olof och fältsekreteraren Fredrik Åberg i Åmål. Bytet är mellan Aneberg och 3/8 efter helt av hemmanet Östbyn i Grinstad socken. Dessutom lägger Olof 220 dlr smt emellan. Olof är vid denna tidpunkt ensam ägare till Aneberg. Drygt två år senare flyttar Olof och Lisbet med sina barn till Östbyn. Nu påbörjas en period då Aneberg bebos av brukar åt förmögna personer i trakten.
Fredrik Åbergs period
Fredrik Åberg — beskriv vem han var och vilka gårdar han brukade. Glöm ej källhänvisning! Vem tar över gården efter Åbergs död? Vittlanda bruk äger troligtvis 1794 — Christoffer Sahlin.
1767 flyttar Håkan Persson med sin familj in från Tveta socken. Paret hade tidigare brukat en annan av Åbergs gårdar, Billsvik i Tveta. Håkan var född 1721 i Tveta och hustrun Malin Jansdotter var född 1722 och tillsammans hade de fem barn, alla födda i Tveta: Jonas f 1752, Kajsa f 1755, Britta f 1758, Kerstin f 1761 och Lena f 1764. Son Johan nämns i bouppteckningen?
Hustrun Malin dör redan sommaren 1773 av rödsot. Något år därefter gifter Håkan om sig med den 28 år yngre pigan Kerstin Olofsdotter. Om detta är Olof Gulbrandssons dotter Kerstin är inte klarlagt. På Aneberg finns nu återigen småbarn då paret får fyra döttrar och en son tillsammans: Katarina f 1776, Maria f 1779, Stina f 1782, Olof f 1785, Märta f 1789.
Håkans barn i första giftet är nu giftasvuxna och hade lämnat gården. Jonas gifte sig 1796 med änkan Marit Persdotter. Hon var dotter till Per Hallstensson och Elin Gulbrandsson på Persmyran. Marit och Jonas bodde på Topperud i Tydje.
Dottern Kajsa var gift med torparen på Hasselbackstorpet Jon Hansson. Brita gift med torparen Petter Olofsson på Rolfskärrstorpet, Lena gift med soldaten Erik Wikström för Viken.
Sommaren 1794 blir Kerstin änka då Håkan dör 73 år gammal och lämnas ensam med fem omyndiga barn. Håkans bouppteckning finns bevarad och där framträder ett bo som saknar dyrbarheter i hemmet. Ett par skåp och några kistor är de enda möbler som nämns och inga föremål av ädla metaller; guld, silver, koppar eller tenn, finns i hushållet. Totalt uppgick boets tillgångar 87 dir och 34 sk men samtidigt var skulderna stora, bl.a. till Vitlanda bruk (24 rdr) och 19 års lön till sonen Jonas om 33 rdr. Den sammanlagda behållningen var endast 16 rdr.
Bouppteckningen berättar även om det lantbruk som bedrevs på gården. I stall och fähus finns ett stort antal djur. Håkan och Kerstin äger två hästar, en svart valack och ett blackt sto. I fähuset finns fyra kor och en kviga, två stutar, en tjur och två kalvar. Dessutom finns det på gården fem gamla får och sex lamm samt sex grisar varav en större sugga. De äger dessutom en besättning getter, sex fullvuxna getter med kid. Anebergs åkrar var besådda med höstråg, havre och korn.
1797 gifter Kerstin om sig med den 15 år yngre Jon Hansson som flyttar in på gården. Paret bor kvar på Aneberg och brukar gården fram till 1804 då gården byter ägare.
Isak Johansson och Stina Olofsdotter
Den 23 Mars 1804 registreras vid Tössbo häradsrätt ett gårdsbyte mellan Isak Johansson (Hesselbom) med hustrun Stina Olofsdotter i Västra Korsbyn och Christoffer Sahlin. Sahlin erhåller vid bytet 2/3 av V. Korsbyn, som ägs gemensamt av Isak och Stina. Isak och Stina får gården Aneberg samt 333 rdr 16 sk därtill. Tillträdesdatum sattes till den 25 Mars 1804.
Anebergs nya ägarpar kom från förhållandevis välbeställda hem. Isak, född 1773, var son till Johan Gabriel Hesselbom och Lisa Lidström på Västra Korsbyn. Stina, året äldre än sin make, var dotter till Tydjes starke man Olof Svensson i Tydjebyn och hans hustru Ingegärd Engelbrektsdotter. Olof Svensson var domare vid Tössbo häradsrätt och representerade häradet vid riksdagen år 1800. Ingegärd var av den s.k. Klevmarkssläkten från Dals-Ed.
Isak och Stina var gifta sedan 1794 och hade vid inflyttningen till Aneberg tre barn i livet: Jan Magnus f 1796, Lisa Maria f 1800 och Ingegärd f 1802. På Aneberg föds nu ytterligare fyra barn: Olof Gustav f 1805, Johannes f 1807, Isak och Stina, tvillingar födda 1810. Dottern Stina dog redan 1812 och Olof Gustav dog även han som barn.
1810 dör Isak av ”invärtes slag” endast 37 år gammal. Bouppteckningen efter Isak berättar om svärfaderns starka intressen i boet. Bouppteckningen lyder inledningsvis:
År 1810 den 28de December inställde sig undertecknad efter vederbörlig kallelse till hemmanet Anneberg att förätta Laga Bouppteckning efter framl Isak Hesselbom som efter sig lämnat ... närvarande änkan Kristina Olofsdotter. Sex omyndiga barn näml: son Johan
Magnus på 13 de året gammal, dotter Lisa Maria på 11te året dottern Inga på 9de året gl son Johannes 3 år gl son Isak och dotter Kristina 3 månader gammal som kurator för alla dessa omyndiga barn inställde sig Per Hallstensson i Persmyren Egendomen befanns som följer:
Fast egendom
Fast egendom består av fjärdedel av enstaka kronoskattehemmanet Aneberg som är tillbytt för en tredjedel av hela kronoskattehemmanet Västra Korsbyn enligt bytesbrev av den 17 Januari 1804 vilken andredel var framl. mannens arv och dess genom testamente förärvda egendom med 66 Rdr 32 S Banco gravation som änkans fader å hanses måg har betalt och anser Anneberg nu till värde 222 RDR 5 Sk Bco
Därefter kommer en uppräkning av föremål som finns i boet som nedan har sammanfattats.
Familjen förfogar över silver (en matsked) samt sex tallrikar och 3 skedar av tenn samt några kopparsaker. I köket finns sex grytor av järn och av olika storlek, några bläckmuggar, eldgafflar och saxar samt ett antal andra järnsaker Dessutom tre bordsgafflar med knivar. Isak har naturligtvis också verktyg: skohammare och -tång , vanlig hammare, täljyxa, andra yxor, huggjärn, järnhackor, spadar mm Bland åk- och körredskapen märks tre slädar, varav en bättre, tre kärror, harvar och en "qvins sadel". I boden finns tunnor och byttor, mäskkar, fjärdingar, bryggkar, "saltebalj" mm.
Bland husgeråden märks: ett stort målat skåp, en spegel, en vävstol och en bandstol, 12 st porslinstallrikar, 4 st blårosiga porslinstallrikar, soppskål, 2 stora fat, 4 "sillingeburkar".
Hushållet har också ett antal föremål av glas: räfflad och slät flaska, 1(!) dricksglas, 1 supglas, tobakdosa. Dessutom har man tre små tenntallrikar. I hans säng fanns en stor och tung dyna samt en lite mindre, 1 lakan samt 2 st av blågarn och slutligen några dukar. Isak ägde följande gångkläder: 3 st blågarnsskjortor, 1 st nya (!) ullstrumpor samt tre stycken gamla, en svart rock med väst samt en grå rock också med väst. Den svarta rocken värderades till en daler och den grå till 2 daler. Han hade också en blå väst med byxor (värde 1 riksdaler 16 skilling), ett par gamla skinnbyxor. För att sköta sina kläder hade han två stycken klädborstar. Hemma hos Isak fanns en "prästbibel".
Under rubriken kreatur finns följande text:
Sedan änkans föräldrar förbehålligt sig enligt lag att änkan av dem emotagen hemgift skall vid doms av gångur värde ?..? bäras till delning Änkan och hennes syskon till anmälan så kommer endast följande kreatur att upptecknas nämligen: ett ungts svart sto (20 riksdaler), en ko (Rosindufra) 10 riksdaler, 1 ko Grefina 10 riksdaler, en liten tjur (2 riksdaler), 4 får (4 riksdaler), 5 unga får (2 riksdaler), 1 ung galt (1 riksdaler 16 sk), bikupa (1 riksdaler 16 skilling).
I bodarna finns råg och korn, ull och lin, hö och halm samt slutligen en del fläsk. Dock hade ju Isak inte bara tillgångar utan också skulder: Till häradskrivaren Magnus Floborg 10 RDR 18 sk samt ränta, till Gustaf Olsson i Tydjebyn enligt debetsedel 33 RDR samt ränta, till änkans fader 76 RDR samt ränta för 9 år och 3 månader, till häradsskrivaren Petter Kinell för skatt, och slutligen en liten skuld till Aron i Persmyren.
Summa tillgångar: 365 RDR 24 skilling Summa skulder: 217 RDR 20 skilling
Stina är nu änka med sju små barn varav de två yngsta bara är några månader gamla. Man kan undra hur hon brukade gården själv fram till sitt omgifte.
1817 gifter Stina om sig med den 18 år yngre änkemannen Lars Andersson från Östra Torp i Dals-Ed. I dag 200 år efteråt kan man börja undra hur det kan komma sig att Stina gifter om sig med en man som kommer ända från Dals-Ed. Det finns ingenting i kyrkoböckerna som skvallrar hur denna kontakt kan ha uppstått. Den enda fingervisning som finns är att Västra Torp, den gård som Lars tidigare bott på, brukades av häradsdomaren Andreas Jonsson i Tingvall. Stinas far Olof Svensson var också häradsdomare. Måhända var detta ett arrangemang mellan två domare...
Stina och Lars brukar nu Aneberg där nu Stinas barn från första äktenskapet äger en del av gården. Redan 1824 redovisas Johannes som bonde i husförhörslängderna. Som dräng har han sin äldre bror Jan Magnus och han har också en piga. Styvfader Lars redovisas dock som bonde på den andra halvan av gården fram till 1830 då Lars och Stina flyttar till Stinas föräldragård, Tydjebyn. Lars hade i sitt tidigare äktenskap sonen Olof, f 1812 i Ed. Olof flyttar in på Aneberg 1828 från Ed och flyttar vidare med sin far och styvmor till Tydjebyn 1830.
Johannes, som verkar ha varit en företagsam man, blir så småningom bonde i Slobol och dessutom nämndeman vid tinget. Han gifte sig 1829 med Stina Jonasdotter, dotter till Jonas Nilsson och Maria Eriksdotter i Slobol. Paret bor direkt efter giftermålet kvar på Aneberg men flyttar 1830 till Slobol. Johannes och Stinas åttonde barn var sonen Otto, den på nationalmuseum representerade konstnären vars mest kända verk var tavlan ”Mitt land”. Lisa Maria gifter sig 1821 med gästgivaren i Torpane Jakob Olsson. Foto finns i Gårdshistoria från Tösse-Tydje.
1824 gifter sig Ingegärd med Bryngel Andersson från Yttre Bodane där paret senare bosätter sig. Ingegärd dör redan 10 år senare av lungsot i Yttre Bodane.
Tre år senare är det dags för äldste sonen Jan Magnus tur att gifta sig, med Maria Lisa Månsdotter från Säljebyn i Fröskog. Hon var född 1803 i Stora Strand och dotter till Måns Persson och hans hustru Britta Larsdotter. Se vidare nedan.
Isak, den enda överlevande tvillingen blir kvar på Aneberg och står som bonde på 1/16 del av gården 1830. Han flyttar 1832 som dräng till brodern Johannes i Slobol men återkommer 1836, nygift med Johanna Larsdotter från Gläsan. Johanna var född 1815 och dotter till bonden Lars Nilsson och hans hustru Stina Göransdotter Thyberg.
En gård — två brukare och en mangårdsbyggnad
1826 får Jan Magnus fastebrev på sin halva av gården. Isak får sitt fastebrev.
Gården brukas från 1836 av Jan Magnus och brodern Isak Hesselbom. Dock var samvaron inte alltid så fridfull och 1841 var tingsrätten tvungen att uppå Isaks anmodan utföra en s.k. stängseldelning:
År 1841 den 25te Junij blef af undertecknad efter häradsrättens meddelte förordnande af den 29de sistl maij Laga stängsdelning förrättad på Hägnaden 1/4 dels kronoskatteHemmanet Aneberg i Ånimskog s:n. Der sig efter kallelse instäld Isak Häselbom ägande för 1/8 del, Jan Magnus Häselbom 1/8 del, från närgränsande hemman war ingen som sig inställde. Således företogs endaste upmätningen emelan förenemnda ägare af hemmanet Aneberg och widare öfverenskomo jordägarne att der glanta Berg i Gerdsgårdsstaden befiner öfver 3 alnars läng uppskattad till dubbelt emot jemfölig mark och alla gerdesgårdarne att uppskattningen icke skule upptagas och der gemte öfwerens Komo de att all ut och gate gårdar samt dels gårdar fördelas under beräkning och att en och hwar så vitt ske kan får hägnaden till framtida underhållande med dess lått sig til delat.
Härmed upmättes all Hägnader till Hemmanet Aneberg och uppgik till en summa af 10 484 alnar.
DELNING
Isak Häselbom för 1/8 del 5242 alnar Jan Magnus Häselbom för 1/8 del 5242 alnar
Isak Häselboms 1/8 del kommer framdeles att underhålla följande hägnader neml utgård från Krono Bostället Myrens ägor öster ut öfver en Bergås 155 alnar
Av uppmätingen framgår det att Isak bör ha bott på den södra gården och Jan Magnus på den norra. Trots detta är Isak dopvittne åt Jan Magnus son David f 1842.
1847 kallas Jan Magnus återigen av brodern Isak till tinget:
Uppå anmodan af Isak Hässelbom å Aneberg varder hans broder J. Magnus
Häselbom därstädes, hermed lagligen kallad och stämnd till Tössbo härads lagstemma somarting som tager sin börgan å Tingstället Torpane den 14e /Fjortonde/ nästa junij med påstående att svaranden måte blifva ålagd till käranden betala räst å dagsverke samt några styf:timer stokar med Peningar efter enligt Landmäteri protocold och äfven påstås att svaranden måste blifva ålagd att lemna väg till en samfält watendam, och äfven ersätta och ansvara för olofligt taget flera lass jord ur nemnda dam utan kärandens tillstond. Öfertalan förbehålles och rättegång kostnad påstår stämningen härstammar vid laga Both. Åsen den 28de maij 1847.
På herr Domhafvandes anmodan Joh:s Bengtsson, Nemndeman
Detta mål går inte att hitta i domböckerna så kanske gjorde bröderna upp i godo.
Aneberg 1:2
Isak och Johanna får fem barn: Josef f 1837, Lars-Gustaf f 1840, Johan Alfred f 1845, Stina Lisa f£ 1849 och Sara Matilda f 1853.
Parets äldste son Josef Hesselbom gifte sig 1864 med Augusta Vilhelmina Bryngelsdotter dotter till Bryngel Jansson och Britta Maria Arnesdotter i Östra Berg. Augusta Vilhelmina var född där 1843 på Östra Berg. Josef blev senare ägare av 61/320 mtl i Stora Mossen. Men bodde på Aneberg vid sin död 1907.
Fem år senare gifte sig Lars-Gustav med Gustava Larsdotter, född 1842 i Slobol. Hon var dotter till Lars Larsson och Magdalena Bryngelsdotter. Paret bodde på Resbyn där Lars Gustav dog redan 1878 endast 38 år gammal.
Johan Alfred gifte sig 1876 med Kristina Johannesdotter, född 1844 i Kragsbyn och dotter till Johannes Svensson och Anna Kajsa Olofsdotter. Paret flyttade och ägde 1/4 mtl i Östra Berg.
Dottern Stina Lisa Hesselbom. Född 1849-10-11 i Aneberg.
Sara Matilda Hesselbom. Född 1853-05-06 i Aneberg, Ånimskog Död 1876-12-26 i Östra Berg, Ånimskog.
Isak Hesselbom dog 1869 och hans hustru Johanna Larsdotter två år senare på Aneberg. Barnen Lisa Stina, Johan Alfred och Sara Matilda blir nu ägare av gården. Dock säljer de gården redan 1875 till sina grannar och kusiner Johan Magnus och Lars Gustav Hesselbom.
Johan Magnus och Greta Lisa Hesselbom
H Hesselbom i Östra Berg fick gå i borgen för betalningen. Ändå lyckades inte Karl Hesselbom betala i tid utan drog på sig ränteutgifter om ytterligare 18 kr, 4 öre.
I oktober1912 annonserar Lars Gustaf att han tänker sälja gården. I annonsen berättas att gården kan föda 5 kor och en häst samt att den har betydligt mer skog är gårdens behov. Kanske är det just detta som gör att trävaruhandlaren Lars Halvordsson i Åmål köper gården den 14 Mars 1913.
Johan och Anna Wennersten auktionerar nu ut en del av sin yttre egendom och flyttar till Johans far på Ålerud i Tydje. Lars Gustaf och Ida flyttar till dottern Sara på Drambyn där Lars Gustaf dör 1917. Ida bor därefter hos någon av döttrarna men är samtidigt enligt kyrkoboken skriven på Aneberg. Hon dör 1937 på Kasen i Tösse, där dottern Anna Wennersten då bor. Ida var 20 år yngre än sin make och dog exakt 20 år efter honom.
Familjen Paulsson
Lars Halvordsson hinner inte ens få lagfart på gården förrän han redan i juni 1913 säljer gården vidare till Oskar Paulsson från Pundkbol (2?) i Ör för 5000 kr.
Oskar Paulsson var född 1876 i Fåglum, Västergötland och gifte sig 1913 med Augusta Hedvig Johansson f 1892 i Ör. I oktober 1914 föds parets första barn sonen Erik Bertil på Aneberg och i januari 1917 föds dotter Annie Teresia. 1921 säljer Oskar och Augusta gården och flyttar till Norra Klöven under Rolfsbyn i Tydje där Oskar dör 19267. Ny ägare till gården blev Teodor Nord.
Teodor och Anna Nord
Gårdens nya ägarpar Teodor och Anna Nord flyttade in på gården 1923 från Håbol. Teodor var född 1880 i Håbol och Anna var född samma år i Holtane, Ärtemark. Paret var gifta sedan 1906 men hade inga barn tillsammans då de flyttade in på gården. 1924 föddes till sist sonen Jon William på Aneberg, (Kolla med fb). Teodor och Anna-hade också fostersonen Harry Joel Bergström f 1917 i Stockholm.
Teodor och Anna äger, brukar och bebor denna halva av Aneberg fram till 1942 då de säljer egendomen till Nils Artur Torstensson.
Familjen Torstensson
Artur Torstensson var född 1898 i Åmål och son till Per Hildebrand född 4 oktober 1869 i Bräcketorp Edsleskog och hans hustr Ida Kristina född Nilsdotter från Sundgingen i Laxarby.( de gifte sig 1892 i Amerika) Arhurs hustru Rut var nio år yngre och född i Svanskog. Paret som var gifta sedan 1926 hade vid flytten till Aneberg sex barn tillsammans: Anders Harder Antoni f 1926 i Svanskog, Kuno Harpunes f 1928 i Fröskog, Asker Leonard f 1930 i Fröskog, Märta Teresia f 1931 i Fröskog, Assar Käll f 1933 i Fröskog och Selma Evelina f 1937 i Fröskog. På Aneberg föds därefter ytterligare ett par barn, Lars Olof f 1942 och Ann-Mari f 1945. Det var trångt i stugan på Aneberg.
Länk till Harders Australienresa[1] Länk till Arthurs brev till hans kusin Elsa (på sidan 7 Byabladet nr 35 Ett livsöde)
1961 köper Torstensson granngården Myren och fastigheten Aneberg 1:3 slås då samman med Myren 1:1 och bildar fastigheten Aneberg 2:1.
Efter att Johan Magnus och Lars Gustaf blivit ensamma ägare av den andra gården 1882 ansöker de om bytesbrev några år senare. Johan Magnus och hans hustru Greta Lisa står därefter som ägare till denna del av gården.
Johan Magnus Hesselbom och Greta Lisa Hesselbom hade bara ett barn, Gustaf Adolf född 1870 på Aneberg.
Gustaf Adolf, av släkten kallad Adel, fick möjlighet att studera och efter att han hade genomgått seminariet i Karlstad och där avlagt folkskollärareexamen 1889 kom Hesselbom först till Väse i Värmland och därpå till Eskilstuna, där han var verksam som folkskollärare från 1900. Adel deltog i det politiska livet i Eskilstuna där han tillhörde de frisinnade och var ordförande i nykterhetsnämnden. Gustaf Adolf dog i Eskilstuna 1940[2].
Året efter hustrun Greta Lisas död 1894 säljer Johan Magnus och sonen deras halva av gården till Johannes Larsson. Den 28 mars 1895 håller Johan Magnus och Adel auktion på gården där hela lösöret samt kreatur och redskap såldes. Auktionsannonsen visar att paret ägde en häst, fyra kor, en tjur och en kviga[3].Efter försäljningen av gården flyttar Johan Magnus till Tollesbyn där han påträffas i folkbokföring 1900. Är han kvar där 1910? Sonen Adel bor vid denna tid som tidigare nämnts i Eskilstuna.
Johannes Larsson och Maja Stina Svensdotter
Johannes Larsson föddes 1848 i Nygård, Tydje (P) som son till Lars Andersson och Sofia Svabom. Hans hustru Maja Stina Svensdotter var född 1848 i Fröskog. Vilka var hennes föräldrar? Paret hade tre barn tillsammans: Karl Johan f 1879 i Åmål, Hilma f 1882 i Fröskog och Hildor f 1884 i Fröskog. 1890 var Johannes i Amerika[4], men familjen var kvar hemma. Men återkommer till Sverige och sin familj igen och köper halva Aneberg 1895.
Vid denna tid fanns bara ett bostadshus på Aneberg och eftersom det nu var två ägare som inte var släkt bestämde Johannes och Maja Stina sig för att bygga ett eget hus. Detta hus är beläget knapp 100 meter norr om det ursprungliga huset och står kvar än i dag.
Johannes och Maja Stina kom att stanna på gården fram till sin död. Johannes dör omkring 1930 och Maja Stina dör någon gång mellan 1910 och 1920.
Den 28 april 1931 är det sterbhusauktion på Aneberg efter Johannes Larsson. Auktionsannonsen berättar att han hade åtminstone sju kor på gården. Vid auktionen försäljes dessutom arbetsredskap, möbler och husgeråd[5].
Dottern Hilma, som bott kvar på gården, dör året därefter och den 10 Mars 1942 hålls auktion efter henne. Vid detta tillfälle säljes hennes möbler och hushållsredskap.
Efter Johannes död köper Herman och Emilia Johansson gården. De kom inflyttande från Kuserud i Stora Kilane, där de är närmare presenterade[6]. Herman och Emilia hade tre barn: Inga f 1918, Henry f 1920 och Irma f 1926. 1946 köper sonen Henry Johansson gården från föräldrarna som flyttar till gården Grana under Västra Korsbyn[7].
Vid samma tid gifter sig Henrys syster Irma med Sven Karlsson från Halvorskerud på västersidan. De flyttar in till Henry och brukar gården tillsammans med honom. 1952 flyttar paret åter till Halvorskerud[8].
Aneberg 1:3
Jan Magnus och Lisa Maria får tillsammans sex barn: Brita Kristina f 1826, Isak Emanuel f 1830, Lars Gustav f 1830, Johannes Magnus f 1834, Sara Dorotea f 1837 och David f 1842.
Jan Magnus var enligt husförhörslängderna lomhörd.
Barnen på Aneberg växer upp och flyger ut ur boet. Brita Kristina gifter sig i December 1866 med Jan Johansson, ägare i Ålerud Tydje. Maken var tre år äldre än sin brud och son till xxx.
Isak Emanuel förblev ogift i hela sitt liv och dör 1888 på Aneberg. I en husförhörslängd betecknas han som ”bråkig”.
Lars Gustaf brukade 1874 35/96 av Frillsäter i Tösse men året efter gifter sig Lars Gustaf 43 år gammal med den 20 år yngre pigan Ida Jonasdotter från Vassviken i Fröskog. Ida var dotter till Jonas Larsson och hans hustru Anna Lisa Andersdotter. Jonas Larssons mor var Brita Larsdotter i Östersbyn, Fröskog. Därmed var Lars Gustav och Ida ”halvkusiner” då Idas farmor också var Lars Gustafs mormor.
Johannes Magnus gifter sig vid nyåret 1869 med Greta Lisa Larsdotter, född 1840 i Säbyn.
Jan Magnus dör 71 år gammal 1869 och hans hustru 10 år senare på Aneberg. Nu vidtar ett antal delningar och försäljningar som utmynnar i att Jan Magnus halva av gården 1882 ägs till lika delar av bröderna Lars Gustaf och Johan Magnus.
Lars Gustaf Hesselbom och Ida Jonasdotter
Efter brödernas jordbyte är Lars Gustaf ensam ägare till denna del av gården. Lars
Enligt bevarade skatteutdrag är fastigheten 1885 värderad till 4500 kr. Som kuriosa kan nämnas att Lars Gustaf detta år fick betala 12,91 kr i kronotionde, 0,60 kr i mantalspenningar, 1,35 kr s.k. allm.bevillning, 0,64 kr i Landstingsmedel och 0,75 kr i sjukvårdsavgift. Slutligen fick han även erlägga 12 öre i lösen för debetsedeln. Total 16,07 kr i kronoutskylder.
1887 brukade Lars Gustaf även en del av Tollesbyn där han erlade hästförsäkringsavgift
Lars Gustafs och Idas döttrar gifter sig med två kusiner Wennersten. Sara gifter sig 1901 med Johan August Wennersten f 1865 på Drambyn, Tydje Paret bosatte sig efter sitt giftermål på Drambyn.
Dock är Lars Gustaf fortfarande ägare av egendomen och 1911 säljer han en del av skogen:
Köpekontrakt
Härmed upplåter och försäljer jag undertecknade all växande barrskog ifrån 6 fot från marken till 3 tums topp, å skogsmarken till mitt egandes 1/8 dels mantal Aneberg. Skogstrakten belägen i vestra ändan och gränsar i söder till Lågans sträng och i vester intill en myrdråg , och i norr till uppblekad sträng. Skogstraktens areal ca 90 famnar efter hvarje håll, till Karl Hesselbom i Östra Berg emot en öfvernekommen och betingad köpesumma stor Tvåtusen /2000/ kronor som skall betalas löpande 1000 kr den 20 mars 1911 och 1000 kronor den 1e September 1911, åm afvärkningstiden lemnas rätt till den 30 mars 1912.
Allt affall kvistar och topp förberhåller sig säljaren äfven rätt att taga och frackta så fortt tillgång dertill finnes, och upplåter säljaren fri vinterväg öfver sin skogsmark.
Skulle köpesumman utracktlåtas att betalas å utsatt tider så är köparen skyldig att betala 5% ränta ifrån ofvannämnada betalningstider till betalning sker.
Och med ofanståended köpekontrakt förklarar vi oss å ömse sidor nöjda. Anneberg den 14 Januari 1911
Karl Hesselbom, L G Hesselbom
Bevittnas av Carl Fr. Andersson, Pärsmyra, Hilma Johansson Anneberg
Platser som tillhör hemmanet
| Namn | Typ |
|---|---|
| Fornlämningar i Aneberg | Fornlämning |
Källor
Texten bygger på forskning och anteckningar från Conny Källvik.
Referenser
- ↑ Tydjeboken sid ??.
- ↑ Minnesrunan införd i Hembygden 1940 s 125-127
- ↑ Åmålsposten 16/3 1895
- ↑ Sveriges befolkning 1890, CD skiva från Sveriges Släktforskarförbund.
- ↑ Åmåls-tidningen Fredagen 17/4 1931
- ↑ Se Ånimskog vårt land del II s 116.
- ↑ Se Ånimskog vårt land del II s301.
- ↑ Se Ånimskog vårt land del II s318-319.
Mera information
Berättelse om Harder Anders (Andy) Torstensson liv i Australien.
