Västra Korsbyn
Socken: Ånimskog Platsnamn: Västra Korsbyn Typ: Hemman Koordinater: [58.896488,12.497978] Visa på Kartbild.com
Västra Korsbyn omfattar i stort sett de höglänta områdena norr om Anolfsbyn. Kring landsvägen som stiger ganska brant upp mot krönet, där Kraksbyn strax tar vid ligger ett flertal hus, varav de flesta endast är bebodda under sommaren. Den ursprungliga gården ligger på ömse sidor om vägen med manbyggnaden i öster och en nyuppförd ladugårdsbyggnad i väster.
Gårdarna Grana och Björnberget ligger västerut och sedan vidtar skogsområdena som sträcker sig ända till Djupsjön.
I jordeboken från 1540 upptas två enskilda gårdar med namnet Korsbyn, en på den västra sidan av Ånimmen och en på den östra. De båda gårdarna bildar således ingen by som namnet antyder, men ordet kan härröra från bosättningar under tidig medeltid. Förleden kors har säkerligen den betydelse som vi förknippar med ordet idag, men anledningen till namngivningen är okänd. Redan på 1500-talet börjar man skilja på gårdarnas namn för att ange deras läge och från början av 1700-talet till i slutet av 1800-talet benämns de Korsbyn Westre och Korsbyn Östre.
Drottning Kristina som regerade Sverige i mitten av 1600-talet var rundhänt med förläningar till adelsmän och ämbetsmän som hon ville belöna, och det medförde att större delen av den svenska åkerjorden förvandlades till frälsejord, d.v.s. att bönderna fick betala skatt till den enskilde besittningshavaren i stället för till staten.
Västra Korsbyn blev ett av dessa frälsehemman och en av ägarna under denna tid var riksrådet Erik Sparre. Denna adelsmannadominans varade i ungefär trettio år tills Karl XI började sin reduktion 1680. Då återtog staten så småningom de flesta frälsehemmanen och omkring 1695 slog sig Erik Svensson ner i Västra Korsbyn som konungens befallningsman.
Man kan med viss säkerhet anta att mangårdsbyggnaden i Västra Korsbyn hade ett mer imponerande yttre än bondstugorna runt omkring och därför kunde betecknas som herrgård. Byggnaden tillkom sannolikt i slutet av 1600-talet och anlades på den platå mitt i backen där det nuvarande boningshuset ligger.
1743 kom åter gården i privat ägo, då Erik Svenssons son Isaac Hesselbom köpte den för en summa av 300 daler silvermynt. Namnet Hesselbom förekommer nu för första gången i hävderna, och det var troligen Erik Svensson som antog namnet, kanske för att få en tydligare identitet som kunglig tjänsteman.
Isaac Hesselbom avled 1772 och Västra Korsbyn gick nu i arv till sonen Johan Hesselbom som var gift med Lisa Månsdotter Lidström från Tösse. Paret hade tre barn, sönerna Sven (1769), Isac (1773) och dottern Stina Caisa (1778).
Johan Hesselbom dog 1788 endast 45 år gammal, och Västra Korsbyn delades mellan de tre barnen vid en lantmäteriförrättning 1796. Delningen skedde enligt storskiftets principer så att varje ägare skulle få sina åkrar och ängar så samlade som möjligt.
De tre arvingarna skulle nu förvalta var sin del av Korsbyn. Dottern Stina Caisa, som var gift med Anders Beckman från Dals Ed ärvde en femtedel eftersom syster enligt de då gällande arvslagarna endast ärvde hälften av vad broder fick ärva. Hon sålde dock snart sin andel till lantmätaren Esbjörnsson-Bergman, som bodde i Korsbyn en tid och där förvärvade ytterligare mark så att han kom att äga en tredjedel.
Denna tredjedel samt Isac Hesselboms arvslott såldes omkring 1810 till brukspatron Gustaf Wohlfarth på Henriksholm, som sålunda kom att äga hela den södra delen av Västra Korsbyn, vilket utgjorde två tredjedelar av hela hemmanet.
Isac Hesselbom hade år 1800 flyttat till Aneberg, där han gifte sig med Stina Olofsdotter och övertog sin svärfars gård. Han skulle i sinom tid bli farfar till den berömde konstnären Otto Hesselbom.
Den norra tredjedelen tillföll Sven Hesselbom vid hemmansklyvningen 1796, men liksom sin far gick han bort i relativt unga år. Han drunknade 1806, och när hans sex barn senare fick ut sina arvslotter gav det upphov till en omfattande ägosplittring av hemmanets norra markområden. Sven Hesselbom och hans hustru Maria Bryngelsdotter från Eriksbyn i Skållerud hade sex barn: Jan 1792, Erik 1794, Maja Stina 1797, Lisa 1801, Carl 1802 och Maja Lisa 1804.
Vid bouppteckningen 1806 värderades Sven Hesselboms 1/3 mantal i Västra Korsbyn till 500 riksdaler banco. Det kan också vara av intresse att veta hur stor djurbesättningen var vid den här tiden, och få en inblick i några av gårdens inventarier. Trots att Sven Hesselbom endast ägde en tredjedel av marken kan vi räkna med att han brukade hela hemmanet och var bosatt i herrgården.
På gården fanns 2 hästar, 9 kor, 3 kvigor, 2 tjurar, 11 får, 3 baggar, 1 sugga och 5 smågrisar. Några jordbruksinventarier nämns inte i det utdrag jag har tillgång till och heller inte inre inventarier, men däremot avslöjas att Hesselbom var en ivrig fiskare, ty han ägde hälften i en fiskebåt, 1 vimmenät, 3 siknät, 18 mjärdar, 1 ljuster med brandjärn och dragrev med krok. Tillgångarna i fast och lös egendom uppgick till 836 riksdaler banco och skulderna till 368 riksdaler banco.
Vid laga skiftet 1835 bodde alla ägarna i och kring den gamla herrgården, som nu var centrum i en bygemenskap med tre långa ekonomibyggnader och däromkring ett drygt halvdussin byggnader, varav några var boningshus. Vid laga skiftet delades Västra Korsbyn 1:1 upp i 1:2-1:7. 1:2 var liktydigt med de två tredjedelar som brukspatron Wohlfahrt ägde medan 1:3-1:7 utgjorde en ägofördelning av den norra tredjedelen. För att få en bild av detta jordinnehav ges här en kort översikt av de fem skiftena och deras ägare efter jordreformen 1835.
1:3 ägdes av dottern Maria Lisa och hennes man Petter Andersson. Maria Lisa hade sålt sin 1/27 till Olof Johannesson på Berget (senare Björnberget) året innan, men makarna köpte brodern Eriks del och dessutom systern Lisas 1/27 så att de tillsammans hade 3/27 av 1/3 mantal Västra Korsbyn.
1:4 (2/27) köptes av Petters bror Erik Andersson. Det var Jan Hesselboms arvslott, men han föredrog att sälja och bosätta sig öster om Ånimmen. 1:5 (1/27) ägdes av Olof Joharmesson. 1:6 (2/27) föll på sonen Carls lott. 1:7 (1/27) gick till dottern Maja Stina och här uppfördes senare gården Grana.
Emellertid skedde snart förändringar. Erik Andersson sålde sin mark till Lars Svensson från Tomten i Salebol ganska omgående och Carl Hesselbom överlät sitt jordinnehav på samme man 1838. Den nye ägaren förfogade därmed över 4/27 av 1/3 mantal Västra Korsbyn.[1]
Platser i Västra Korsbyn
- Björnberget
- Grana
- Granhult
- Korsbyudden
- Näs
- Stenmarkerud
- Västra Korsbyn 1:14
- Västra Korsbyn 1:15
- Västra Korsbyn 1:2
- Västra Korsbyn 1:4 och 1:6
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 283-285.
