Västra Korsbyn 1:14(1:9)
Socken: Ånimskog Hemman: Västra Korsbyn Platsnamn: Västra Korsbyn 1:14(1:9) Typ: Gård Koordinater: [58.896178,12.498729] Visa på Kartbild.com

Mitt i den långa Korsbybacken, där den forna herrgården en gång var belägen, ligger Västra Korsbyn 1:14. Boningshuset uppfördes 1895 och ersatte en äldre byggnad, vars stomme utgjordes av den gamla herrgårdsbyggnaden. Det nuvarande huset byggdes i ett och ett halvt plan, med köksingång mot norr och en veranda mot söder. Omkring 1960 kläddes träfasaden med eternitplattor.
Ladugården, som uppfördes i tegel omkring 1980, är en modern och rymlig byggnad som ersatte en ladugårdslänga från 1914 och ett stall byggt 1931. Delar av denna bebyggelse finns kvar. De ursprungliga uthusbyggnaderna från 1700-talet låg på ungefär samma plats men av dem finns inga som helst spår.
Åkermarken är belägen i söder och i öster, och när lantbruket var som mest aktivt under 1940- och 1950-talen uppgick djurbesättningen till två hästar, en unghäst, sju kor och tre ungdjur. Under senare tid då den dåvarande ägaren drev gården i större skala genom att arrendera omkringliggande jord uppgick besättningen till ett tjugotal mjölkkor.
Skogsskiftet som tillhör gården återfinns långt västerut mot Djupsjön.
HISTORIK
Den äldre historien, som är lite av en "herrgårdssägen", har vi redan relaterat, och därför låter vi Johannes Nilsson inleda raden av gårdsägare och arrendatorer från mitten av 1800-talet. Som tidigare omnämnts köpte han gården 1851. Johannes var emellertid ägare till Backen i Salebol och bosatt där, varför Korsbyn under några tiotal år framåt brukades av arrendatorer. Vilka dessa var är det svårt att belägga, men sannolikt var den förste arrendatorn Jan Hesselbom, Sven Hesselboms son, som var född på gården 1792. Han hade några år bott i östra delen av Ånimskog, men återkom omkring 1850 och brukade sitt gamla föräldrahem fram till 1858 då han genom sin hustru ärvde ett skifte i Anolfsbyn och blev hemmansägare.

När det gäller näste arrendator rör vi oss på ännu osäkrare mark, men det finns uppgifter som tyder på att det var Lars Magnus Svanbom som tog över som brukare. Han hade gift sig med Jans syster Maria Stina Hesselbom 1838, som vid arvsskiftet efter fadern fick ett område i väster som kallades Grana. Olyckligtvis dog Maria Stina i barnsäng påföljande år och Lars Magnus gifte om sig med Stina Jansdotter från Bjurdämma i Nedre Kilane 1840, och under det närmaste årtiondet fick makarna fem barn.
Lars Magnus Svanbom torde ha brukat den större gården jämsides med sin egen fram till 1870, då Johannes Nilssons son Mauritz flyttade in med sin hustru Christina Nilsdotter från Västra Berg. Efter några få år dog den unga hustrun i smittkoppor, och Mauritz Johannesson gifte om sig med Svanboms dotter Sofia.
Johannes Nilsson gick till sina fäder 1880, och sonen Mauritz blev nu ägare av gården sedan han löst ut sina syskon.
Det finns vissa drag som är gemensamma för den Bryngelssonska släkten på Backen, och ett framträdande sådant är det starka intresset för socknens angelägenheter, men ett annat av mera praktiskt slag är lusten för smideshantverk. När Mauritz kom till Västra Korsbyn uppförde han genast en smedja uppe på berget norr om gården, där han bl.a. tillverkade plogar som blev mycket uppskattade vida omkring på bondgårdarna.
Kanske tillbringade Mauritz för mycket tid i sin smedja, och kanske sålde han sina plogar för billigt, ty 1887 kom han på obestånd och tvingades sälja gården och flytta till Hagen i Västra Berg, dit han förstås tog med sig sin smidesutrustning.
Två köpare, Johan Adrian Andersson och Lars Gustav Persson, tog nu över gården, och efter en del transaktioner dem emellan blev Karl Enok Wall ägare till Korsbyn 1:9 1893. Wall var av soldatsläkt och född i Vingnäs 1860. Han och hans fem syskon hade alla sökt sin lycka i Amerika, men flera återkom och blev hemmansägare i sin hembygd.
Den nye ägaren övertog en ganska nedgången gård, åtminstone vad byggnaderna beträffar, och nästan omgående lät han uppföra en ny manbyggnad. 1906 var tydligen allt i godtagbart skick, ty då gifte han sig med Maria Svanbom, sondotter till den tidigare nämnde Lars Magnus Svanbom, och tjugo år yngre än han själv. Aret därpå föddes sonen Karl och 1910 deras andra son Henning.
Tyvärr blev familjelyckan kortvarig, ty de båda sönerna hade ännu inte nått tonåren när fadern rycktes bort 1918. Vi arvskiftet gick gården över i sönernas ägo, men det var Maria som med hjälp av drängar lotsade gården genom de svåra åren tills sonen Karl kunde ta över. Han köpte ut sin bror 1935 och skötte sin gård med hjälp av modern till i slutet av 1940-talet då han gifte sig med Astrid Nilsson från Bräcke. Deras son Rune föddes 1946.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 290-292.