Ängkullen

---

Socken: Ånimskog Hemman: Stora Kilane Platsnamn: Ängkullen Typ: Gård Koordinater: [58.844839,12.498686] Visa på Kartbild.com

---

Från Rönningen leder vägen norrut, upp mot Ängkullen som förmodligen är den högst be­lägna gårdsbyggnaden i Stora Kilane. När man står uppe vid bostadshuset förstår man hur stäl­let en gång fått sitt namn: "Kullen som omges av ängar". Visserligen har vegetationen tätnat med åren, här och var nästan till ogenomträng­lighet, men med lite fantasi kan man föreställa sig hur ängsmarkerna låg öppna norrut ända upp mot Kilehaget. Området kom att benämnas "Ängarna" eftersom det under 1700-talet och 1800-talets första decennier utgjorde betes- och slåtterängar för gårdarna i norr, långt innan södra delen av Stora Kilane började bebyggas.

Det enda tecken på att det en gång bedrivits jordbruk på Ängkullen är den gamla ladugår­den som ligger nedsänkt på en bergshylla långt under den rundade kulle där vägen till Ängane en gång var belägen. I ladugården fanns det två kor ända fram till 1950-talet, och så sent som för ett par årtionden sedan hade den dåvarande ägaren får som betade i de om­givande hagmarkerna.

Det är troligt att Ängkullen började bebyggas på 1840-talet och en av de första ägarna var Magnus Olsson som köpte gården 1868. Han bosatte sig där med sina åldriga föräldrar Olof Eriksson och Maja Olsdotter, vilka under sina sista arbetsföra år varit torpare på Vesterås i Nedre Kilane. Efter föräldrarnas frånfälle i mitten av 1870-talet städslade Magnus pigan Britta Maja Nilsdotter, men hon flyttade till Djupslund året därpå. Lika kortvarig blev Augusta Jansdotters anställning och det föder misstanken att Magnus var "svår mot pigorna", men så behöver inte vara fallet, ty det sker allmänt ett livligt utbyte av drängar och pigor mellan gårdarna vid den här tiden.

Makarna Wollbrant med barnen Britt, Uno och Gullan samlade utanför verandan på Ängkullen i mitten av 1950-talet.

Magnus Olsson bildade aldrig någon familj men tog sin syster Kajsa Olsdotter till sig 1884 och det tycks som de båda syskonen levde tillsammans ända till 1901 då Magnus gick ur tiden. Det var också systrarna Kajsa och Kristina Olsdotter samt Johannes Ström som ärvde honom. Bouppteckningen är daterad i maj 1901 och redan året därpå sker en försälj­ning av gården.

De som nu övertog Ängkullen var Johan Jonasson och hans hustru Kristina Karlsdotter, båda från Västra Berg. De hade tre barn med sig på flyttvagnen när de kom. Det var sonen Hen­rik, född 1896, Olga 1899, och Vendla som bara var ett år gammal när hon bars över tröskeln till det hus där hon skulle framleva sitt liv ända till sin död 1976. När Johan och Kristina hade eta­blerat sig på sitt nya boställe föddes Karl 1904, Gustaf 1906 och Ester 1908.

Familjen blev kvar på Ängkullen till 1923 då Johan köpte Aspelund. Han var nu ägare till två gårdar och kunde arrendera ut Ängkullen till bl.a. Birger Joelsson som bodde där med sin fa­milj under en kortare period.

1927 gifte sig dottern Vendla med John Jo­hansson från Ryr i Skållerud och det föll sig na­turligt för de unga tu att köpa Vendlas föräldra­hem. Där föddes deras barn: Per 1929, Britt 1932, Uno 1937 och Gullan 1943.

John var sjöman i unga år och även under den första tiden som gift, men den största delen av sitt arbetsliv tillbringade han på fabriken i Snäcke. John och Vendla höll också jordbruket vid liv i sådan utsträckning att de kunde sälja mjölk till grannarna. Under senare år antog fa­miljen namnet Wollbrant.