Myrane

Från Sockipedia

Socken: Ånimskog Hemman: Västra Berg Platsnamn: Myrane Typ: Torp Koordinater: [58.896089,12.469965] Visa på Kartbild.com



Väster om Sörknattens bergsmassiv, mellan Kroktjärnet och Sarvetjärnet, låg ett torp som hette Myrane. Det var uppfört på Kullens mark, men innehades av Lars Svensson som var förpantningsägare, vilket innebar att han hade rätt att disponera torpstugan och ett visst mark­område omkring den under en tid av 50 år.

Lars Svensson föddes i Fröskog 1834 och växte upp på Hermansmyren i Vingnäs. I sin ungdom tjänade han dräng på någon av går­darna i byn, men flyttade senare till Kraksbyn där han gifte sig med Kristina Andersdotter 1864. De fick tre barn tillsammans, Anders Fred­rik 1866, Anna Sofia 1871 och Karl Johan 1877. Det är troligen ett par år efter äldsta barnets födelse som makarna flyttar till Västra Berg och Lars började dika ut delar av den stora myren och röja för en nyodling samt uppföra ett hus för sig och sin familj.

Det kan synas lite besynnerligt att nyodlaren byggde sitt torp på denna ensliga plats, men nödåren i slutet av 1860-talet gjorde människor starkt benägna att bryta upp ett stycke mark, så man kunde hålla en ko och undvika den värsta svälten, och man fick ta det markområde som fanns att tillgå. Dessutom måste man påminna om att Myrane på den tiden låg relativt centralt. Det var inte så långt till soldattorpen Strömmerud och Forserud i väster och Mjölkudden och Kulludden i öster och söderut låg en hel by, nämligen Kärrsdalen.

Samma år som det yngsta barnet föddes av­led hustrun Kristina i tbc, och tre år senare gifte familjefadern om sig med Sofia Johannesdotter från Kraksbyn.

Den nya husfrun förde sonen Johan med sig till torpet, och sedan fick makarna tre barn till­sammans, Lovisa född 1881, Gustav 1883 och Maria 1886. Två år efter Marias födelse dog mo­dern och en kort tid därefter avled också den lilla dottern.

1905 övergav Lars Svensson Myrane och flyt­tade till ett torp under Djupslund med dottern Lovisa. De övriga barnen var nu utflugna, och av dessa hade de tre sönerna utvandrat till Ame­rika.

Torpet Myrane fick aldrig några nya invå­nare, och så småningom förföll byggnaderna och idag har naturen utplånat alla spår av od­ling och bebyggelse.

En av Ånimskogs märkligaste personligheter skulle Lars Svenssons äldste son Anders Fred­rik bli. Han utbildade sig till skräddare, kanske inspirerad av Sandberg och Bryngelsson i Kärrs­dalen, men det tycks som han redan från början hade högre ambitioner än att bli fattigskräddare som sina grannar. 1889 utvandrade han till Amerika och tog där anställning vid ett skräd­deri. Han arbetade inom firman i flera år och sparade största delen av sin relativt blygsamma lön. När ägaren en dag kallade in sin svenske skräddare för att säga upp honom på grund av att han tänkte sälja sitt företag föreslog Anders Fredrik att han skulle få köpa skrädderiet. Affä­ren genomfördes och Fredrik Lehndbergh, som han nu kom att kalla sig, utvidgade rörelsen till ett lysande företag som med tiden gjorde ho­nom mäkta rik.

När Fredrik Lehndbergh på sin ålders höst ville göra något för sitt hemland befann sig värl­den under det kalla krigets allra kyligaste pe­riod. Han skrev då till den svenska regeringen och föreslog att man skulle bygga en väldig motorväg från Stockholm till Sörknatten och där spränga ut ett stort skyddsrum som skulle kunna rymma hela Sveriges befolkning.

Idag kan vi naturligtvis avfärda hans idéer som en gammal mans senila fantasier, men ser man den verklighet som rådde då utifrån hans perspektiv, med Sovjets kärnvapenarsenal rik­tad mot väst, och Sverige beläget så nära fien­den kan man i viss mån förstå hans tanke­gångar.

Som tur var fick Sörknatten stå orörd och Ånimskog slapp en invasion av stockholmare, men Fredrik Lehndbergh såg ändå till att hans födelsebygd blev rikt belönad i och med att han skänkte sin kvarlåtenskap, vari ingick en gård utanför Los Angeles, till Dalslands Hembygds­förbund.

Den man som förverkligade den amerikanska drömmen genom att landstiga som en fattig skräddaregesäll och arbeta sig upp till att bli storföretagare och mångmiljonär avled 1956 i en ålder av 90 år utan att någon gång ha återsett sitt hemland.[1]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 280-281.