Dalsland/Ånimskog/Stora Kilane: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
→Platser inom Stora Kilane: Lagt till länk till torp.
Bytt till högre limit på SMW-frågan
 
(22 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{NyPlats
{{PlatsboxV2
|landskap=Dalsland
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|socken=Ånimskog
|namn=Stora Kilane
|namn=Stora Kilane
|sortnamn=Stora Kilane
|sortnamn=Kilane Stora
|knord=58.861987
|knord=58.861987
|kost=12.496090
|kost=12.496090
Rad 10: Rad 10:
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-StoraKilane-karta.jpg|ramlös|höger]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-StoraKilane-karta.jpg|ramlös|höger]]
__TOC__
__TOC__
⚫
== Platser inom Stora Kilane ==
* [[Dalsland/Ånimskog/Glahytt|Glahytt]]
* Karlsberg
* Södra Björkhem


== Övergripande beskrivning ==
== Övergripande beskrivning ==
Den del av Kilane som ligger mellan den långsträckta bergsryggen som går från Känsbyhaget
Den del av Kilane som ligger mellan den långsträckta bergsryggen som går från [[Dalsland/Ånimskog/Känsbyhaget|Känsbyhaget]]
till Annenäsets yttersta udde och Ånimmen började benämnas Stora Kilane i slutet av 1600talet. Bergsryggen, som utgör en naturlig gräns
till [[Dalsland/Ånimskog/Annenäset|Annenäsets]] yttersta udde och [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] började benämnas Stora Kilane i slutet av 1600talet. Bergsryggen, som utgör en naturlig gräns
mellan de två landområdena, kallades i äldre
mellan de två landområdena, kallades i äldre
tider för Kilanefjället och når sina högsta punkter öster om Charlotten och strax söder om
tider för Kilanefjället och når sina högsta punkter öster om [[Dalsland/Ånimskog/Charlotten|Charlotten]] och strax söder om
kvartsitbrotten i Nedre Kilane.
kvartsitbrotten i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]].


Om man tar en överblick över landområdet
Om man tar en överblick över landområdet
mellan Ånimmen och Kilanefjället, förefaller det
mellan [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] och Kilanefjället, förefaller det
som om de olika terrängavsnitten klämts samman för att få plats. Kanske är det den mytomspunna Getryggen som ligger och gonar sig
som om de olika terrängavsnitten klämts samman för att få plats. Kanske är det den mytomspunna [[Getryggen]] som ligger och gosar sig på bekostnad av de andra landformationerna,
på bekostnad av de andra landformationerna,
ty det verkar som om bergknallarna och dalgångarna med sina smala, kilformade åkertegar,
ty det verkar som om bergknallarna och dalgångarna med sina smala, kilformade åkertegar,
liksom myrar och skogspartier, är utströdda lite
liksom myrar och skogspartier, är utströdda lite
Rad 46: Rad 41:
är särskilt urskiljbara men ändå ger oss klara
är särskilt urskiljbara men ändå ger oss klara
landmärken när vi färdas från Snäckeslussen till
landmärken när vi färdas från Snäckeslussen till
Känsbyn. Från söder mot norr ligger följande
[[Dalsland/Ånimskog/Känsbyn|Känsbyn]]. Från söder mot norr ligger följande
bosättningar uppradade: Björkhem, Karlsberg,
bosättningar uppradade: Björkhem ([[Dalsland/Ånimskog/Norra Björkhem|norra]] och [[Dalsland/Ånimskog/Södra Björkhem|södra]]), [[Dalsland/Ånimskog/Karlsberg (Stora Kilane)|Karlsberg]],
Rönningen, Ängane, Aspelund och Kuserud.
[[Dalsland/Ånimskog/Rönningen|Rönningen]], [[Dalsland/Ånimskog/Ängane|Ängane]], [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund|Aspelund]] och [[Dalsland/Ånimskog/Kuserud|Kuserud]].
Kilebacken och Hagane intar en viss särställning som varande de största gårdarna. Kuserud
[[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken|Kilebacken]] och [[Dalsland/Ånimskog/Hagane|Hagane]] intar en viss särställning som varande de största gårdarna. [[Dalsland/Ånimskog/Kuserud|Kuserud]]
är det gamla namnet på den före detta
är det gamla namnet på den före detta
lanthandeln som tillsammans med de omgivande husen länge bildade centralorten i Stora
lanthandeln som tillsammans med de omgivande husen länge bildade centralorten i Stora
Kilane. Om man ser utbyggnaden ur ett historiskt perspektiv har den skett med utgångspunkt från Kuserud, Kilebacken och Aspelund.
Kilane. Om man ser utbyggnaden ur ett historiskt perspektiv har den skett med utgångspunkt från [[Dalsland/Ånimskog/Kuserud|Kuserud]], [[Dalsland/Ånimskog/Kilebacken|Kilebacken]] och [[Dalsland/Ånimskog/Aspelund|Aspelund]].
Dessa gårdar fanns redan på 1600-talet, och
Dessa gårdar fanns redan på 1600-talet, och
storskifteskartan från 1792 visar att det inte
storskifteskartan från 1792 visar att det inte
fanns någon bebyggelse i Stora Kilane söder om
fanns någon bebyggelse i Stora Kilane söder om
Aspelund vid den tidpunkten.
[[Dalsland/Ånimskog/Aspelund|Aspelund]] vid den tidpunkten.


När man ska reda ut ägandeförhållandena i
När man ska reda ut ägandeförhållandena i
dessa småbyar, och Stora Kilane i sin helhet, får
dessa småbyar, och Stora Kilane i sin helhet, får
man en känsla av att oredan i naturformationerna påverkat markfördelningen, ty den har genom tiderna präglats av stor rörlighet, för att
man en känsla av att oredan i naturformationerna påverkat markfördelningen, ty den har genom tiderna präglats av stor rörlighet, för att inte säga rörighet. Avstyckningar, hemmansklyvningar och ägarbyten har florerat rikligen
inte säga rörighet. Avstyckningar, hemmansklyvningar och ägarbyten har florerat rikligen
och satt djupa spår i lantmäteriarkiven.
och satt djupa spår i lantmäteriarkiven.


För att börja med de stora förrättningarna
För att börja med de stora förrättningarna
skedde en geometrisk avmätning av Stora
skedde en geometrisk avmätning av Stora
Kilane rum 1694. Storskiftet av inägorna genomfördes 1792 och Laga skifte 1832-1834. Delning av Kiletjärnet verkställdes 1811 och
Kilane rum 1694. Storskiftet av inägorna genomfördes 1792 och Laga skifte 1832-1834. Delning av [[Kiletjärnet]] verkställdes 1811 och rågångsbestämning mot [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] utfördes
rågångsbestämning mot Nedre Kilane utfördes
1853-1854.
1853-1854.


Vid tiden för Laga skifte är ägandeförhållandena relativt okomplicerade, men skiftesdelningen dras i långbänk årtionde efter årtionde så man kan knappast säga att Laga skifte
Vid tiden för Laga skifte är ägandeförhållandena relativt okomplicerade, men skiftesdelningen dras i långbänk årtionde efter årtionde så man kan knappast säga att Laga skifte är genomfört förrän långt in på 1900-talet. Det
⚫
är i det närmaste ogörligt att i löpande text redogöra för hur de olika delarna i skiftespusslet fogats samman.
är genomfört förrän långt in på 1900-talet. Det
⚫
== Platser som hör till hemmanet ==
⚫
är i det närmaste ogörligt att i löpande text redogöra för hur de olika delarna i skiftespusslet fogats samman och därför får de ovan
{{#ask:
nämnda byarna utgöra grundstrukturen för
[[ har hemman::Stora Kilane]]
Stora Kilanes gårdshistoria.
[[ har socken::Ånimskog]]
{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=54}}
|? har typ =Typ
| mainlabel = Namn
|limit=200
}}
== Källor ==
* Ånimskogs Sockenbok del II, sida 54.

Nuvarande version från 8 augusti 2025 kl. 09.22

Lägg till ny plats
Stora Kilane
Landskap Dalsland
Socken Ånimskog
Namn Stora Kilane
Typ Hemman
Koordinater 58.861987,12.496090
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.


Övergripande beskrivning

Den del av Kilane som ligger mellan den långsträckta bergsryggen som går från Känsbyhaget till Annenäsets yttersta udde och Ånimmen började benämnas Stora Kilane i slutet av 1600talet. Bergsryggen, som utgör en naturlig gräns mellan de två landområdena, kallades i äldre tider för Kilanefjället och når sina högsta punkter öster om Charlotten och strax söder om kvartsitbrotten i Nedre Kilane.

Om man tar en överblick över landområdet mellan Ånimmen och Kilanefjället, förefaller det som om de olika terrängavsnitten klämts samman för att få plats. Kanske är det den mytomspunna Getryggen som ligger och gosar sig på bekostnad av de andra landformationerna, ty det verkar som om bergknallarna och dalgångarna med sina smala, kilformade åkertegar, liksom myrar och skogspartier, är utströdda lite på måfå.

En sådan topografi ger knappast utrymme för ett livskraftigt jordbruk och Stora Kilane har aldrig varit någon utpräglad jordbruksbygd, om man undantar de norra delarna, men människorna som slagit sig ner här har ändå brutit mark och odlat. Dock har det varit mera sällan som den huvudsakliga försörjningen bestått av vad jorden kunnat ge. Många fick sin utkomst genom att gå till sjöss, och en del av dessa sjöfarare fann sin lycka någon annanstans, men för andra blev Stora Kilane den fasta punkten, och kring den slingriga landsvägen växte det upp rödmålade stugor lite varstans.

Ofta byggde man i närheten av varandra och på så sätt bildades det små byar som idag inte är särskilt urskiljbara men ändå ger oss klara landmärken när vi färdas från Snäckeslussen till Känsbyn. Från söder mot norr ligger följande bosättningar uppradade: Björkhem (norra och södra), Karlsberg, Rönningen, Ängane, Aspelund och Kuserud. Kilebacken och Hagane intar en viss särställning som varande de största gårdarna. Kuserud är det gamla namnet på den före detta lanthandeln som tillsammans med de omgivande husen länge bildade centralorten i Stora Kilane. Om man ser utbyggnaden ur ett historiskt perspektiv har den skett med utgångspunkt från Kuserud, Kilebacken och Aspelund. Dessa gårdar fanns redan på 1600-talet, och storskifteskartan från 1792 visar att det inte fanns någon bebyggelse i Stora Kilane söder om Aspelund vid den tidpunkten.

När man ska reda ut ägandeförhållandena i dessa småbyar, och Stora Kilane i sin helhet, får man en känsla av att oredan i naturformationerna påverkat markfördelningen, ty den har genom tiderna präglats av stor rörlighet, för att inte säga rörighet. Avstyckningar, hemmansklyvningar och ägarbyten har florerat rikligen och satt djupa spår i lantmäteriarkiven.

För att börja med de stora förrättningarna skedde en geometrisk avmätning av Stora Kilane rum 1694. Storskiftet av inägorna genomfördes 1792 och Laga skifte 1832-1834. Delning av Kiletjärnet verkställdes 1811 och rågångsbestämning mot Nedre Kilane utfördes 1853-1854.

Vid tiden för Laga skifte är ägandeförhållandena relativt okomplicerade, men skiftesdelningen dras i långbänk årtionde efter årtionde så man kan knappast säga att Laga skifte är genomfört förrän långt in på 1900-talet. Det är i det närmaste ogörligt att i löpande text redogöra för hur de olika delarna i skiftespusslet fogats samman.

Platser som hör till hemmanet

NamnTyp
Alexanderssons (Stora Kilane 1:38)Gård
AspelundGård
Aspelund 1:79Gård
Aspelund 1:80Boningshus
Aspelund 1:81Gård
BjörkhemTorp
Brandalen MellomTorp
Byggettorp
Från Branddalen till SkackaOmråde
GlahyttBoningshus
HaganeGård
HedénsBoningshus
HöjdenTomt
KarlsbergGård
KilebackenGård
KilehagetGård
KiletorpetSoldattorp
KnecktängaTorp
KnektängenTorp
Kullen (Stora Kilane)Torp
KuserudHandelsbod
LastkasenTorp
LugnetTorp
Norra BjörkhemTorp
Norra BrandalenBackstuga
Norra KnecktängaTorp
Norra TranehalsenTorp
Nyströms-KolviksBoningshus
Ryrs StugaTorp
Rönninga (Stora Kilane)Torp
RönningenTorp
Rönningen (Wennerstens)Torp
SandbergsGård
SkackaTorp
SkogehagenTorp
SmyrnakapelletBönehus
SnäckebackenTomt
Snäckehagentorp
SnäckekasenTomt
Stora Kilane 1:26Boningshus
Stora Kilane 1:47Tomt
Stora Kilane 1:49 (Rönningen)Torp
Stora Kilane 1:50 (Totten)Torp
Stora Kilane 1:51torp
Stora Kilane 1:53Boningshus
SundsstuganTorp
Södra BjörkhemTorp
Södra BrandalenBackstuga
Södra KnecktängaTorp
Södra LastkasenTorp
Södra TranehalsenTorp
Södra ÄnganeTorp
TottenTorp
TranhalsenTorp
ÄnganeGård
ÄngkasenTorp
ÄngkullenGård

Källor

  • Ånimskogs Sockenbok del II, sida 54.
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Ånimskog/Stora_Kilane&oldid=22286”